Administrator
|
Från början skrev jag allt detta i en blogg, men jag har nu försökt flytta över allt till ett forum istället. Detta gör att det ser lite konstigt ut.
|
Administrator
|
Här är är det tänkt att ni skall kunna följa ett solcellsprojekt. Det hela började i april 2011 när jag fick veta att staten ger bidrag på 60% för småskaliga elproduktionsanläggningar med solceller. Jag sökte bidraget i slutet av april, men då var pengarna för 2011 redan slut. Nu står min ansökan i kö till nya pengar som kommer i början av 2012. Bidraget är numera sänkt till 45% av investeringskostnaden, men å andra sidan sjunker priserna på solpaneler och tillbehör hela tiden, så totalkostnaden för mig blir ungefär den samma i slutändan. Och medan jag går här och väntar hinner nog priserna sjunka ännu mer :-)
Tyvärr kommer det inte hända något här på ett tag, innan jag får besked om eventuellt bidrag... |
Administrator
|
Tro det eller ej, men i veckan fick jag besked från Länsstyrelsen. Det har beviljat mitt bidrag för solceller. Det är bara en hake, anläggningen måste vara inkopplad och klar senast den 30:e april 2012. Det innebär att jag i praktiken bara har 4 månader på mig att få allt på plats.
Jag hade ansökt om en anläggning på 3 kW, men priserna har gått ner så pass att jag nu sneglar på en större anläggning, kanske 4 kW. Frågan är om det är OK att gå upp i storlek och behålla bidraget. Jag har ställt frågan till Länsstyrelsen och väntar på svar... |
Administrator
|
Nu har jag kontaktat flera olika leverantörer och sitter och jämför offerter. Det är inte så lätt alla gånger. Just nu lutar det åt en anläggning med 18 st solpaneler på ca 240 W styck. Men jag kan inte bestämma mig för om jag skall ha centrala växelriktare (3 st) eller en liten växelriktare på varje solpanel. Fördelen med många små växelriktare är att anläggningen inte blir lika känslig för skuggning, men nackdelen är att jag får 18 st växelriktare som kan gå sönder på taket i stället för 3 st i förrådet.
|
Administrator
|
Jag har varit lite i valet och kvalet angående växelriktarna. Ett tag var jag inne på att använda små lokala växelriktare monterade under varje solpanel. Se länk: http://enphase.com/products/microinverters/m215
Den stora fördelen med ett sådant system är att varje solpanel jobbar oberoende av de andra. Om några panel är skuggade så kan de andra panelerna ändå lämna full effekt. Nackdelen med detta system är att det är fler delar som kan gå sönder, i mitt fall 18 små växelriktare i stället för 3 stora. Eftersom dessa små växelriktare monteras på taket under solpanelerna så får de utstå extrema temperatursvängningar, och det mår ingen elektronik bra av i längden. Till slut bestämde jag mig för att använda en mer traditionell lösning med 3 st växelriktare från tyska SMA. Se länk: http://www.sma.de/en/products/solar-inverters/sunny-boy/sunny-boy-1200-1700-2500-3000.html Just dessa växelriktare har inte världens högsta verkningsgrad, men det får jag leva med. Anledningen till att jag vill ha tre st i stället för en större är dels att elbolagen normalt inte tillåter för stor obalans mellan faserna. Min anläggning kommer bli på ca 4 kW, och det är för mycket att mata in på bara en fas. Dessutom är det lättare att utnyttja all energi i huset om den fördelas på alla tre faser. Om jag matar in allt på en fas är det risk att jag får ett överskott på den fasen, samtidigt som de andra faserna måste ta el från elnätet. Därför vill jag ha tre växelriktare, en för varje fas. |
Administrator
|
Jag har varit i kontakt med Länsstyrelsen angående mitt bidrag. I min ansökan angav jag att jag ville bygga en anläggning på 3 kW. Solcells-stödet har ett max-pris på 50 000:- per kW och bidraget är sedan 45% på det beloppet. Med andra ord så får min anläggning på 3 kW kosta max 150 000:- och bidraget blir då på max 67 500:-
Eftersom priserna på solceller sjunker hela tiden kan jag idag få en anläggning på 4 kW för under 150 000:- och det vore ju inga problem kan man tycka, mer el för samma pengar, alla är nöjda. Men så enkelt är det inte. Enligt Länsstyrelsen får jag mitt bidrag för 3 kW, men jag måste stå i kö igen för att få bidrag för ytterligare 1 kW, trots att hela anläggningen ryms inom maxbeloppet på 150 000:- Och eftersom pengarna tar slut ganska fort finns det risk att jag får betala utbyggnaden själv, utan bidrag. Nåja, det är bara att gilla läget. När jag sökte bidraget ville jag ha en anläggning på ca 2,5 kW, så jag ansökte om 3 kW för att vara på den säkra sidan. Och idag känns 3 kW för lite... |
Administrator
|
Nettodebitering innebär att överskottet från din solcellsanläggning under dagtid kvittas rakt av mot ditt elbehov då solen inte skiner. Du betalar bara för mellanskillnaden. På så sätt kan man använda elnätet som "batteri" och skicka in överskott under soliga dagar och få tillbaka lika mycket under nattetid, utan extra kostnad. Tyvärr är denna debiteringsform inte tillåten i Sverige idag, av skattetekniska skäl. Istället skall ditt överskott som skickas tillbaka till elnätet och den el du sedan förbrukar från elnätet redovisas separat, och du kan få lite betalt för elen du skickar till elnätet, och får betala fullt pris och skatt när du sedan vill ha tillbaka el från elnätet. Inte lika smidigt och förmånligt eftersom du måste skatta för elen när du "får tillbaka" den.
Men nu har ett antal nätägare tagit fram en variant som i princip innebär nettodebitering. Nätägaren läser av din totala elkonsumtion och drar av din totala elproduktion och debiterar bara för det som blir kvar. Det verkar vara gränsfall om detta är tillåtet, men just nu verkar det vara en lucka i lagen som nätägarna kan tillämpa. Se länkarna här nedan för information från de nätägare som verkar erbjuda någon form av nettodebitering. http://www.utsikt.se/utsikt/nyheter/2011/12/utsikt-erbjuder-kop-av-egenproducerad-el/index.xml http://www.nackaenergi.se/elnaet/mikroproduktion.html http://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/pressrum/nyheter-fran-malarenergi/nyheter/Malarenergi-gor-det-enklare-for-mikroproduktion/ |
Administrator
|
Nu har jag fått brev från min nätägare EON. De kräver bland annat att jag skall ha en ansvarsförsäkring som täcker det strikta ansvaret jag har enligt ellagen. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men som jag tolkar saken har man ett "strikt ansvar" för vissa "farliga verksamheter", t.ex. el-anläggningar. "Strikt ansvar" innebär att jag kan tvingas betala skadestånd vid eventuella olyckor, även om jag inte varit oförsiktig. D.v.s. om en olycka inträffar har jag ett ansvar oavsett hur det gick till.
Strikt ansvar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Strikt_ansvar I min hemförsäkring har jag en ansvarsförsäkring, och som jag tolkar villkoren gäller försäkringen för skadeståndsanspråk som kan bli aktuella, upp till 5 000 000:- Jag skall dubbelkolla med försäkringsbolaget. Som jag tolkar kapitel 10, §1 i ellagen så har jag inte något extra ansvar för min solcellsanläggning då den är på mindre än 50 kW, och spänningen i systemet är lägre än 250 V till jord. Ellagen: https://lagen.nu/1997:857#K10P1 MIn gissning blir att ett stort ansvar gäller för alla elanläggningar, men ansvaret blir inte större när jag installerar en solcellsanläggning. |
Administrator
|
EON vill också veta vem som är "balansansvarig" för anläggningen. Det verkar inte vara så märkvärdigt som det låter, utan det är helt enkelt det företag som köper min överskottsproduktion som sköter balansansvaret. Balansansvarig är helt enkelt den som ser till att någon matar in lika mycket el på nätet som säljs.
|
Administrator
|
Nu har jag i alla fall beställt en anläggning. Det blir 18 st 240 W solpaneler och tre växelriktare. Växelriktarna är av typen SMA Sunny Boy 1200 respektive 1700. Det är alltså olika effekt på växelriktarna. Solcellerna fördelas så att den lilla växelriktaren på 1200 W får fem solpaneler (=1200 W). Den ena av växelriktarna på 1700 W får sex solpaneler (=1440 W) och den sista växelriktaren får sju solpaneler (=1680 W)
Anledningen till den här konfigurationen är att 18 solpaneler är ungefär vad som får plats på mitt tak utan att det blir opraktiskt. Den "osymmetriska" fördelningen är för att växelriktarna skall få lite bättre spänning att arbeta med, så att spänningen ligger inom det s.k. MPP-området. (MPP = Maximum Power Point) Det innebär att växelriktaren har förmåga att belasta panelerna på ett optimalt sätt för att få ut så mycket energi som möjligt. Jag skall försöka förklara det lite bättre när jag får tid. :-) Grejerna kommer från Nordic Solar. http://www.nordicsolar.se/ |
Administrator
|
Här kommer en uppdatering: Inget har egentligen hänt. Jag har fått ett avtal från EON som jag har undertecknat och skickat in. Avtalet gäller ett s.k. inmatningsabonnemang, d.v.s. ett extra elabonnemang för att mata in el på elnätet utöver mitt vanliga uttagsabonnemang. Jag kommer alltså att ha två elabonnemang i framtiden, ett där jag köper el och ett annat där jag säljer el.
Det som återstår är att ordna med en köpare för elen. Jag har mailat till Telge Energi angående deras erbjudande, men de har inte behagat svara, så jag skiter i dem så länge och det lutar nu åt att jag väljer EON som köpare av min el. I slutet av 2012 går avtalet ut med min nuvarande elleverantör (Fyrfasen) och då får jag ordna upp alla avtal. Fyrfasen vill inte köpa el från mig, och om de inte ändrar sig så får jag slopa dem. |
Administrator
|
Nu har det äntligen börjat komma grejer. I veckan kom växelriktarna och monteringsdetaljerna för att fästa solpanelerna på taket. Det är ju alltid kul med bilder, så här kommer några...
Här är de tre växelriktarna. Tunga pjäser på ca 25 kg styck. Här ligger skenorna som skall monteras på taket. 12 skenor på 3 meter vardera plus några kortare bitar. Och här ligger alla fästdetaljer och skruvar. Och så här ser takfästena ut när de är hopmonterade. Fästet är ganska påkostat jämfört med andra fästen jag sett. Oftast är det bara en vinklad metallbit som skruvas i undertaket. Detta fäste skruvas fast i bärläkten och man slipper hål i undertaket. I mitt fall har jag impregnerade masonitskivor som undertak, och de går ju inte att fästa något i. |
Administrator
|
Idag hade jag tänkt att montera takfästena. Men det lutar åt praktfiasko. Fästena vill inte alls passa till mitt tak, trots att de är rejäla, påkostade och har vissa inställningsmöjligheter. Taket har helt normala betongpannor, så det borde verkligen inte vara några konstigheter tycker jag. Just nu vet jag inte vad jag skall ta mig till. Jag återkommer med en rapport senare...
|
Administrator
|
Här är själva problemet:
Det är meningen att skenan skall ligga mot de två reglarna och den bockade plåtbiten skall då vara ett par mm över tegelpannan bredvid. Men det går alltså inte. Skenan skulle behöva höjas lite. Men det går inte heller, eftersom skenan inte får plats ordentligt under tegelpannorna som ligger ovanför och nedanför. |
Administrator
|
Jag har ägnat hela dagen åt att lösa problemet på ett hyfsat sätt. Det här är vad jag kom fram till:
Jag knackar bort en liten kant på undersidan av tegelpannorna som ligger emot skenan. Då blir det mer plats så att skenan kan höjas lite. Jag slipar också ner kanten lite på tegelpannan under fästet för att skapa lite mer plats. När solpanelerna är täckta med snö kan fästet pressas nedåt några millimeter, och det är då risk att tegelpannorna knäcks om fästet ligger emot dem. |
Administrator
|
Idag började jag montera fästena.
Jag sågade till små bitar av impregnerad masonit att lägga under skenorna så att de kommer upp några millimeter. Men vad fan... Det visade sig att de flesta skenorna inte hade hål i båda ändar. Det skall egentligen inte behövas, eftersom de skall monteras med en bygel i ena änden. Men eftersom det nu inte fungerar så blir jag tvungen att skruva fast skenan i båda ändar. Det är bara att bita i det sura äpplet och ställa sig och borra en massa hål. Tur att man har en riktig pelarborrmaskin. :-) Till slut funkar allt och första fästet är på plats. Till slut börjar det likna något. Det tog över en dag att få första fästet på plats. Sedan tog det i ca 10-15 minuter per fäste. Nu är det bara nio fästen kvar... (Taket är inte så brant som det ser ut på bilden. Jag lyckades hålla kameran på något konstigt sätt) |
Administrator
|
Jippi! Idag fick jag besked från Länsstyrelsen om att jag får bidrag även för den utökade delen av mitt projekt. När jag sökte bidraget från första början angav jag att anläggningen skulle bli på 3 kW. Men nu har jag ändrat mig och bygger 4,3 kW. Till en början skulle jag bara få bidrag för 3 kW, även om jag installerade 4,3 kW för samma kostnad. Men nu får jag alltså bidrag för alltihopa, och det känns skönt. :-)
|
Administrator
|
Den här helgen monterade jag de sista takfästena och började montera skenorna. Jag kunde dock inte göra klart skenorna då de två sista takfästena inte var kompletta.
En av skenorna var rejält tillbucklad i änden. Tack för det, Posten. (Jag antar att de är skyldiga :-) Innan skenan monteras måste man ladda den med önskat antal bultar. Bultarna skjuts in i spåret. Jag lägger på lite eltejp på fästena. Tanken är att undvika galvanisk korrosion mellan fästet som är av rostfritt stål och skenan som är av aluminium. Jag vet inte om det gör någon skillnad. Förhoppningsvis blir det inte värre. Jag lägger ut alla skenor löst och centrerar dem så att de hamnar lika långt från kanten på taket i båda ändar. Skenan monteras med bultarna genom hålet på takfästena. Med en mutter skruvas skenan fast underifrån. I skarvarna monteras en skarvbit som skruvas fast. Skruvarna går av väldigt lätt. Man får vara försiktig med skruvdragaren. Till slut är allt på plats. (Förutom sista snutten som får vänta tills jag får de saknade fästdetaljerna. |
Administrator
|
Jag lyckades ju få upp växelriktarna på väggen också. Inte så märkvärdigt.
|
Administrator
|
En vacker dag står det en STOR låda framför huset. Solcellspanelerna har kommit.
Jag får också den saknade fästena så att jag kan få de sista skenorna på plats. I ena änden av taket ligger skenorna i linje med tak-kanten. Men i den andra änden skiljer det flera centimeter. Lite irriterande, men inte mycket att göra åt. Skenorna är ändå för långa så jag får kapa bort överskottet senare. |
Free forum by Nabble | Edit this page |