Ny solcellsanläggning 12 kWp april 2016, blev 21,2 kWp, beskrivn., foton m.m.

[Arne]

Vi har nyligen hjälpt en bekant att montera en elnätsansluten solcellsanläggning
på 12 kWp på ett enfamiljshus i södra Sverige, köpt på http://www.rofoto.se/solcellsprodukter Den har:

46 solcellsmoduler Heckert NeMo 60P 260 Wp.
 1 växelriktare SolarEdge 16 kW.
23 effektoptimerare P600.

Den togs i drift i mitten av april, 2016, alltså alldeles rätt tid för att skörda sommarens kWh. Solcellsmodulerna har antireflexbehandling på täckglasen.

Ca 80 % av kWh-årsskörden, skördas från 1:a april tom 30:e sept. Det var anledningen till att vi ville bli klara i april. Egentligen redan 1:a april, men det dröjde att få in anbud, och klarhet innan beställningen kunde göras. Dessutom, från dagen man gjort beställning, dröjer det (ibland några veckor) innan man har fått materialet. I vårt fall var växelriktaren slutsåld på Europa-lagret, och det dröjde ca 2 veckor att få den. Sedan tar det tid att montera och elektrikern skall ha tid att komma lämpligt för att koppla in växelriktaren. Vi fick vänta ca vecka på elektrikern.

Solcellsmodulerna är av B-kvalitet, och därför något billigare än A-kvalitet. Men tillverkaren Heckert har lämnat flashlista över alla solcellsmodulerna. B-Kvalitet är tekniskt fullgoda, men kan ha smärre kosmetiska fel, t.ex repa på alu-ramen, aningen avvikande färgton, och dylikt. Heckert strävar givervis inte efter att tillverka B-kvalitet, men det händer att solcellsmoduler klassas som B-kvalitet. Tydligen hade de provat solcellsmodultäckglas från ny leverantör, och då klassat dessa moduler som B-kvalitet. Garantierna är desamma som för A-kvalitet. Vi kunde emellertid inte se på modulerna att de skulle vara mindervärdiga. Det enda vi såg var att vissa möjligen hade en litet annan blå nyans, men inget som man tänker på. Vi tycker nog därför att Heckerts B-kvalitet är OK.

Varför valdes just 260 Wp solcellsmoduler? Om man tittar på pris per Wp för solcellsmoduler, så ser man att man får mest Wp för pengarna runt kring en solcellsmodul på 250 Wp. Det gäller i stort alla fabrikat.
En modul på 300 Wp t.ex. LG 300 Neon 2 kostar på swedensol.se  3290 kr inkl. moms, vilket blir 11,0 kr/Wp.
Skulle vi ha köpt 12 kWp sådana, skulle enbart solcellsmodulerna ha kostat  131600 kr, inkl. moms.
Vi köpte våra 12 kWp för 83398 kr, inkl. moms. Vi sparade alltså 48202 kr. Det är svårt att motivera sådant köp, som privatperson. För ett företag är nog priset inte viktigt, och kan nog köpa sådana dyra solcellsmoduler, pga de har mer pengar att röra sig med än en hårt beskattad privatperson.

När anläggningen hade blivit färdig, färdiganmälde elfirman till elnätsägaren EON, och bestämde tid med EON att komma och byta elmätaren 2 arbetsdagar senare. EON dök emellertid aldrig upp, utan kom först 1 vecka efter färdiganmälan och bytte elmätaren. Har man monopol kan man göra så. Det är inte elnätsägaren EON, som byter elmätaren, utan ett annan företag(ONE) på uppdrag av EON. Upplagt alltså för missförstånd och förseningar. För övrigt ONE är misstänkt likt EON, bara en omöblering av bokstäverna.
En ny elmätare Enermet E120LiME-3-o 2 i 2 monterade de, för anvisningsblad / manual se:
Enermet_E120LiME-3.pdf


Ovan den nya elmätaren, den 10 maj 2016 då 1035 kWh hade sålts.

Huset har direktverkande elvärme och elvarmvattenberedare.
Det är byggt på glada 70-talet då kärnkraften byggdes ut och då elenergi kostade löjliga ca 4 öre/kWh.
Det finns en värmepump luft-luft. Huset har en årsförbrukning av el på ca 14000 kWh.
Solcellsanläggningen skall enligt SolarEdges beräkningsprogram Site Designer producera 11500 kWh/år, oskuggat. Solströmmen säljs till Sölvesborg Energi, där även nödvändig ström köps.
Sölvesborg Energi säljer enbart ström från fossilfria och förnyelsebara källor.

Vi har fått flytta på en skorsten(utblås köksfläkt), som satt mitt på Tak 1.
En skorsten finns dock kvar på huset och är för en öppen spis, men stör inte mycket.

Växelriktaren monterades i kallgaraget och en växelströmskabel(5 x 10 mm2) drogs av elektrikern från elmätaren i mätarskåpet till garaget, ca 10 meter.
Vi själva grävde ca 40 cm djupt och lade gul markslang diam 50 mm för den.
I samma dike lades ytterligare 2 st gula markslangar diam 50 mm. I vardera markslang drogs en flexslang diam 25 mm innehållande 2 st solarkablar(plus och minus). Plus = röd solarkabel och svart = minus-solarkabel.

I elfirmans räkning på 7235 kr, inkl. moms, finns:
-arbete 8,5 h
-13 m kabel FXQ Easy 5x10 mm2.
-1 st huvudbrytare.
-3 m kopplingstråd RK 6 mm2
-1,5 m kopplingstråd RK 10 mm2.
-2 st varningsskyltar och klistermärke
-kabelskydd för AC-kabel, från mark och ca 0,5 meter upp.
-klammer, skruv och plugg.
-resekostnad för 60 km.

FXQ Easy  5x10 mm2 kabeln, eller mer korrekt som den heter
Nexans FXQ Easy 1 kV 5G10  kostar 120 kr, inkl. moms per meter.
Den är PVC-fri. Kabel med isolering av PVC, vore klart billigare,
men man skall helst inte använda PVC. Elektrikern var ca 4 gånger på plats, där av de 60 km.

Vi drog separata solarkablar från modulerna Tak 1 direkt till en DC-kopplingsbox i garaget. Den boxen innehåller även 1 överspänningsskydd för 1 sträng och DC-brytare för 2 strängar. Solcellsmodulerna på Tak 2 och Tak 3 gjordes som en solcellsmodulsträng och drogs direkt till DC-kopplingsboxen. I DC-kopplingsboxen seriekopplades dessa 2 strängar och till växelriktaren går därför endast 1 sträng.
I framtiden har man alltså möjlighet att koppla om litet, eftersom solarkablarna är framdragna till DC-kopplingsboxen.

Vi har inte dragit in några solarkablar in i huset, utan dragit dem på utsidan av huset. Detta för att de skall inte in till någon växelriktare inne i huset. Växelriktaren har vi ju i garaget. Då finns det ingen anledning att dra in 1000-volts-ledningar i huset eller i husets väggar.

Hela totalkostnaden hamnar på ca 153 600 SEK, inkl. moms,
vilket ger en installerad kWp kostnad på ca 12 800 kr. Då är även flytten av köksfläktblåsut-skorstenen inräknad, vilket vi gjorde själva. (En annan ny SolarEdge solcellsanläggning på 16,35 kWp som vi installerade juli 2015  kostade 14 800 kr per installerad kWp, inkl. moms. Se tråd i detta forum! Denna blev alltså litet billigare, ca 14 % billigare, trots lägre installerad effekt kWp.) En av anledningarna till att det nu blev billigare, är att nu är det endast 1 st effektoptimerare per 2 solcellsmoduler. Vi har monterat allt själva, utom växelströmsinkoppling av växelriktaren, vilket en elfirma gjorde.

Sollcellstöd har ansökts om redan i jan 2016 på Länsstyrelsen. Det är på 20 % av investeringskostnaden(inkl. moms). Om det skulle fås, blir totalinvesteringen 122 885 kr, inkl. moms, dvs 10240 kr/kWp. Acceptabelt!



Ovan visas en enkel vy på huset.


Ovan visas fågelperspektivet, där även alla solcellsmodulers läge framgår.


Vad behövs för verktyg då?

-borrmaskin.
-borr för metall diam 8 mm, långt.
-vinkelslip med skiva för betong/tegel/sten.
-skyddsglasögon + hörselskydd (vinkelslipning)
-skruvdragare, kraftig modell.(för tallrikskalleskruv)
-bits Torx 40 (för tallrikskalleskruv).
-ringnyckel Nr. 15 (för spärrtandmutter).
-2 st ringnyckel Nr. 18 (för spärrtandmutter takstolsbult M12x250)
-insex-nyckel 6 mm (för M8 insexskruv för modulklämmor).
-spärrhandtag.
-hylsa Nr. 9 (för takstolsbult M12x250).
-avisoleringstång, en enkel kabelskotång går bra (avisolera solarkabel, jordkabel).
-krimptång (för att krimpa på MC4-kontakter på solarkabel)
-arbetshandskar(solcellsmodulerna, och modulklämmor kan vara vassa i hörnen).

Tips: det kan vara bra att beställa hem endast 1 st takkrok, som man bedömer är lämplig. Och så kan man lyfta på några takpannor för att se hur takkroken passar och vad för underläggsbitar som behövs.
Om den passar bra, beställer man hem allt montagematerial och kanske även växelriktare, solcellsmoduler m.m.  Frakten för en st takkrok à ca 1 kg, kan inte vara mycket, kanske en 100-lapp eller så.


Tre olika takytor har belagts med moduler, nämligen:

Tak 1: Betongpannetak azimut 148 grader uppvinkling 13 grader.
Tak 2: korrugerat plåttak azimut 58 grader uppvinkling 13 grader.
Tak 3: korrugerat plåttak azimut 238 grader uppvinkling 13 grader.

Tak 1 avviker alltså endast 32 grader från optimala azimut 180 grader(rakt mot söder)


Alu-profilen som användes är 5,1 meter lång ser ut så här, se ovan.


Tak 1 består av följande uppbyggnad räknat från takstolen:
takstol 170 x 50.
OSB-platta 13 mm.
takpapp ca 1 mm.
ströläkt 22 mm.
bärläkt 22 mm.
betongpanna godstjocklek ca 25 mm.

För Tak 1 fick funderas en hel del hur 30 st moduler skulle få plats. Tak2/Tak3-taknocken sticker nämligen in i Tak 1. Det finns bara 2860 mm takfallslängd just där. Helst hade vi velat lägga alla solcellsmodulerna på Tak 1 i portträtt-läge, men det skulle inte gå där pga alltför trångt. 2 rader med moduler i porträtt bygger ju 3285 mm(=1640 + 1640 +5) och det skulle inte gå att komma förbi Tak2/Tak3-nocken.

Vi tänkte då att vi kunde använda just där kortare Heckertmoduler(230 Wp). Det finns de på 1481x991x38.
1 modul med höjd 1640 och en liten 1481 skulle ge 3126 mm(1640 +1481 + 5), vilket fortfarande skulle bli för trångt.

2 st små moduler skulle ge 2967 mm(1481 +1481 + 5), men det skulle ändå bli i trängsta laget. Kanske skulle vi ha tvingats skjuta upp modulerna upp över taknocken på Tak 1. Hur skulle det se ut?
Pga vi använder SolarEdge-system, så skulle det av den anledningen inte vara något problem att ha olika modultyper i en sträng.

Det blev landskaps-läge för alla modulerna på Tak 1, och blev inte så dåligt. Dock åtgick mer alu-profiler.
Monteras i porträtt-läge, åtgår minst meter alu-profil, och även färre takkrokar. Men ibland får man göra avsteg från det, för utseendets skull.


Ovan takkroken som användes. Kan justeras i tre ledder.


Ovan tallrikskalleskruv 8x120 mm, med Torx 40 spår i skallen.


Här ovan en monterad takkrok med 2 tallrikskalleskruvar i takstolsvirket. Notera att ströläkten ligger utanför takstolen. Notera att takkroksarmen kan flyttas på takkroksfoten. Det var bra. Jag tror inte annars vi skulle kunna fått ut för alla takkrokar, takkroksarmen i betongpannans dal. Det gäller att takkroksfoten är tillräcklig bred, speciellt om man har takkrokar, som ej går att justera,  jämfört med avstånd vågdal - vågdal på betongpannan. Vår takkroksfot är 144 mm bred. Det finns takrokar som har takfotsbredden endast 100 mm har vi sett, och då skulle det inte gå att få ut takkroksarmen i våra betongpannors dal, hur vi än skulle  vrida takkroken.

Vi förborrade för tallrikskalleskruven med 8 mm borr, men bara i underläggs-träbiten. Alltså fram till takpappen, inte längre. Djupare behövdes inte förborras, då tallrikskalleskruven har borrspets.


Ovan framgår att ett spår för takkroksarmen slipades ur takpannorna.
Det var inte speciellt svårt att slipa ur. Vi har läst i forumet att andra solcellsbyggare,
inte nöjt sig med att slipa ur ett spår, utan slipat bort mycket mer. Men vi tyckte det skulle ha försvagat pannorna allt för mycket.


I ovan bild visas avstånd vågdal - vågdal för betongpannorna, takkroksfotens mått
och uppbyggnad Tak 1. Om denna takkrok vore en, som inte gick att justera, så kan den max passa för betongpanna med mått vågdal till vågdal 128 mm. Men tack vare att takroksarmen kunde flyttas till hål längre ut på takkroksfoten, så gick det bra. Bilden visar också att avståndet B mellan 2 monterade takkrokar blir 345 mm. Om man sätter takkrok med 3 betongpannor emellen dem, så blir avståndet mellan alu-profilerna 3x345 = 1035 mm, och om en solcellsmodul monteras i porträtt, då blir avståndet modulklämma till kortsida på modulen 302,5 mm (= (1640 - 1035)/2), vilket är inom tillåtet klämområde, se solcellmodulens montageanvisning. Avståndet B mellan 2 krokar är olika på varje tak, pga beror på takfallslängden och har anpassats av takbyggaren därefter. Nu monterade vi inga i porträtt-läge på betonpannetaket, men här visas vad man skall tänka på.


Ovan en färdigmonterad takkrok, med ovanliggande urslipad betongpanna.


Takstolsavstånden på Tak 1 var 105 cm och plötsligt 119 cm mellan några.
Det var litet knepigt att veta var takstolarna löpte på Tak 1. Vi fick därför mäta avstånd mellan takstolar på vinden(som var väldigt trång) och hoppas att takbyggaren har byggt rakt.
Takbyggarna hade inte lagt ströläkten precis över takstolen, utan avvek ofta 5 à 6 cm i sidled.
Detta gjorde det svårt att hitta takstolarna. Man skruvade därför i tallrikskalleskruven för takkrokarna litet i blindo.

När man inte träffade rätt, fick man prova bredvid. Litet irriterade. En takkrok som är justerbar i 3 led användes. Takkroken sattes ovanpå ströläkten med en brädbit bredvid som underlägg. Vi använde faktiskt virket i lastpallarna, som var ca 16 mm tjockt, som solcellsmodulerna hade levererades på. Det var ett hårt virke. Eukaluptus? Vi använde på vissa ställen också plywoodbitar 18 mm tjocka.

Tidigare hade vi trott att samma ströläkt, som finns på Tak 1,  just skulle ha korrekt tjocklek för att ha som underlägg under takkrokar, men sådan var alltför tjock, och takkroksarmen fick alltför stort luftspel (ca 10 mm) till underliggande betongpanna. Det skulle ha varit på tok för mycket att slipa bort med vinkelslipen. Detta trots att vår takkroksarmen kan höjdjusteras.  


Ovan bild på alu-profilerna på Tak 1, och monterade effektoptimerare, och även jordkabel för jordning av alu-profilerna. Vi satte 2 st alu-profiler i kors för att staga upp litet, vilket framgår av bilden.


Tak 2 och 3 har följande uppbyggnad räknat från takstolen:
takstol 95 x50
råspont 22 mm.
takpapp ca 1 mm.
ströläkt 26 mm.
bärläkt 26 mm
Korrugerad plåt (avstånd dal - topp 40 mm)


Ovan en bild på uppbyggnad av det korrugerade plåttaket.


Ovan takstolsbulten M12x250 som användes.


Och ovan tillhörande montagebleck.


Ovan ett långborr diam 8 mm för förborrning för takstolsbult M12x250. Det är ett så kallad universalborr för både trä, metall och betong. Ibland hamnar man i spik vid borrning och träborr går då dåligt.

För att veta var takstolarna löpte på Tak 2 och Tak 3, märkte vi upp med krita på taket med ledning av var takstolarna stack ut vid takfoten. Det gick bra. Vi missade takstolsvirket för 3 takstolsbultar av 40 st. Då fick vi helt enkelt borra nytt hål ca 1 cm bredvid. Det gick bra. Vi förborrade med borr diam 8 mm för takstolsbultarna M12x250. Takstolsbultar M12 med längd 250 mm användes på tak 2 och 3, och var precis rätt längd. Kortare hade inte gått(t.ex. M10 x 200). De 40 st takstolsbulten för Tak 2 och 3, skruvade vi i för hand med hylsa 9 och spärrhandtag. Vid förborrningen för takstolsbulten skall man helst borra vinkelrät mot takplanet, vilket inte är lätt, utan fixtur. En man höll i borrmaskin medan en man fluktade från 2 sidor så att borrmaskinisten höll borret rakt, sedan borrades. Det gick bra.


Ovan en monterad takstolsbult. Som framgår sitter den i den korrugerade plåtens vågdal, där man av läckageskäl inte skall sätta den. Men vad skall man göra när takstolen också sitter just där. Vi kladdade på litet silikon för täthetens skull.



Ovan monterade takstolsbultar på Tak 2, med montagebleck och alu-profiler samt effektoptimerare.


Anledning till SolarEdge-systemet valdes, är att det skall gå att enkelt bygga ut i framtiden, utan ny växelriktare eller installation på växelströmssidan. Garagetaket kan nämligen rymma ytterligare ca 12 solcellsmoduler. Växelriktaren SE16k, med märkeffekten 16 kW kan ha max 21,6 kWp, så det finns utbyggmandsmarginal. Kanske pluggIn-hybridbil om ett par år, när de blivit billigare.

Anledning till att en ganska stor växelriktare, nämligen en på 16 kW valdes, är att den är faktisk billigare än en på 12,5 kW(besynnerligt, men så är det). Dessutom kan effektoptimerare P600 (även P700) användas med en SolarEdge 16 kW:are, vilket inte går med en 12,5kW:are. Med P600 effektoptimerare blir totalkostnaden lägre, då endast 1 st effektoptimerare behövs per 2 solcellsmoduler.


Ovan en MC4-hankontakt före det den skall krimpas fast på solarkabel.


Ovan en MC4-honkontakt före det den skall krimpas fast på solarkabel.


Ovan bild på hur solcellsmodulerna parvis kopplades till en enda effektoptimerare P600.

Pga att Heckert-modulerna har Tyko-kontakter, kan de inte anslutas till SolaEdges effektoptimerare, som har MC4-kontakter. Varje Heckert solcellsmodul har en medföljande 2 meters solarkabel, som har en Tyko-pluskontakt i ena ändan och en Tyko-minus i andra ändan. Varannan sådan Tyko-solarkabel fick klippas mitt itu och förses vid snitten med MC4-hankontakt och MC4-honkontakt. Det åtgick alltså för detta 23 = 46/2 styck MC4-hankontakter och 23 = 46/2 st MC4-honkontakter. Några Tyko-kontakter behövde inte köpas.


Ovan bild på installationen i garaget.


Växelriktaren väger ca 33 kg. Det är viktigt att den sitter säkert förankrad i väggen. Vi använde  4 st rejäla skruv M8, se ovan. De drar i träsponten bakom gipsskivan.


Ovan ses fästet för växelriktaren satt mot gipsskivan. Endast 1 skruv av de 4 har satts.
Växelriktaren hängs på, på de 2 krokarna på vänster och höger sida på fästet.



Ovan visas hur 3-fasväxelström 400 V är ansluten till växelriktaren.
De tre faserna(svart, grå och brun), nollan(blå) och jord(gröngul) syns.
De är 10 mm2 och därför bångstyriga att koppla, därav looparna.

Garageväggen där växelriktare och annat skulle monteras, är av trä.
Växelriktaren skall monteras på icke-brännbart underlag.
Alltså, monterade vi en gipsskiva på vägen och monterade på den.


Ovan närbild på DC-kopplingsboxen.
Den gulgröna kabeln från DC-box till AC-brytare är en jordkabel 10 mm2.

DC-kopplingsboxens låda är en Normkapsling IP 40 från Jula. I den fick DC-brytare för 2 MPPT, 1 st överspänningsskydd plats. Det finns plats för ytterligare ett framtida överspänningsskydd, men blir då ganska trångt. Det som är dumt med denna låda, är att sidorna följer med locket när man öppnar lådan för att komma åt att koppla. Man kan därför inte ha vanliga kabelförskruvningar i sidostyckena. Det verkar vara tänkt att man helt enkelt skall såga upp hål i sidostyckena precis vid väggen, och med håldiameter som kabeldiametern. Vi använde gummi-membrangenomföring DMS M16 för solarkablarna och sågade en slits med bredd ca 13 mm i DC-boxens sidostycken för att kunna glida ur dessa genomföringar, då locket skall tas bort. (En normkapsling bredd 225 mm från Biltema, hade varit bättre, pga riktiga kabelförskruvningar kan användas. Men bleve trängre pga mindre bredd. Jula Normkapslingen är nämligen 287 mm bred.)


Ovan bild på DC-boxen då locket tagits av. Obs, innan solarkablar kopplats, och med det andra framtida överspänningsskyddet, som inte ännu behövs. Radklämmorna Wago 2006-1301 för plus-solarkabel och 2006-1304 för minus-solarkabel framgår, dock litet skymda. Radklämma plus är grå, och de för minus är blå. Längst till höger ses den större grå radklämman Wago 2016-1301 för vår jordkabel(gröngul). En vanlig radklämma valdes som jordkabelradklämma, eftersom den inte är ledande förbunden med metall-DIN TS 35 skenan den sitter på. Det är nämligen bättre för att förhindra överslag. (En gröngul jordradklämma är ledande förbunden med DIN TS 35 skenan den sitter på.) Svårt att se men, längst ut till vänster- och högersida på TS 35-skenan, sitter Wago 249-116 ändklammer bredd 6 mm, för att hålla sakerna på skena på plats. Vi använde även ett par Wago orange avslut- och mellanplatta 2006-1392 och 2016-1392 tjocklek 1 mm på radklämmorna, som beröringsskydd.


EON krävde att det skulle sättas varningsskyltar av en viss typ bredvid AC-brytaren till växelriktaren, se bild ovan. Elektrikern ordnade dem. (De gula och svarta varningsskyltarna, har vi emellertid tillverkat själva). EON krävde att det utöver AC-brytaren vid växelriktaren, också skulle finnas ytterligare en AC-brytare vid elmätaren. Alltså 2 seriekopplade AC-brytare på samma kabel!!
De menar att de skall kunna bryta bort växelriktaren,
även när garaget är låst, och de inte har tillträde dit.
EON krävde även att det skulle sitta hänglås på de båda AC-brytarna, tills dess att EON behagade komma och byta elmätaren.


Ovan klisterlapp på AC-brytare, som EON krävde skulle klistras på.



Ovan en bild på gamla elmätaren och den extra AC-brytaren.
Elmätaren byttes sedan. Lägg märke till hänglåset och klisterlappen på AC-brytaren,
och varningsskylten! Nuvarande mätarsäkringar är på 20 Amp.


Ovan bild över Tak 1 (innan modulerna på Tak 2 och Tak 3 hade monterats).
Det framgår att modulen i rad 5 och kolumn 4(räknat från vänster) ligger nära Tak 2.
Det hade vi också att beakta vid pusslingen av moduler på Tak 1.


Ovan bild på Tak 2 och Tak 3.


Ovan bild över jordning av alu-profil.
Gjord med 2 st M8 brickor, 1 st insexskruv M8x16 och 1 st spårmutter M8 i alu-profil-kanalen.
Alla alu-profilerna på taken är förbundna med varandra med jordkabel 4 mm2, och denna jordkabel leds vidare till DC-boxen i garaget( i samma flexslang, som solcellsmodulfältets solarkablar från Tak 1.) och anslutits till överspänningsskyddets jordradklämma, vilken i sin tur är ansluten till jordplinten i AC-brytaren(där finns ju en rejäl 10 mm2 jordledare, som går till elnätsägarens jordningssystem.)

Det gick litet trögt att dra 2 st solarkablar med diam. ca 6 mm + 1 st jordkabel diameter ca 5 mm i en flexslang ytterdiam. 25 mm. Med litet vatten med en aning diskmedel i gick det dock att dra igenom dem. Men då hade vi flexslangen rakt utsträck på marken. Det hade aldrig gått att dra dem genom en uppklammad flexslang diam 25 mm, inte ens med vatten/diskmedel. Vi provade inte, men det kanske skulle ha gått lika bra att smörja med vatten istället för diskmedel/vatten. Diskmedel försvinner väl aldrig från solarkablarna, men vatten skulle ha avdunstat med åren. Man vet ju inte hur åratal av diskmedel på solarkabel har för inverkan.


Effektoptimerarna fästes i alu-profilen med 1 st insex M8x16, 2 st M8 brickor och 1 st spårmutter M8.
(två brickor för att inte insexskruven skulle gå för långt in i alu-kanalen.)


Solarkablarna från solcellsmodulfälten drogs på utsidan av huset, se bild ovan.
Från solcellsfälten till en bit under tak, försågs de med grå skyddsslang.
Lägg märke till solarkablarna stiger mot inträdet i flexslangarna. På så vis rinner inte vatten in i flexslangarna, utan droppar av.

EON betalar tydligen hela 0,05 kr, exkl. moms, i nätnyttoersättning per kWh.
Sölvesborg Energi betalar 1,15 kr/kWh, exkl. moms, för såld solström till dem.
Elcertifikat köper Sölvesborg Energi för ca 0,20 kr per kWh(priset varierar).
Sölvesborg Energi köper faktiskt småposter elcertifikat.
Skatteverket ger en direkt skattereduktion på 0,60 kr per kWh såld solström.
Det skulle alltså bli 2,00 kr per såld kWh-solström.
I nuläget köps ström för ca 0,90 kr, inkl. moms och alla skatter.
Man kan anta att egenförbrukningen av egenproducerad solström är ca 25 %.

Av solströmsårsproduktionen på 11500 kWh,
egenförbrukas alltså ca 2875 kWh, och 8625 kWh kan säljas.
Besparing per år: 0,90 x 2875 + 2,0 x 8625 = 19838 kr.

Om solstödet erhålles, då blir investeringen 120 800 kr, inkl. moms,
och återbetalningstiden blir 6,1 år.
Det är acceptabelt.

Hur lång tid tog det då att installera?

Manuell grävning dike, kabeldragning, klamming flexslang, montage växelriktare, DC-box: ca 34 mantimmar.
Att montera allt på Tak 1 tog ca 100 mantimmar.
Att montera allt klart på Tak 2 och Tak 3 tog 40 mantimmar.
Alltså totalt 174 mantimmar.
Det var Tak 1, som förbrukade mycket tid, pga knepigt att hitta takstolarna och få en bra placering av modulerna. Faktisk dubbelt så mycket tid, som antagits.

Höjd mark till takstolsfot var ca 2,8 m. Man bör absolut ha byggnadsställning.
Ramlar man ner från taket och landar på huvudet, så svider det nämligen något infernaliskt.
I vårt fall var takuppvinklingen blygsamma 13 grader och det gick bra att röra sig på taket.
Men man kan snubbla på takkrokar, och snava på tegelpannekanter eller solarkablar. Det är lätt hänt.
Dessutom var byggställningen bra för att få upp solcellsmodulerna på taket. En man på marken som lyfter upp modulen till mannen på byggställningen som drar den vidare upp på byggnadsställningen. Därifrån lyfts den lätt upp på taket. Någon släde eller annan makapär för transport mark till tak, behövs då inte snickras ihop.

Man kan vara flera personer på taket och samtidigt montera takkrokar. Montaget går då snabbare.
För att skruva i tallrikskalleskruven 8x120 duger inte en enkel hobby-skruvdragare. Den orkar inte dra i dem.
Vi använde en skruvdragare av proffsmodel, och den orkade dock inte riktigt skruva i hela skruven. Då tog vi till en skruvdragare, också av proffsmodel, som dessutom hade slag, då gick det bra. Tipps: Om man inte vill köpa en dyr skruvdragare, så kan man hyra en proffs-skruvdragare på byggvaruhus, hör med Bauhaus m.fl. Hamnar man inte i takstolsvirke, märker man det direkt, då det går som vore det smör man skruvar i. Det som tog längs tid var att justera takkroken på ströläkten och få till nödvändigt luftspel(ca 3 à 5 mm) mellan takkroksarmen och underliggande betongpanna. Man fick ibland med stämjärn hugga bort ett par millimeter på ströläkten. Detta trots att vi använde justerbara takkrokar. Att slipa ur ovanliggande betongpanna tog ett par minuter.

Betongpannorna slipade vi ur uppe på taket. Det blev väldigt mycket slipdamm och betongpannebitar kvar uppe på taket, som fick sopas bort. Visst, vi hade kunna slipa ur dem nera på backen, men då hade man behövt gå ner med dem.

Hade vi kunna göra installationen billigare? Visst det finns solcellsmoduler 250 Wp för ca 1650 kr, inkl. moms på solcellsexperten.se i Helsingborg. Det innebär 6,60 kr, inkl. moms per kWp.  Okänt ursprung. Kan man hävda sin rätt mot en tillverkare Långbortistan vid fel? Vi vågade inte chansa, anläggningen skall ju fungera i 20 à 30 år, och valde tysk kvalitet med sann tillverkning i Tyskland. Vi köpte Heckert 260 Wp för 7,0 kr, inkl. moms per kWp. Det skulle ha blivit ca 7500 kr, inkl. moms billigare totalt genom att välja solcellsexpertens 250 Wp moduler av oklart ursprung, men vi avstod från det. Dessutom hade anläggningen då blivit klenare, bara 11,5 kWp. Dessutom saknar solcellsexpertens moduler antireflektionsskikt på täckglasen, och ger därför lägre solströmproduktion, kanske 2 à 3 % lägre, och speciellt morgon och kväll vid snett infallande ljus då ca 10 % sämre.

Vi skulle kunnat ha valt annat system än SolarEdge, t.ex. Fronius. En lika stor Fronius som den SolarEdge 16 kW vi valde, alltså en Fronius Symo 15.0-3-M kostar ca 30 000 kr, inkl. moms. Vi betalade för SolarEdge växelriktaren + de 23 st effektoptimerarna P600 och det trådlösa kommunikationskortet, totalt 31572 kr, inkl. moms. Visst, vi hade tjänat 1500 kr, med Fronius-system, men Fronius-systemet klarar inte skuggning lika bra som SolarEdge-systemet. Dessutom, går det inte att ha solcellsmoduler i 3 olika väderstreck med Fronius, pga den har bara 2 oberoende DC-ingångar (MPPT). Man skulle med Fronius-system behövt ha  ytterligare en växelriktare, vad kostar inte det? Yttermera, skulle vi med Fronius-system inte lika lätt kunna bygga ut anläggningen i framtiden, och inte alls få samma goda driftsövervakning, som med SolarEdge. Skulle Tak 1 ensamt ha kunnat härbärgera de 46 modulerna, ja då vore ett Fronius-system lämpligt. (Men då hade det säkert kliat i fingarna att ändock lägga moduler på Tak 2 och Tak 3, och få en ännu större anläggning, och då skulle Fronius inte längre vara lämplig.)

Någon kanske undrar varför vi köpte AC-brytarna, det skall väl elektrikern ombesörja? Svaret är enkelt: det blir mycket billigare om man själv köper in AC-brytarna. Vid första solcellsanläggningen lät vi elektrikern köpa in AC-brytare. På räkningen från elfirman ser vi då AC-brytare 1875 kr, inkl. moms. Man skall dock inte köpa dålig kvalitet. Vi köpte AC-brytare av industrikvalitet. Vi sparade på det 2x1875 - 2x595 = 2560 kr.
Däremot köpte vi inte själva 3-fas-kabeln 10 mm2, pga om man köper för kort åt elektrikern, då måste man köpa en helt ny igen.

[Arne]

Det som i huvudsak bestämmer investeringskostnaden för en anläggning är solcellsmodulerna.
Men man skall inte glömma andra saker. Jag tittade runt litet hos olika säljfirmor för att se.
Här nedan en uppställning av vissa priser för montagedetaljer
(det finns givetvis många fler firmor som säljer sådant, även utländska):


Det framgår att speciellt en firma vill ha mycket bra betalt för sina varor,
ja nästa 10 gånger mer än konkurrenterna.
Skulle man där köpa sitt montagematerial, blir det genast väldigt dyr.
Skräckexemplet verkar vara den firman. Det kan hända att de vill att det skall se dyrt ut att själv köpa materialet, och att man istället skall köpa nyckelfärdig anläggning av dem.
Skulle vi ha köpt montagematerialet av sol-eye.com, skulle det ha kostat ca 48100 kr, inkl. moms.
Vi köpte för ca 20200 kr, inkl. moms. Det är en sparad slant.

[Sjöhorvan]

Tack för tipset och för utförlig beskrivning. Ska lägga iväg beställning på montageprylar först och var den ordern hamnar är givet!

[Arne]

Nu när anläggningen gått ca 15 dagar, så finns litet driftsdata.



Ovan en skärmdump från SolarEdge Monitoring portal vid kl. 12:00.
(pga sommartid, så uppnår solen sin högsta punkt ca kl. 13:00, inte kl. 12:00.)
Man ser att anläggningen hittills under dagen producerat 28,7 kWh,
och att kl. 11:30 var effekten 9,36 kW. Vidare framgår att anläggningen total hittills i april,
har producerat 625,1 kWh.





Ovan en bild över solströms-produktion varje dag under månaden.
Man ser att personbästa uppnåddes den 20 april, på hela 69,9 kWh.





Ovan bild som visar hur många kWh, varje solcellsmodul har hittills under dagen producerat.





Ovan bild på den så kallade Play-back-funktionen, som visar hur hög effekt(W) varje
solcellsmodul hade vid en viss tidpunkt (10:30 vald) under innevarande dag.
Man kan alltså se om någon modul skuggas t.ex och vilken tid det händer.
Man kan med röda linjalen välja annan tid på dagen.



Ovan bild, då anläggningen den 20 april 2016 hade personbästa, på 69,9 kWh.
Effektkurvan är perfekt, och har inga hack. Hack kommer ofta från moln som skuggar.
Högsta effekten 8,7 kW uppnåddes kl. 12:30.




I denna anläggning matar 2 st solcellsmoduler varje effektoptimerare, så man kan inte få driftdata för varje solcellmodul för just denna anläggning, men för dem parvis. Inte så illa, i alla fall. Visserligen anges kWh och kW för varje enskild solcellsmodul, men det är helt enkelt hälften av vad båda solcellsmodulerna åstadkommer.

Enligt SolarEdge beräkningsprogram Site Designer 2, så förutsåg SolarEdge att anläggningen skulle göra, oskuggat,  1420 kWh för hela april, 2016, dvs 30 dagar. Det blev nu total under 15 dagar, efter solen gått och lagt sig den 30 april, 2016, 717 kWh. Stämmer alltså ganska bra med SolarEdges förutsägelse på 710 kWh (=1420/2).

[Arne]

Har i trådens första inlägg, lagt till foto på den nya elmätaren och bruksanvisningen därtill, och ytterligare några figurer och foton, och mer kommentarer.

[Arne]

Bekanten har nu redan byggt ut anläggningen från 12 kWp till 15 kWp, med:
6 st SolarEdge effektoptimerare P600
12 st solcellsmoduler Heckert 60P 255 Wp
+ montagematerial.
Kostnad 35580 kr, inkl. moms

På Bauhaus köptes dessutom:

5 st plywood tjocklek 15 mm, som Bauhaus sågade till bredd 100 mm och längd 1000 mm.
Kostade ca 100 kr.
(plywooden snedsågade vi själva sedan till mellanläggsbitar för takkrokarna.
Bauhaus vägrade nämligen att göra snedsågningen.)

De 12 modulerna monterades på norrtaket, som är betongpannetak:
 13 graders lutning.
 328 graders azimut. (rakt mot norr = azimut 0 grader)

Att lägga moduler på ett norrtak kan tyckas tok. Men om taklutningen är blygsam,
som det är i detta fallet, så är det inte heltokigt.
Alla andra takytor är redan belagda med solcellsmoduler.
Dessa norrtakmoduler kommer att ge ca 78 % av vad södertaksmodulerna ger.
En årsskörd av ca 13800 kWh kommer det nu efter denna utbyggnad att bli.
Vilket är ganska precis husets årsenergiförbrukning.
De 12 st norrtaksmodulerna, Tak 4, bidrar med 2300 kWh/år.
Det finns dessutom plats med fler moduler på norrtaket för framtida utbyggnad.



Det fanns tyvärr inga Heckert B-kvalitetsmoduler tillgängliga på fabriken,
så det blev NeMo 255 Wp A-kvalitet.
Modulkostnaden blev därför ca 1800 kr dyrare.
Hela denna utbyggnad kostade, inkl. moms ca 35 600 kr.
Det ger för de 3 kWp utbyggnad 11,8 kr/Wp.
Installationen utförde bekanten själv. Elektriker behövdes ej,
pga att inget behövde göras på AC-sidan.
Utbyggnaden kördes igång den 31 maj, 2016.


Ovan tipps för att undvika att knäcka nockpannor. De är nämligen spikade i nockbalken.
Genom att lägga träbitar att ta spjärn emot(istället för emot nockpannan), så får man bort spiken, och har nockpannan kvar oskadad.



Ovan foto över norrtaket med nockpannor och översta raden betongpannor borttagna.
Översta raden betongpannor har tillfälligtvis lagts ovanpå motstående taks översta betongpannerad, dvs skjutits in mellan solcellmoduler och betongpannor. Därför syns inte nockbalken.



Ovan foto över en takkrok vid nocken. Takstolen är just under takkroken. Det framgår att ströläkten har placerats total fel för att kunna leda ner tyngden av betongpannorna till takstolen. Nu förstår var och en att det inte var lätt att se var takstolarna löpte. De som lagt taket har gjort ett dåligt jobb.


Ovan foto över nordtaket med övre raden betongpannor borttagna för att kunna montera övre raden takkrokar. Betongpannorna för nedre takkrokraden behöver man bara skjuta upp under ovanliggande betongpannor.



Ovan foto då några av de 12 modulerna har monterats på nordtaket.
En effektoptimerar syns på den övre alu-profilen, men ser liten och oansenlig ut.

Den 1:a juni 2016 producerade anläggningen 94,8 kWh. Och den 2:a juni 97,2 kWh.
Den bröt igenom 100 kWh-vallen den 3 juni och gjorde personbästa med 100,02 kWh.
Icke dåligt. Härliga tider, strålande tider! Inte så dåligt med moduler på norrtak!

Växelriktaren är monterad i garaget, som är ett oisolerat trägarage, och blir ganska varmt.
Växelriktaren känns het, och säger själv att kylflänstemperaturen är 53 grader. Men hela växelriktaren känns brännhet. Kylfläkten går, men man tycker den skulle fläkta litet mer.

Ett äppelträd, som skuggade modulerna Nr. 15, 16, 25, 26 och 27 togs av daga igår och drog sin sista suck, och skuggar därmed inte längre. Samma öde riskerar andra ovårdade, vildvuxna och högre objekt att gå till mötes. Ve den som skuggar.

[Arne]

Anläggningen går som en tok. Idag blev det inte mindre 106,8 kWh.

[Arne]

Här är litet driftsdata från SolarEdge portalen.
Nämligen månads-energi hittills för juni månad för solcellsmodulerna.

Man ser att norrtaksmodulerna(de som är överst och upp-och ner) gör bra jobb.
De producerar lika eller till och med bättre än vissa på Tak 2 (nordost, azimut 58 grader).
Litet förvånade men sant. Och då skall man även betänka att det har varit mycket sol i juni.
Skulle det ha varit molnigt varje dag, då hade alla moduler fått lika belysning,
pga de då enbart skulle ha fått diffust ljus.
Man skall även betänka att norrtaksmodulerna är litet svagare än de övriga, nämligen 255 Wp,
medan de övriga är 260 Wp.

[magneten]

Helt klart intressant. Har själv ett stort nordväst tak  på carporten med 8° taklutning där man skulle få plats med 16 moduler....

[Arne]

Magneten,

Du tycks ha trapetsblecktak. Då borde du kunna använda korta traptsbleckskenor och det blir ganska billigt.

[Arne]

Bekanten monterade 12 st moduler à 255 Wp på norrtaket i slutet av maj 2016, uppvinkling 13 grader och azimut 328 grader. Det blev så bra att, nu i aug 2016 har ytterligare 12 st Heckert NeMo 255 Wp moduler  monterats på norrtaket, nämligen modul 59 till 70. Det finns alltså nu 24 st moduler à 255 Wp på norrtaket.

Se vy från ovan:


Kostnaden för de ytterligare 12 st modulerna inkl. montage(självmontage) på norrtaket är samma som för de tidigare, nämligen 35 600 kr, inkl. moms, motsvarande 11,8 kr/Wp.

Sträng 1: 30 st moduler, 1 till 30. ( 15 st effektoptimerare P600)
Sträng 2: 40 st moduler, 31 till 70 (20 st effektoptimerare P600)

Man kan ha max 30 st effektoptimerare P600 i en sträng, dvs 60 solcellmoduler.
Bekanten kan alltså bygga ut ännu mer.  På norrtaket får plats ytterligare 12 st moduler.
Garagetaket är ounyttjat. Växelriktaren SE16k kan ha max 21,6 kWp installerad effekt.
Så ytterligare 3,5 kWp kan installeras på denna samma växelriktare.
I praktiken betyder det ytterligare 13 moduler à 255 Wp.

För hela totala anläggningen på 18,1 kWp, även inräknat elfirmans faktura, blev kostnaden 224 800 kr, inkl. moms. Solcellstödet från Länstyrelsen är då inte beaktat. Det motsvarar en kostnad på 12 420 kr, inkl. moms per installerad kWp. Bekanten och jag utförde installationen själv, förrutom AC-sidan, som en elfirma utförde(7235 kr, inkl. moms). Stödet från Länsstyrelsen blir 20 % av 224 800 = 44 960 kr. Återbetalningstiden, när solcellstödet beaktas, blir 6,3 år. Vilket är acceptabelt.

Det tog totalt 30 mantimmar att montera och koppla in dessa ytterligare 12 st moduler.
Vi var tvungna att montera bort de 12 st befintliga solcellmodulerna på norrtaket, eftersom vi hade justerat takkrokarna för dem så att de hade mindre lutning än takets 13 grader, och nu skulle de ha samma lutning som taket, annars skulle det se tok ut.  För att slippa lyfta ner de 12 st modulerna på backen och sedan lyfta upp dem på taket igen, lade vi dem på en trävagga vilande på betongpannorna, som vi hade snickrat ihop, och fäst i ströläkten för att vaggan inte skulle kunna glida ner från taket. Detta extra demontage- och montagearbete är inräknat i de 30 mantimmarna.

Totalt installerad effekt för solcellsanläggningen som totalt nu har 70 st moduler, är 18,1 kWp.
Enligt solarEdges beräkningsprogram skall nu oskuggat 16260 kWh fås per år. Det finns emellertid litet skuggning från träd, så troligen blir årsskörden litet mindre, kanske runt 14500 kWh.

För att nu inte bränna mätarsäkringarna, som är på 20 A, ställdes begränsning av uteffekten på växelriktaren in. Man måste då skruva bort kåpan på växelriktaren och ange lösenord,
och knappa på miniatyrknapparna på kretskortet.
Tydligen skall strömmen kunna ställas in, men sådan möjlighet hittades ej. Dold?
Vi hittade bara "site limit" och ställde in den till 15,5 kW. (15,5 kW motsvarar vid 400 V 22,5 A på de tre faserna.) Det är dock bättre att begränsa strömmen än effekten. Det är nämligen strömmen som smälter mätarsäkringen, inte effekten.

[Mono Wafer]

Arne, jag tror mig, förutom begreppet Site Limit, även sett begreppet Power Limit, vet du skillnaden?

[Arne]

Utan att ta bort kåpan på växelriktaren kan man göra vissa inställningar.
Tar man bort kåpan och knappar på miniatyrknapparna kan man göra många fler inställningar.

När vi satt tillbaka kåpan och trycker på LCD-knappen på undersidan av växelrikaren,
kan ca 10 olika menyer knappas fram. Däribland finns "Power limit" och den anger 15,5 kW.
(innan vi började peta, angav denna "power limit" 16,8 kW)
Någon "power limit" kunde vi inte hitta när vi knappade på miniatyrknapparna.

Vad det är för skillnad på "site limit" och "power limit" vet jag ej.
(Det går att koppla ihop flera SolarEdge-växelriktare med varandra. Kanske är det det de menar med "site limit", dvs en växelriktargrupp på en och samma anläggning.)

Det skall för "power limit" gå att ställa in en %-sats( från 0 till 100 %) av nominell uteffekt( för vårt fall 16 kW). Men sådan inställningsmöjlighet hittar vi ej. SolarEdge har en massa tekniska blad att ladda ner på sin hemsida. Många av dem kan gälla gamla solarEdge-produkter. De ändrar programvara i sina växelriktare, och bekanten har nog senaste programvaran pga köpte i april 2016. De har kanske ännu inte gjort något tekniskt blad för just denna nya programvara, kan man tänka.

[callec]

Jag vet inte hur era inverters fungerar men på SMAs kan man ställa ner Cos-värdet från 1 som är max till vad som passar ex.vis 0,9 toppeffekten reduceras då med 10% de soligaste dagarna.
Cos-värdet sätts normalt vid leveranser på 0,95, ställs invertern in på Svensk standard så ändras detta värde automatiskt till 1.

[Arne]

När man vill begränsa effekten, så skall man väl inte göra det med att ändra fasförskjutningen(dvs genom att ändra cosinus fi)!
Elnätsägaren kanske inte gillar om man kör ut skeneffekt på hans elnät.

Och när det gäller Cosinus fi, så finns både reaktiv och kapacitiv sådan.
Vad menar du med cos-värde 0,95?
Menar du 5 % reaktiv effekt eller 5 % kapacitiv effekt?

Har ni på era SMA växelriktare ingen möjlighet att ställa in en begränsning av AC-uteffekten?

[magneten]

Jo SMA har en ruta som heter "power limit" och där ka  man skriva i hur många W som anläggningen får skicka ut på AC sidan. Man kan oxå välja om effektbegränsningen skall vara momentan och begränsa toppar direkt eller titta på medelvärdet för ex de sista 10 miuterna  Denna inställning gör man enkelt och smidigt på datorn i Sunny Explorer.

[Arne]

Bekanten kommer att installera ljusstyrning av varmvattenberedaren.
De har en Nibe Compact 300, koppar, med varmvattenvolym ca 260 liter,
med rostfri elpatron på 3 kW, som mats med 2 faser. (dvs elpatronelementet får 400 Volt över sig).

Styrningen kommer att bli som visas på bilden nedan.


Nedan närbild boxen:


Och närbild ljussensorn:


Materiallista:

1 st Finder skymningsrelä 11.41.8.230.0000 för DIN-skena, 1 till 80 Lux, 20 till 1000 Lux. ca 500 kr.
1 st Kopp kontaktor 4-polig öppnande, 25 Amp, IS-040.230.25.  ca 220 kr.
1 st brytare Kopp RSN 1-polig, 16 Amp. ca 85 kr.
1 st box F-tronic APV 6, DIN-skena för 6 modulenheter, IP 65, BxHxD: 160 x 200 x 120 mm, ca 200 kr.
1 st elkabel EKK 3G1,5  10 m från skymningsreläet till utomhusljussensorn. Jem&Fix 109 kr.
1 st elkabel EKK 4G1,5  10 m, elcentral till kopplingsbox och vidare till beredaren. Jem&Fix 159 kr.

Totalt alltså 1273 kr, inkl. moms.
Tillkommer ca en hundralapp för skruv och klammer.
Även elektrikerkostnad på ca 800 kr, inkl. moms tillkommer.
Totalt alltså ca 2173 kr, inkl. moms.

Kopplingsboxen monteras på väggen bredvid varmvattenberedaren.
Detta skymningsrelä har en separat ljussensor, som monteras utomhus. Själva skymningsreläet monteras i boxen. 3 faser och även nollan kan då slutas. Med brytaren kan skymningsreläet helt kopplas bort, t.ex. om man tillfälligtvis inte skulle vilja ha skymningsstyrning i funktion, eller om det skulle bli något fel på ljusstyrningen.

Elkabeln från skymningsreläet i kopplingsboxen till utomhusljussensorn behöver egentligen inte vara en EKK 3G1,5. Men vi tog en sådan pga billigare och lättare att få tag på. En kabel 2 x 1,0 mm2 skulle annars räcka, pga det endast flyter en låg styrström i den kabeln. Enligt Finder är spänningen max 24 Volt i den styrkabeln (men det nämner de inte i databladet över skymningsreläet).

Den lilla ljussensorn monteras på väggen utomhus. Och så att någon utomhusbelysning inte lyser på den.
har man lampa som lyser på ljussensorn, så kan man sätta en enkel plåtskärm vid sensorn för att skärma bort det ljuset.

Det är alltså så att bekanten får bättre betalt för sin solström än vad han kan köpa ström till.
Skillnaden är ca 1,0 kr per kWh. Genom att ej tulla på solströmmen under ljusa tiden på dygnet, så kan den oavkortat gå ut på elnätet och säljas. På natten köps istället billigare ström in och värmer varmvattnet.
Ström köps till ca 1,0 kr/kWh och solströmmen säljs(allt inräknat dvs även skattereduktion, elcert. nätnyttoersättning) för ca 2,0 kr/kWh.  

Bekanten räknar med att spara ca 8 kr per dag med denna ljusstyrning.
Den tjänas in på ca 8 månader.

Med 3 kW effekt tar det ca 4,5 timmmar att värma 260-liters varmvattenberedaren från kallvattnets 15 grader till 60 grader. Töms beredaren under sommaren helt och hållet under dagen, t.ex. pga att tjocka släkten är på besök och duschar som tokar, så räcker möjligen inte den mörka delen av dygnet till för att värma vattnet till 60 grader. Runt midsommar finns det nämligen inte många mörka timmar. Man kan dock hålla börvärdet för varmvattentemperaturen i beredaren på säg 75 grader(istället för 60), och kan då krama ur fler liter 45 gradigt varmvatten.

Skulle det i framtiden pga politiska beslut eller annat bli så att bekanten får sämre betalt för solströmmen, så att det då skulle bli ekonomiskt bättre att använda sin egen solström för uppvärmning av varmvattnet, så kan man mycket enkelt koppla om vid skymningsreläet. Den har nämligen växlande kontakter. En tamp läggs om. Dvs det blir då att under ljus tid på dygnet får beredaren ström, men vid skymningen bryts strömmen till den.

[TommyE]

Intressant projekt, jag gör en "manuell fuskis" jag kollar varmvattentempen på kvällen och om det finns något vatten att värma, så ställer jag om starttempen och värmepumpen kör igång. Normalt så räcker varmvattnet sedan till kvällen igen.

Det jag funderar på är om det inte går att använda ett vanligt relä istället för en ljussensor? Relät kopplas så att om det kommer ström från solcellerna så bryter den matningen till varmvattnet, när strömmen från solcellerna bryts så slås matningen till beredaren på igen.

Jag är inte elektriker, så jag vet inte om det fungerar - men det är iaf en tanke.

[Arne]

Visst skulle det nog gå med ett relä(4 poligt, 25 A), som styrs från växelriktaren,
istället för en ljussensor.
Men, då gäller det att hitta var man kan ta ut en styrsignal från växelriktaren.
Och skulle man då ställa till med något i växelriktaren så den bränns, är det inte roligt.
Därför har bekanten valt ett helt oberoende system, som visserligen kanske kostar en 500 lapp mer.

Att direkt använda spänningen från solcellerna som styrsignal till ett relä, är nog knepigt,
pga den höga spänningen (750 Volt).

Som bekanten har det nu, så kan han ställa luxvärdet på skymningsreläet,
så att varmvattenberedaren startar innan växelriktaren går och lägger sig.
Alltså, beredaren kan få starta även om växelriktaren producerar blygsamma, säg 100 à 200 W.
Om man då "slösar" 100 à 200 W solström på vattenvärmning,
så gör det ingen pga att beredaren slukar 3000 W.
Detta för att man då kan öka gångtiden på beredaren, speciellt på sommaren.

När jag tänker efter, så tror jag att det finns relä i växelriktaren, som har med att den skall stänga av sig själv vid bortfall av nätspänning. Dessa reläer sluts väl vid normal start av växelriktaren. Möjligen kan man koppla in sig där och plocka ut en styrspänning till eget relä för en beredare. Men man måste då dra kabel från växelriktaren till kontaktorn(reläet) för beredaren och skulle tvingas gräva igen. Det går nämligen inte i efterhand att peta in en kabel i nergrävda flexslangen med solarkablarna från garaget till fassadskåpet.

Det finns klart även tidur med så kallad astro-funktion, dvs solupp- och nedgångarna för valfri ort på jorden.
Fabrikanten har helt enkelt programmerat in dessa data i det elektroniska tiduret. Med en sådan blir installationen enklare, pga någon ljussensor behöver inte installeras. Men de innehåller ett litet batteri. Jag gillar inte apparater med batteri, pga när batteriet tar slut om kanske 5 à 10 år, vet ingen längre att den har batterier, och elektrikern måste tillkallas. Blir dyrt. Finder har ett sådant Astro-tidur, nämligen t.ex. 12.A1 kostar väl ca 700 a 800 kr, men måste ha en liten knappcellsbatteri.

För övrigt så här ser det ut i hallen där ljusstyrningsboxen har installerats, rött konstant sken på dioden betyder att reläet är slutet, och blinkande att det är öppet:


Och här nedan den lilla ljussensorn på ute på väggen.

[TommyE]

Ok, säger som Peter Dalle "tänkte inte på det" :-)
Som styrsignal hade jag tänkte en av 230V faserna. Men den kommer inte dra innan ut effekten är 0, så det är nog inte önskvärt.

Vi kan inte styra så alls, pga vi har samma maskin för att producera värme och varmvatten och ofta behöver vi värme även om solen skiner.