Ny 9,2 till 16,3, o till 21,3 kWp solcellsanläggning juli, 2015-2024

[magneten]

Är jordningen från överspänningsskydden kopplade på husets jordplint eller går de till ett separat jordtag på tomten/fastigheten?

[Arne]

En 10 mm2 jordningskabel gröngul går från överspänningsskydden till jordplint i AC-brytaren. På bilden, skymtar den jordningskabeln precis till vänster längs växelriktarens sida och kabelförskruvningen M16, på ovansidan på AC-brytaren syns också. Jordplinten i AC-brytaren är via den gröngula ledaren i elkabel (5x10 mm2) förbunden med husets jordplint). Alltså, vi har inget eget jordtag, utan använder elnätsägarens jordningsledare, som kommer in med servis-ledningen tillsammans med de tre faserna. Servisen in är 3 ledare à 10 mm2 + 10 mm2 skärm. Vi har nämligen servis enligt TN-C-system.

Att ordna eget jordtag är inte helt lätt, och inte gratis. Däremot var det nästan gratis att använda jordplinten i AC-brytaren.

[magneten]

Jo det är ju den smidigaste lösningen som jag oxå hade tänkt mig från början, är dock orolig för att skyddet kan göra mer skada än nytta om man nu leder in eventuella överspänningar till husets elsystem...

Har dock ingen riktigt kunskap i ämnet utan det är enbart mina egna tankar. Kanske är det den bästa lösningen att förbinda överspänningsskydden med husets elsystem?

[callec]

Ska du göra det riktigt så ska du gräva ner en ledning runt fastigheten som jordning med flera anslutningspunkter, du ska även förbinda husets rörsystem till detta.

[Arne]

Callec, menar nog såsom görs för större fastigheter och hyreshus. Kanske har Callec sådant på sin fastighet, som verkar vara 2 våningar plus kanske källare, alltså en större fastighet. För ett litet enfamiljshus utan källare grävs nog inte någon jordledning ner runt huset, skulle ja tro, men jag vet ej. Men kanske görs det numer även för enfamiljshus?

[Arne]

Magneten, överspänningsskyddens jordning till husets jordningsplint är endast för att leda bort lnducerade överspänningar, orsakade av blixtnedslag i närområdet (inte för att leda bort direktträffar av blixten).
Skulle du få en direktträff får man nog räkna med att ett och annat skadas. Inducerade överspänningar är bra mycket beskedligare och inte alls lika kraftiga som en direktträff av blixten.

En inducerad överspänning på 1500 à 2000 Volt kan nog knäcka en växelriktare. Vid en direktträff av blixten, ja då är det frågan om flera miljoner Volt.

[Arne]

CONTENTS DELETED

The author has deleted this message.

[magneten]

Har en till liten fundering angående överspänningsskydd, det ser ut som att du endast monterat ett skydd närmast växelriktaren räcker detta, eller har du ett i andra änden oxå närmast solcellspanelerna? För att även skydda "panelsidan" mot inducerade spänningar som kan uppstå i kablaget mellan paneler och växelriktare.  
Panelerna är ju många gånger värda minst lika mycket eller mer än växelriktaren, kanske är de dock inte så känsliga mot överspänningar ?

Hittade denna information på det skyddet som jag kikat lite på och de rekomenderar att det skall installeras ett i "varje ände" på DC kablaget.

[Arne]

Det är givetvis bättre att ha 2 st överspänningsskydd på en solcellssträng (ett nära solcellsmodulerna och det andra nära växelriktaren) jämfört med endast ett nära växelriktaren. Speciellt om man har långa solarkablar mellan modulfältet och växelriktaren. Precis som du påpekar, skyddas då även solarmodulerna. Långa solarkablar har man på stora solcellsanläggningar, säg 100 kWp - 1000 kWp. Kanske är den skissen du hittat avsedd för större anläggningar än de små vi privatpersoner har på taket? Jag har också sett, det du sett med 2 st överspänningsskydd på samma sträng. Jag har för mig det var i ett ABB-dokument om solceller. Som du ser på ditt schema, så har de spärrdioder angivna, och det har man oftast bara på stora anläggningar.

Visst kan man sätta ett överspänningsskydd uppe på taket nära modulerna. Men då måste man ha en kopplingsbox där, som skall vara tät IP68. Om det överspänningsskydder löser ut, så är det svårt att se det, i och med att man måste bege sig upp på taket och kontrollera det. Det är då lättare att skruva upp överspänningsskyddet på väggen nära växelriktaren. Sedan är det klart så att en tillverkare av överspänningsskydd inte har något emot att man installerar många av hans överspänningsskydd.

Vid långa solarkablar är anledningen till 2 st överspänningsskydd(ett vid solcellsmodulfältet och ett vid växelriktaren) att då den inducerade strömen måste gå via många långa meter solarkabel för att komma till jordningsplinten nära växelriktaren. Den inducerade strömmen kan vara hög och det blir då också högt spänningsfall i solarkablarna.  Har man solarkablar med tvärsnitt 6 mm2, är det bättre än klena 4 mm2.  Har man 0 Volt på solarkablarna nära jordningsplinten, kan det pga spänningsfallet i solarkablarna, ändock vara flera hundra volt(kanske flera tusen volt) på solarkablarna vid modultfältet.

[magneten]

Skissen är från ZJ Beny ett skydd som kostar typ 600 i Sverige och knapp 300 om man beställer direkt från Kina.
Tyckte nog att jag hade långa kablar till mina strängar ca 30 m och 40m mellan mina två modul fält och riktaren men allt är ju relativt, nöjer mej nog med 1 skydd/sträng till att börja med.

[Arne]

Jag vet inte, men att köpa säkerhetsutrustning från Kina verkar tveksamt?
Den kanske inte får användas i Sverige. Erforderligt godkännande saknas kanske.
Vi hade en billig kines-DC-brytare, som smälte i kontakterna.
När vi köpte den från svenskt företag (som inte angav att den var kinestillverkad)
trodde vi klart att det skulle vara bra kvalitet. Men man blir lurad även i Sverige.
Lika dyrt som bra kvalitet, men man får ofta mindervärdig kvalitet.

Kanske är överspänningspatronerna tomma,
dvs saknar komponenterna för att ta hand om en överspänning. Du kan ju inte bryta upp dem ock kolla.
Det finns nämligen många sluga försäljare, som har olika knep för att tjäna pengar på godtrogna.
Kina är väl litet laglöst område.

[Arne]

Vi kollade först för ca 3 månader sedan hur många elcertifikat vi hade på Cesarkontot.
(Vi har nämligen inte velat krångla med bankId eller e-legitimation.)
Då upptäckte vi att det saknades elcertifikat för ca 2500 kWh solström vi sålt. Och det var från start solcellsanläggningen i juli 2015 till den 30 sept 2015. Efter det så har rapporteringen funkat.
Efter många kontakter med elhandelföretag, elnätsägare så erkände slutligen elnätsägaren att han är den skyldige och hade slarvat. Tydligen hade de haft problem med sitt system. Det är tydligen elnätsägaren, som är "rapportör" till energimyndighetens Cesar-system.

Det slutade med att elnätsägaren betalar oss ersättning för bortslarvade elcertifikat, dock löjligt litet totalt ca 250 kr, exkl. moms, för 2 st bortslarvade elcertifikat, som utbetalas på nästa elräkning. Vi lät oss nöjas med det.

Felaktigheter med elcertifikat, kan emellertid ändras upp till 6 månader i efterhand, enligt Energimyndigheten. Vi var dock alltför sent ute.

[Arne]

Nu under nov, 2016 har vår solcellsanläggning 16,3 kWp, enligt elnätsägarens elmätare (sett på hans internetsida) matat ut på allmänna elnätet ca 1200 kWh. Det är ganska svårt att tro på det. Förra året under nov. var det ca 130 kwh. Elmätare av glädjetyp, och kundvänlig?

Växelriktaren säger att han producerat 203 kWh under nov. 2016.
Då tycker man att det skulle vara ganska svårt att sälja 1200 kWh.
Elförbrukningen nov. 2016 på samma elmätare var 400 kWh.

Jag kan säga att den 1 tom 4 dec. angavs de 1200 kWh som beräknat värde.
Men inte sedan idag, utan nu alltså tydligen är det uppmätt värde.
Har vi här löst jordens energiproblem?

Vår elnätsägare visar inga timvärden på sina "minasidor", utan endast månadsvärden.
Vi skall avvakta och se vad elräkningen kommer att säga, innan vi klagar.

[magneten]

Ja det var minsann inte lite fel...Man kan ju undra hur detta kan komma sig men det är la bara att sitta lugnt i båten och gilla läget tills vidare.

Hade däremot inte varit lika trevligt om felet var åt andra hållet så att säga....

[Arne]

Nu idag den 6 dec. 2016, anger elnätsägaren nu istället för nov. 2016 utmatat på allmänna elnätet, till bara 146 kWh. Nu är det mer som man kan förvänta sig. Ack, säg den glädje som varar!
Vi har emellertid inte nämnt något för elnätsägaren. Men jag antar de gör en datakörning och av uppmätta timvärden de får in från alla sina elmätare, och det tycks de inte göra den 1:a varje månad, utan alltså väntar flera dagar och under tiden prackar på kunderna falska värden.
Det är ju väldigt dumt att elnätsägaren visar helt tokiga värden, som de nu har gjort.
Det är då bättre att inte visa något värde alls, än falska värden.

[Arne]

Detta projekt har nu avrundats genom anskaffning(ingen leasing) av elbil, en Nissan Leaf Acenta av årsmodell 2014. Batteriet på 24 kWh batteri, ingick. Denna årsmodell har värmepump, som gör att den tullar mycket mindre på batteriet vid användning av luftkonditioneringen vid kyla och värme. Värmepump byggdes in standardmässigt från årsmodell 2013 för de Nissan Leaf som tillverkas på Sunderlandfabriken i England, och dessa är avsedda för den europeiska marknanden. Årsmodell 2012 och tidigare saknar värmepump. Jag tror, det var först år 2013 som Nissan Leaf började tillverkas i Europa(Sunderland, England), dessförinnan importerades alla från Japan/USA. De Nissan Leaf som tillverkas på Sunderland-fabriken har olika utförandetyp, nämligen Visia, Acenta och Tekna, där Visia är billigaste basutförandet och Tekna den som har mest utrustning.

Vi skulle kunna ha skaffat en Nissan Leaf med 30 kWh batteri, ger ca 3 mil längre körsträcka, då årsmodell 2016 eller senare, men då minst 100000 kr dyrare. Det lönar sig då inte.

Begagnade Nissan Leaf, som av bilhandlare importeras från Japan och USA är simplare i utförandet, och saknar beteckning Visia, Acenta och Tekna. Man ska se upp där.

Det verkar som det går att köra ca 15 mil från fullt till tomt batteri.
Men man ska inte utmana ödet och köra helt tomt. Det går nämligen inte att bogsera elbilen efter en annan bil. Detta eftersom det sitter generatorer i naven på elbilen. Är batteriet tomt, då måste elbilen bärgas.
Men Nissan lämnar Assistans-garanti och bekostar ev. bärgning vid batterietomt.
För ett par dagar sedan kördes nämligen 13,5 mil, och då var det 20 km körsträcka kvar.
Nu kan skattemyndigheterna se sig i månen efter sina hutlösa bensinskatter.
Härifrån kommer de inte se värst mycket av det, nämligen. Härligt!
Möjligen ett par kronor skatt på bensin till en motorgräsklippare.
Kanske låter vi gräsmattan vara långhårigt, för att skattesmita även från den skatten.




Tydligen ska man kunna se på knapparna på klimatanläggningen om värmepump finns eller ej.

[calle]

Grattis till elbilen.

Nu kommer du aldrig vilja köra ICE bil igen.

Har själv 5år och <a href="tel:10000">10000mil i Leaf.

Skickat från min Sony Xperia™-smartphone

---- Arne [via Solcellforum] skrev ----

Detta projekt har nu avrundats genom anskaffning av elbil, en Nissan Leaf av årsmodell 2014.
Batteriet på 24 kWh batteri, ingick. Det verkar som det går att köra ca 15 mil från fullt till tomt batteri.
För ett par dagar sedan kördes nämligen 13,5 mil, och då var det 20 km körsträcka kvar.
Nu kan skattemyndigheterna se sig i månen efter sina hutlösa bensinskattepengar.
Härifrån kommer de inte se värst mycket av det, nämligen.

---

Om du svarar på detta e-postmeddelande kommer ditt meddelande att läggas till i diskussionen nedan:

http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Ny-9-2-till-16-3-kWp-solcellsanlaggning-juli-2015-tp5008649p5013595.html

To start a new topic under Solcellsanläggningar - Projekt, email [hidden email]
To unsubscribe from Solcellforum, click here.
NAML

[magneten]

Leaf en är nog ett bra val till en rimlig peng, är 4 st (av 40) på min arbetsplats som skafffat var sin Leaf både med 24 kwh och 30kWh batteriet och de är väldigt nöjda!

[Perwis]

Hej Arne,

Tack för din noggranna dokumentation av din anläggning. Mycket hjälpsamt för oss som går och funderar på att bygga en egen.

Jag undrar just nu bara över varför du valde att använda aluminiumprofiler för att montera solcellspanelerna på det falsade plåttaket. Gick det inte att montera panelerna direkt på falsarna? Det är den lösning som jag har fått förslag på som blir den billigaste och enklaste. Finns det några övervägande fördelar med att använda aluminiumprofiler, som ju blir dyrare?

[Arne]

Nu efter att ha haft anläggningen och följt andra projekt på forumet vet vi mera hur man kan göra.

Våra paneler på det falsade plåttaket ligger med panelernas kortsidor parallellt med plåtfalsarna.
Vi använde falsklämmor och skruvade fast alu-profiler i dem. Då fick våra paneler mycket bra stöd längs hela panelernas långsidor i och med att panelernas aluminiumramar längs hela sin längd ligger an på alu-profilerna. Vi hade också svårt att få plats med paneler på de små plåtfalstaken. Man vill ju ha så många det går. Då vi som sagt la panelerna på alu-profiler kunde vi förskjuta dem godtyckligt på alu-profilerna, i alu-profilernas längdaxelriktning. I och med att vi använde så kallat linjärt montage, dvs 2 panelers långsidor samsas om en alu-profil, då behövs bara hälften så många meter alu-profiler jämfört med om de skulle ha varsin alu-profil. Det finns falsklämmor som man klämmer på plåtfalsen och sedan klämmer fast panelerna direkt i plåtfalsklämman, men det visste vi inte då att det fanns. Men då tror jag man inte lika fritt kan förskjuta panelerna om man samtidigt ska hålla sig inom tillåtet klämområde på panelerna. Det hade blivt billigare utan alu-profiler, ja, men det skulle då också ha behövs fler plåtfalsklämmor.

Om vi idag skulle ha monterat paneler på garagetaket då hade vi används smidiga korta trapetsbleckskenor och sluppit det mödosamma jobbet med takstolsbultar. Vi visste då inte det fanns trapetsbleckskenor. Problemet som egenbyggare är att man inte riktigt vet vad som finns att tillgå av montagematerial. Detta eftersom man inte tidigare har byggt någon anläggning, och inte ens känner någon som har byggt en.