17,4 kWp på sydvästtak, hallandskusten

[solis]

magneten wrote

Det ser ut som en annan design än på mina Novotegra profiler som hade mång små hål istället!

Det kanske är olika håltagning på kortskenorna och de långa skenorna....

[solis]

Liten uppdatering

Ställning (typ rullställning av god kvalitet) inköpt och rest! Imorgon ska jag flytta en avloppsluftare från solsidan av taket till andra sidan där den inte är i vägen.

Panelerna är beställda och levereras till mig direkt från fabriken. Det blir någon gång i början av Mars skulle jag tippa på.

Montagesystem är inte inköpt ännu men offerter på väg in.

Föranmälan är inskickad.

Tegelröd TP20 plåttak är beställt och kommer nog nästa vecka.

Under panelerna så ska jag ska alltså byta ut de tegelröda betongpannorna mot ett tegelrött plåttak för att underlätta monteringen och att jag tycker det känns säkrare. Det finns ju då inga betongpannor som kan spricka under panelerna.

Men nu skulle jag vilja fråga er om råd. Jag behöver er hjälp igen.  

Om jag hade haft ett svart tak så hade jag naturligtvis lagt svart plåt och köpt svarta paneler. (Svarta till färgen menar jag ju då). Nu får jag inte byta takfärg i mitt område utan bygglov. Jag måste behålla den tegelröda färgen.

Jag har som sagt ett tegelrött tak idag med betongpannor på. Heckertpanelerna som är på ingång har  silverram och kommer kommer att täcka nästan hela taket. De sitter i en rektangel (landscape 6x9) med mellanrum vertikalt på 2cm och horisontellt 5,5 cm. Tyvärr blir det lite plats över på takets båda sidorsidorna som inte täcks av paneler. Det blir en kant på ca 70 cm på vardera taksidan.

Nockpannorna kommer jag att behålla.

Frågan är vad jag ska göra med kanterna. Jag har följande alternativ.

1) Jag kan behålla två rader tegelröda betongpannor på vardera sidan.
2) Jag kan behålla fyra rader tegelröda betongpannor på ENA SIDAN taket.
3)  Jag kan lägga lägga tegelröd takplåt på hela taket (hela takhalvan menar jag). Då kommer man att kunna se den tegelröda takplåten 70 cm på varje sida om panelrektangeln.

 I händelse av att jag behåller några rader med betongpannor så kommer jag att täcka övergången med en plåt. Det blir lite svårt att fästa in den i teglet. Bor på västkusten så det fläktar en del om man säger så men det är ju bra ur kylningssynpunkt

Jag tar tacksamt emot era förslag och synpunkter på de 3 alternativen. En smaksak? -Javisst men jag känner att jag behöver era råd. Tusen tack i förväg!  

[Gunnar]

Jag skulle välja att lägga plåt på hela taket för att få tätt utan exra plåtar. Om du vill så skulle du även kunna få in tre stående paneler på taket. Då blir nästan hela taket täckt med paneler. För att täcka in den lilla ruta som blir kvar så kan du be en plåtslagare att tillverka ett lock i svart plåt.

[magneten]

Jag håller med, plåt på hela taket och komplettera med några stående paneler på ena sidan för att fylla hela taket :) Det blir då endast 20cm över på vardera sidan.

[Arne]

Tycker som gunnar
Ditt tak är brett 16400 mm
6400 mm högt

När du nu ska ha TP-plåt, varför inte lägga panelerna som skissen nedan?
det blir en liten tandlucka på 1066 x 1031 mm längs nere i västra hörnet.
Du tillverkar en blindplåt och monterar eller låter vara en tandlucka.
Heckertpaneler är 1670 x 1006 mm. Du kan nog med god vilja få plats med 57 st paneler.
Det blir argt vackert med att täcka hela taket. Det ska gå att lägga paneler både i porträtt och i landskap på TPplåt. De röda korta strecken är fästbleck. Man kan dra solarkablarna på flera olika sätt, här bara skissat ett sätta att lägga paneler och dra solarkabel. Det finns flera olika sätt. Det beror på vart du vill ha ut solarkabeländarna. Kanske bäste dra horiontella solarkabler över 9 st paneler och åter tillbaka över 9, blir en sträng på 18 st.  Strängar då 2 st 18,  och en med 21 st.


Vi har en bekant som snart ska montera Heckertpaneler, svarta och på ett takpanneplåttak(imiterande tegelpannor)och kan med panelerna i porträtt täcka hela taket så gott som på 100 mm vid takfoten(behövs för avrinning till hängränna i alla fall) och ca 50 mm vid gavlarna. Det kommer att se ut som ett helt nytt svart tak.

Solis, Du säger
 "Nu får jag inte byta takfärg i mitt område utan bygglov. Jag måste behålla den tegelröda färgen."

Då undrar man om det är byggnadsnämnden i din kommun som anger att taken måste vara röda i ert område. Du skulle alltså inte få lägga svarta paneler eftersom då blir taket svart? Inte heller vanliga blåa paneler.

Men enligt ny lag har byggnadsnämnderna inget rätt utkräva bygglov för att en fastighetsägare lägger solcellspaneler på sitt tak, hur gärna de än vill pungslå dig på pengar för bygglov, om panelerna följer takfallets vinkel och inte ligger mer än 150 mm(jag tror det är 150 mm men vet ej) ovanför takhuden. Solcellspanelerna måste även hålla sig inom taket och inte sticka ut utanför. Följer en fastighetsägare det kan byggnadsnämnden nog inte ha några invändningar, och får inte heller ha det.

Är din fastighet klassad som fornminnesskyddad, kulturminnesskyddad då kan däremot din byggnadsnämnd kräva byggnadslov av dig.

Byte av tegelpannor mot TPplåt görs inte som ett enskilt projekt utan samtidigt med solcellsanläggningen.
TPplåten är då montagematerial för solcellsanläggningen för att fånga upp vatten som rinner mellan panelerna.

Du skulle alltså behöva skaffa tegelröda solcellspaneler? Var finns sådana och vad kostar de?

[solis]

Tack snälla @Gunnar, @magneten och @Arne för era synpunkter som jag värderar högt!

Speciellt tack till @Arne för den fina monteringsplanen. Det var mycket snällt gjort.

Jag tar åt mig det ni säger och jag har därför beställt 3 paneler till.

Arne wrote

Solis, Du säger
 "Nu får jag inte byta takfärg i mitt område utan bygglov. Jag måste behålla den tegelröda färgen."

Då undrar man om det är byggnadsnämnden i din kommun som anger att taken måste vara röda i ert område. Du skulle alltså inte få lägga svarta paneler eftersom då blir taket svart? Inte heller vanliga blåa paneler.

Boverket wrote

Om byggnaden ligger i ett område med detaljplan behöver du bygglov för att ändra utseende på byggnaden genom att

byta kulör på byggnaden, till exempel från gul till röd färg
byta fasadbeklädnad, till exempel från puts till trä
byta material på taket, till exempel från tegel till plåt.

Nu anser jag att jag inte bytt färg på taket. Under panelerna har jag visserligen bytt material men då detta inte påverkar utseendet på byggnaden eftersom det inte går att se vad som finns under solpanelerna. Med ert förslag att lägga ytterligare 3 paneler är detta än mer sant.

Solceller är undantagna från Bygglov även om de förändrar karaktären av huset/området.

Arne wrote

Byte av tegelpannor mot TPplåt görs inte som ett enskilt projekt utan samtidigt med solcellsanläggningen.
TPplåten är då montagematerial för solcellsanläggningen för att fånga upp vatten som rinner mellan panelerna.

Ja det är faktiskt helt sant. Huset är nästan nybyggt så det är inte i behov av något takbyte. Hade taket varit 30 år gammalt så hade det nog varit lite svårare att hävda. Men jag ska ha detta i åtanke omifall det är så att jag får något solcellstöd.

[Arne]

Hur är det med bygglovskrav för de som gör takintegrerade solcellsanläggningar?
Har man ett befintligt tegelpannetak och ska ha takintegrerat då måste man ta bort tegelpannorna och lägga plåt(eller annan anordning för att fånga upp inläckande vatten) under där solcellspanelerna ska ligga.

Det behövs kanske inte bygglov för takintegrerad solcellsanläggning, eller krävs det?
Skulle det inte krävas, då borde rimligen icke heller du kunna krävas på bygglov av din byggnadsnämnd om du har annan takhud under panelerna än röda tegelpannor.  Takhuden kommer byggnadsnämndens ordförande vid ett besök knappt att kunna skymta under dina heltäckande paneler.

Det var för ca 5 à 10 år sedan en enfamiljshusägare i mellansverige, tillika konstnär, som målade sitt hus i gult, med en gultoning som ändrade sig för varje vertikal planka på huset. Det irriterade mäkta byggnadsnämndens ordförande i kommunen, som utfärdade ett åläggande till konstnären att huset, om gult, ska vara enfärgat. Konstnären skulle alltså tvingas att rätta sig efter byråkratens smakinriktning. Tydligen var det så att om byggnadsnämndens ordförande klättrade upp på sitt eget tak och vinglade sig upp till skorstenen och ställde sig på den, då kunde han med hjälp av kikare skymta en aning av det gula huset. Det var tydligen en hemsk åsyn, tyckte han. Konstnärens hus låg ensligt med grannar mycket långt bort, bortom synhåll. Ingen hade klagat på färgen.
Fastighetsmogulen Akelius, som är en rättskaffens man fick höra talas om detta, och bullade upp ett antal advokater för att hjälpa konstnären mot den folkfientliga byråkraten. Akelius advokater satta rättsligt hårt åt byråkraten och tvingade honom att ge sig. Det finns alltså tyvärr småpåvar i statliga och kommunala verk som gömmer sig bakom paragrafer och hoppas att folk inte har råd att försvara sig.

[solis]

Hej!

Jag förbereder lite för växelriktaren, en Fronius SYMO 15.0-3-M.

1) Jag har inte fått den ännu men det verkar sitta en DC-brytare på undersidan.  Är inte 100% säker på det., men om det är så att det sitter en DC-brytare i växelriktaren, måste/bör jag då även ha en extern DC-brytare eller räcker det med den som är inbyggd?

2) Växelriktaren väger en del och jag ska hänga upp den på en vägg där det sitter enkelgips (en av de få väggarna i huset som inte har OSB-skiva under gipsen). Som tur är sitter en bra träregel bakom gipset. Vad tror ni om att skruva upp en plywoodskiva på väggen som jag kan fästa växelriktaren i? Är det en bra idé tro?

[TommyE]

Den inbyggda DC brytaren är godkänd, så du behöver ingen extra.

[solis]

Tackar!

[magneten]

En extra extern DC brytare för nån hundring är dock gott att ha om man ex vid åskoväder är hemma och vill bryta bort strängarna fysiskt utanför växelriktaren för att skydda denna lite extra..  inte mycket att snåla på!

Blir ett rejält och maxat tak vilket är kul! Valde du även till en Smart meter om du behöver begränsa exporten dynamiskt om du behöver begränsa exporten något under de soligaste sommartimmarna så är detta ett toppenbra tillbehör! Men misstänker att du ev tänkt att säkra upp till iaf 20A huvudsäkring...

[TommyE]

magneten wrote

En extra extern DC brytare för nån hundring är dock gott att ha om man ex vid åskoväder är hemma och vill bryta bort strängarna fysiskt utanför växelriktaren för att skydda denna lite extra..  inte mycket att snåla på!

Håller med. Jag kör dock utan, jag satte däremot in två extra MC4 kontakter i garaget, så jag kan dela strängen med dom om jag känner för det. Kan vara gott om vi av någon anledning vill flytta DC kablarna i växelriktaren också.

[solis]

magneten wrote

En extra extern DC brytare för nån hundring är dock gott att ha om man ex vid åskoväder är hemma och vill bryta bort strängarna fysiskt utanför växelriktaren för att skydda denna lite extra..  inte mycket att snåla på!

Om det är så att en frånkoppling via en <a href="http://APVM 432 DC-brytare">extern DC-brytare ger ett bättre skydd än den inbyggda i händelse av att det börjar åska i grannskapet så installerar jag självklart en sådan.  Det skulle bli en mindre kostnad i det stora hela. Det känns lite konstigt bara att ha 2 brytare så nära varandra.

magneten wrote

Blir ett rejält och maxat tak vilket är kul! Valde du även till en Smart meter om du behöver begränsa exporten dynamiskt om du behöver begränsa exporten något under de soligaste sommartimmarna så är detta ett toppenbra tillbehör! Men misstänker att du ev tänkt att säkra upp till iaf 20A huvudsäkring...

Ja en Fronius Smart Meter har jag redan planerat för att kunna begränsa effekten på växelriktaren dynamiskt med hänsyn till internförbrukningen. Jag ska se hur mycket klippt energi jag får och göra en kalkyl ifall det är ekonomiskt fördelaktigt att säkra upp från 16A. Frågan är om värdet av den "klippta energin" överstiger kostnaden för ett dyrare elabonnemang. Jag lär ändå inte få betalt för någon "överproduktion". Ja systemet känns ganska maxat nu och jag har tagit till mig i stort sett alla goda råd jag fått av er här. Det har varit en värdefull hjälp och man kan väl säga att jag har gått en lång väg ifrån den ursprungliga planen som var ett mindre SolarEdge-system. Vilken resa!

[solis]

TommyE wrote

magneten wrote

En extra extern DC brytare för nån hundring är dock gott att ha om man ex vid åskoväder är hemma och vill bryta bort strängarna fysiskt utanför växelriktaren för att skydda denna lite extra..  inte mycket att snåla på!

Håller med. Jag kör dock utan, jag satte däremot in två extra MC4 kontakter i garaget, så jag kan dela strängen med dom om jag känner för det. Kan vara gott om vi av någon anledning vill flytta DC kablarna i växelriktaren också.

Jag tänkte också sätta MC4-kontakter utanför DC-kopplingsboxen på vinden. I DC-Boxen  sitter även överspänningsskydden.

[Johan Fält]

Hej Solis.
Vad har du för nätägare där du bor?
Anledningen till att jag frågar, är att många nätägare tänker inom något år införa effektavgifter.
En positiv sak med detta är att säkringsavgifterna för 16-25 A blir samma.

Det finns alltså god anledning att maxa din takyta mot 25 A och "strypa" växelriktaren på 17-18 A tills dess.
Varför 17-18 A, jo det är ju timmedelvärden som räknas och du får känna dig fram för att få rätt nivå.

[solis]

Johan Fält wrote

Hej Solis.
Vad har du för nätägare där du bor?
Anledningen till att jag frågar, är att många nätägare tänker inom något år införa effektavgifter.
En positiv sak med detta är att säkringsavgifterna för 16-25 A blir samma.

Det finns alltså god anledning att maxa din takyta mot 25 A och "strypa" växelriktaren på 17-18 A tills dess.
Varför 17-18 A, jo det är ju timmedelvärden som räknas och du får känna dig fram för att få rätt nivå.

Tack för infon @Johan Fält! Jag ska genast kolla detta med min nätägare, det är ju intressant att veta. Taket blir maxat med avseende på yta. Jag får inte in en enda panel till. Jag skulle kunna lägga paneler mot nordost men det finns ingen anledning eftersom mitt tak kommer att producera mer än mitt årsbehov + att det räcker till en elbil.

[solis]

Nu har jag beställt ett monteringssystem. Valet föll på K2 Systems.




För alla ytterkanter av taket valde jag en skena som är 400 mm lång respektive 250 mm för övriga delar av taket. Jag tycker profilen ser stabil ut.

En sak som jag funderar på (hmmmm alltid är det något, eller hur?) är de skruvar som dom skickar med. Om jag har otur så är det självborrande skruv 6x25 i ROSTFRITT material A2. Ett bra materialval om man har aluminiumplåt i taket men jag har galvaniserad stålplåt (Lindab LTP20 Grevie).

Takplåten som är den oädlaste metallen kan faktiskt börja rosta vid kontakt med rostfria skruv. Något säger mig att många nog inte brytt sig. "Skruv som skruv" men jag är skeptisk. Jag tror jag borde hitta en galvad skruv istället. Någon som har synpunkter på det?

Galvanisk korrosion är ett elektrokemiskt fenomen. Om två olika metaller kommer i kontakt med varandra och det finns fukt och syre mellan dem så startar en strömkälla. Strömvandringen sker om skillnaden i elektropotential är minst 0,05 Volt. Ju högre potentialskillnaden är ju fortare börjar den oädlaste metallen "rosta", flytta över till den ädlare metallen. Anod går till Katod!

EDIT: K2 verkar ha 2 olika skruvar. Har ställt frågan till säljaren om de vet vilken skruv som ingår i SET:et.

[magneten]

Fick med just rostfri skruv med mitt Novotegra system som även det är monterar på stålplåtstak... :/

En del nätägare erbjuder även en så kallad produktionssäkring för just solcellsanläggning utan extra kostnad. De sätter då in en extra mätarsäkring enbart för solcellerna på ex 25A medan du har kvar dina 16A huvudsäkringingar för ditt förbrukningsabbonemang.

[solis]

magneten wrote

Fick med just rostfri skruv med mitt Novotegra system som även det är monterar på stålplåtstak... :/

Rostfritt stål passar bra ihop med aluminium. Kanske de tänker på att skydda profilerna i första hand. Men jag tänker att den svagaste punkten är just där skruven fäster in i plåten. Jag tror inte det rostar med en gång (om det ens rostar) men när den skyddande zinken som sitter närmast skruvhålet i takplåten eventuellt "tar slut" kan det eventuellt börja hända lite saker. Särskilt om man har lite saltstänk i luften ibland.

INLÄGGET REDIGERAT
Nu har jag kollat upp med både skruvtillverkare för takinfästningar samt takplåttillverkare. Rostfria skruvar ska absolut inte vara några problem i sammanhanget och det verkar också vara det som används. Enligt skruvtillverkaren ska det även vara föreskrivet i AMA (Ej verifierat).

Lindab som tillverkar takplåt wrote

Det är inga problem då man endast har minimalt med anlag mellan den rostfria skruven och den galvade plåten. Vi förutsätter att en gummibricka används och att plåten är lackad, då får man ett bra skydd där lacken skyddar den underliggande metallen och den lilla kontaktyta som sker tar väldigt lång tid för korrosion att uppstå.

Teknikhandboken wrote

Det bästa valet från förvaltnings-, underhålls- och säkerhetssynpunkt är att välja fästdon av rostfritt austenitiskt stål, SS-EN 10088-5-1.4301 (A2) alternativt SS-EN 10088-5-1.4401 (A4), i extrema miljöer SS-EN 10088-5-1.44529 A5).

Källa.

 Det här verkar vara ett icke-problem!

magneten wrote

En del nätägare erbjuder även en så kallad produktionssäkring för just solcellsanläggning utan extra kostnad. De sätter då in en extra mätarsäkring enbart för solcellerna på ex 25A medan du har kvar dina 16A huvudsäkringingar för ditt förbrukningsabbonemang.

Det optimala hade ju varit att säkra upp. Vi får hoppas att min nätägare har en sådan policy

[Johan Fält]

Det låter som du frågar efter det som är på bilden.
Du kommer då att få betala för extra installationsarbete på "din" sida av mätaren.
Troligtvis kommer även nätbolaget att debitera dig för att de uppgraderar servisledningssäkringen.

Solis: Om du ringer ditt nätbolags kundtjänst och frågar om eventuell effektavgift så kommer de troligtvis inte ha en aning om vad som avses.

Fördelen med effektavgift är att mätarsäkringen tappar sin betydelse som debiteringsobjekt. För om du ändå får betala för den timmedeleffekt som du använder så vill man ju inte "stänga in" en kund bakom för liten säkring. Säkringen blir då det elsäkerhets objekt som det en gång var meningen att vara.
Effektavgift utgår bara vid förbrukning, dvs inte din extra inmatning.