Ny 9,2 till 16,3, o till 21,3 kWp solcellsanläggning juli, 2015-2024

[nelos]

Intressant, den funktionen hade jag missat.

Funktionen finns upplagd på en del offentliga anläggningar där man kan titta, denna t ex:

https://monitoring.solaredge.com/solaredge-web/public?name=Frisk&page=layout#/layout

[Arne]

Hej!

Vi har nyligen slutfört projektet genom ytterligare montage, nämligen med:

13 st  Heckert solcellmoduler NeMo poly 230 Wp, svarta. 1481 x 992 x 38 mm.
16 st  Heckert solcellmoduler NeMo poly 260 Wp, alufärgade ramar. 1640 x 992 x 38 mm.
29 st  SolarEdge effektoptimerare P300-P5(MC4), alltså för max. 300 Wp modul.
  1 st  Montagesystem Schletter för plåtfalstak och korrugerat plåttak
           (med Solo05 light aluprofiler i 6-meters längder).
60 m  Solarkabel 6 mm2, svart och röd.
45 st  MC4-hankontakter (PV-KST 4/6II MC4)
45 st  MC4-honkontakter (PV-KBT 4/6II MC4)
  2 st  Överspänningsskydd
  1 st  Klämtång PV-CZM-19100 för MC4 solarkabel 2,5, 4, 6 och 10 mm2.
  1 st  Frakt till oss.

Det köptes till pris inkl. moms 94600 kr
Skaffades från http://www.rofoto.se
Något stöd från Länsstyrelsen är ej beaktat i det priset.

Vi har fått köpa ytterligare saker, nämligen:
-hyra byggställning Flexy (plattform 3,0x0,7 m)  3 dagar: totalt 595 kr, inkl. moms.
-och köpa grön/gul jordningskabel 4 och 6 mm2, flexslang diam 25 mm,
 rostfri klammer, gipsexpanderskruv, rostfri M6 skruv, brickor och mutter,
totalt ca 1150 kr, inkl. moms.

Alltså denna sista etapp kostade totalt: 96 315 kr, inkl. moms,
och vi har utfört allt arbete själva. Det tog 7 dagar, och ca 80 mantimmar .
Installerad effekt är nu 16,3 kWp.

Första etappen till 9,2 kWp kostade totalt 144 800 kr, inkl. moms.
Totalt nu alltså 241 115 kr, inkl. moms.
Det blir alltså 14 792 kr per kWp.

Vi tror vi har sparat ca 40 000 kr, på att utföra jobbet själva.

I första etappen i juli 2015 använde vi flexslang diam 20 mm och
hade 2 st solarkablar 6 mm2  i dem.
Men, det var oerhört svårt och trögt att dra igenom 2 st solarkablar
i flexslang med ytterdiam. 20 mm, men det gick i rak flexslang, som sedan klammades upp.
Men det går inte att byta solarkablarna i dem. (Tydligen finns det en spray, som man sprayar på kabel för att lättare kunna dra igen i en flexslang. Men, det har vi inte använt. Kanske löser upp kabelmaterialet?)
Därför ett råd: använd 25 mm flexslang för 2 st solarkablar 6 mm2.
Visserligen vore det, elektriskt sett, ännu säkrare att ha endast 1 st solarkabel
i varje flexslang diam 20 mm(eller diam 16 mm), men det skulle då åtgå dubbelt
så många meter flexslang och blir tjockare flexslanghärvor.
Vi använde därför nu flexslang diam 25 mm.

Tak som vi nu lade moduler på är:

Tak 1: 8 moduler, 260 W, lutning 28 grader, azimut 80 grader, grått korrugerad plåttak.
Tak 2: ytterligare 2 moduler, 230 W, lutning 11 grader, azimut 260 grader, svart plåtfalstak.
Tak 6: 8 moduler, 260 W,  lutning 28 grader, azimut 260 grader, grått korrugerad plåttak.
Tak 7: 3 moduler, 230 W, lutning 15 grader, azimut 350 grader, svart plåtfalstak.
Tak 8: 8 moduler, 230 W, lutning 11 grader, azimut 80 grader, svart plåtfalstak.

Observera vår definition på azimut!
Azimut= 0 grader, betyder att modulerna tittar rakt mot söder.
Azimut= 90 grader, att de tittar mot väster.
Azimut= 270 grader, att de tittar mot öster.

Vi har ett SolarEdge-system. När man har anslutit en effektoptimerare till
en solcellsmodul, så ger effektoptimeraren ut endast 1,0 Volt, och detta
tills växelriktare ger order om annat.
Detta är av säkerhetsskäl. Det är ganska bra. Man kan då kontrollmäta spänningen
i en solcellsmodulsträng och skall då få antal Volt lika med antal solcellsmoduler,
annars har man kopplat fel.
Vidare är också risken mindre för elstöt. Kopplar man 50 st moduler i serie,
så blir det likväl 50 V, som dock är ofarligt, men skulle väl kittla litet.
Av säkerhetsskäl, när vi skalade kablar och kopplade i överspänningsskydden,
så öppnade vi en MC4-kontakt vid solcellsmodulerna på taket för varje sträng.
Då kan man inte heller få 50-Voltsstöt.

Har ni ett vanligt solcellsystem, där tomgångsspänningen
kan vara uppåt ca 1000 Volt i en sträng, då skall ni öppna
MC4-kontakterna(helst för både  plus- och minus) uppe på taket
för varje sträng. Annars riskerar ni att få en duktig stöt,
som kan kosta livet. Solcellsmodulerna i modulfältet kan vara seriekopplade,
men man kopplar inte in solarkablarna från växelriktaren till
modulfältets plus och minus, just av ovannämda säkerhetsskäl.



Aluminium-byggställningen hade plattform 70 cm bred och längd 300 cm,
och hyrdes av ramirent. Den räckte inte hela takets längd utan fick flyttas,
vilket dock var lätt pga att den stod på hjul. Vi hade surrat en stege,
som stag, så att byggställningen inte kunde välta. Annars skulle den ha kunnat vält,
pga att vi valt en så smal (70 cm) byggställning. Marken var väldigt ojämn.
Men, bredare behövs egentligen ej.
Vi hade inga säkerhetselar på oss vid montaget. Vi monterade den nedersta
alu-profilen först, och då har man den att hålla sig i, och om man skulle ramla,
så kommer man endast till byggställningsplattformen(och inte ända ner till marken).
Det kändes säkert.


Vi använde litet kraftigare taksstolsskruv än för ett tidigare tak,
nu nämligen M12 x 250 mm.


Här sitter en sådan fastskruvad i takstolen.
Den skall sitta i korrugerade plåtens vågtopp, vilket kan vara svårt.
Det beror nämligen på hur takläggaren lagt plåten.
I vågdalen rinner regnvattnet och därför skall man
inte sätta takstolsskruven där, men man kan tvingas göra det
om takstolens centrum råkar just vara i vågdalen.
Man måste använda långt 8,5 mm borr. Längre än vanliga borr
för att förborra för takstolsskruven.
Vi fick köpa ett 8,0 mm ca 250 mm långt träborr (8,5 mm, fanns ej).  
På vissa ställen kom vi vid förborrningen i takstolen i metall.
Troligen spik i takstolen. Det var litet svår att komma igenom,
men trägen vinner. Det var svårt att med vanlig borrmaskin
borra genom takplåt och takstol, och få det vinkelrät,
dvs vinkelrät mot takytan. Vi hade ingen fixtur.
Kanske finns det fixtur för det?



Här har vi satt takstolsskruvarna i det korrugerade plåttaket.


Här har alu-profilerna kommit på plats.


Här ovan visas klämtången och i förstoring dess käftar.


Vi fäste effektoptimerarna med rostfri M6-skruv och
med en rejält stor bricka diam 25 mm. Tidigare använde vi M5,
men M6 är avgjort bättre, och sitter mycket bättre.


Här hänger en effektoptimerare på solcellsmodulramen.
Återstår endast att rikta och dra åt M6-muttern.


Här är ett jordningsbleck på alu-profil med monterad
jordkabel 6 mm2 för skyddsjordning. Vi har använt
jordningsmellanklämmor, som med pigg gör hål i oxidskiktet på alu-profilen.
Vi har därför endast jordat en alu-profil i varje modulfält.



Här är taken som vi nu lade solcellsmoduler på.
Som framgår på taket med sotarstegen, så har vi där så
kallat linjärt montage av solcellsmodulerna.
Dvs 2 modulrader samsas om en enda alu-profil.
Som framgår på ett annat tak, så har vi där 5 st solcellsmoduler
stående och 3 st liggande.
Totalbredden för de stående är 5040 mm (5 x 992 + 4 x20),
medan totalbredden för de 3 liggande är 4960 mm (3 x 1640 + 2x20).
Det skiljer endast 80 mm från att vara exakt lika breda.

Alla solarkablar har dragits i möjligaste mån på utsidan. Alltså, inga takgenomföringar.
På bilden nedan visas hur vi dragit solarkablar från garagetak mellan vindskiva och stupränna.
Solarkablarna har skyddats mot nötning med grå plastspiral.
Takplåten kan nämligen vara vass. Under takutsticket,
har vi sedan borra hål i väggen för att dra in solarkablarna via flexslang in i garaget,
där växelriktaren finns. Man skall dra solarkablarna,
så att inte regnvatten kan rinna längs kabeln och in genom flexslangen och in i garaget.
Under takutsticket gör man en lyra, så att regnvattnet kan droppa av.






Lyran visas ovan. Regnvatten skall inte kunna ringa längs solarkablarna in
i flexrören och vidare in i mot överspänningsskyddet.




För varje MPPT monterade vi ett överspänningsskydd.
Bilden visar locket och underdelen.
(Ett ofog att de har klistrat på en röd lapp på lådans transparenta lucka.
Med så liten text att ingen mänsklig varelse kan läsa texten.
Dessutom mycket svår att få bort.)
Alltså, 4 st solarkablar à max 6 mm2 kan anslutas till plus-plinten,
och samma för minus-plinten. Men, det kommer ut
endast 1 st oberoende MPPT-utgång. (Vi hade egentligen velat ha en enda
låda med 2 st överspänningsskydd( ett för varje sträng) och som
har 2 st oberoende MPPT-utgångar.  Detta för att en låda
för 2 MPPT är billigare och spar plats.




Här ovan en närbild på själva överspänningsskyddet.



Här hur de tre separata överspänningspatronerna är kopplade
i överspänningslådan. Man får se upp med överspänningsskydd.
Det finns nämligen sådana för likströmssidan,
som tål högre spänning innan de kortsluter överspänningen.
Sedan finns det de för växelströmssidan, som inte tål fullt så hög spänning.
På växelströmssidan är ju effektivspänning mellan en fas och fas ca 400 V,
och toppspänningen mellan fas och fas ca 565 V.
På likströmssidan(solcellsmodulsidan) kan spänningen däremot vara uppåt 1000 V.
Det är därför helt fel att sätta ett överspänningsskydd, som är avsett för växelströmsidan,
och sätta det på likströmssidan, pga att det då troligen blir genomslag
i det redan vid normal drift. Tvärt om, att sätta ett överspänningskydd avsett för likströmsidan, och sätta det på växelströmssidan, är också helt tok. Det börjar först skydda då redan
elektronik redan har hunnit skadas av överspänningar.



Detta är slutliga kopplingsschemat för projektet.
Det går totalt 8 st solarkablar fram till överspänningsskydden.
Men, Tak 2, 8 och 6 är seriekopplade till en sträng.
På samma sätt är Tak 3, 4, 5, 7 och 1 seriekopplade.
(seriekopplingen gjordes med MC4-kontakt, som ligger
inne i överspänningsskyddslådan. Inte vackert, men det finns
ingen plint för sådan koppling i överspänningslådan.)
Alu-profilerna har jordats till jordningsplint i elcentralen i garaget,
och det är en beröringsskyddsjordning. Överspänningsskydden har
också jordledare, för avledning av åsk-överspänningsströmmar,
som kopplats till jordningsplinten i elcentralen i garaget.
(Bättre vore dock att leda åsk-överspänningsströmmar från överspänningsskydden ner
i ett separat jordtag(jordspett/jordplåt) i marken, vid garaget.
Men ett sådant är inte helt enkelt att göra. )


Här ovan syns överspänningsskydden och MC4-kontakterna som ligger inne i lådorna.
Även jordledningen 4 mm2 skymtas mellan vägg och vänstra överspänningsskyddslådan.
Den kommer från beröringsskyddsjordning av alu-profilerna för Tak 1 och Tak 6,
och går till jordplinten i garagets elcentral.


Kopplingen med MC4-kontakterna på likströmsbrytarna, ser inte snyggt ut.
Vi hade föredragit vanlig hederlig kabelgenomföring till likströmsbrytarna.
Det är nämligen då lättare att sträcka och justera solarkabeln.


Hela färdiga elektriska installationen i garaget framgår här.
Den tar ca 0,70 väggmeter plats.


Här ovan visas hur växelströmsbrytaren för växelriktaren är kopplad.
Det är en begagnad brytare vi använder.

Före denna slutliga montering hade anläggningen endast 9,2 kWp.
Den 9,2-kWp-anläggningen har sedan slutet av juli 2015
fram tom ca 3 okt 2015 gjort:
aug 2015: 125,2 kWh/kWp
sept 2015: 77,2 kWh/kWp

Det som saknas är ett överspänningsskydd i elcentralen där
servis-ledningen går in. Men, servis-ledningen är en markledning
och risken är väl då mindre för att åsk-överspänningar skall
komma in den vägen och slå ut växelriktaren(och annat i huset).
Kanske vi inte sätter dit något sådant överspänningsskydd
på växelströmssidan.

Vad vi emellertid befarar är att någon av effektoptimerarna (det finns 69 st)
skall dra sin sista suck.  Med den arbetsmiljö de har, är sannolikheten ganska stor.
Det är visserligen 25 års garanti på dem, men man måste själv byta
ut defekta effektoptimerare, och framför allt hitta den defekta effektoptimeraren.

Vi vill också nämna att med så många små tak och i olika väderstreck,
så skulle det inte gå med en "vanlig" växelriktare. Vi fick därför välja ett system
som har effektoptimerare på varje solcellsmodul. Vi valde SolarEdge,
men det finns andra t.ex. Tigo. Att ha effektoptimerare på varenda
solcellsmodul fördyrar hela anläggningen med ca 460 kr, inkl. moms per
solcellsmodul. För vår del en fördyrning med 31740 kr.
Givetvis skulle det istället ha gått att ha flera vanliga växelriktare(kanske uppåt 4 styck),
och få ett bra system. Det skulle givetvis även fördyra det hela,
och kosta mer i elektrikerkostnad. Men vi ville ha ett enkelt system
med en enda växelriktare.


Vi hoppas med vår dokumentation här att kunna inspirera någon
till självbygge av en solcellsanläggning.

Arne

[Arne]

Vi lät montera ett överspänningsskydd i fasadskåpet, ett Malmberg 275 V, TN-C.
Köptes på Kjell&Co för 499 kr, inkl. moms. 10 mm2 kablar användes.
Elektrikern monterade in det. Se nedan!

Det fanns plats på befintlig DIN-skena TS-35 att fästa den.

Vi har visserligen servis, som är markförlagd, och därmed mindre risk att överspänningar från blixtnedslag kommer in den vägen. Men vi vill skydda växelriktaren och andra elprylar i huset i alla fall.
Man skall mota Olle i grinden.





För övrigt har anläggningen nu totalt gjort 5,5 MWh.
Vår elnätsägare betalar oss hela 0,026 kr per kWh, alltså 2,6 öre,
inleverad solström på deras nät. Jag tror det är exkl. moms.
Inte så mycket, men å andra sidan ganska litet.

Det kostade 630 kr, inkl. moms, att få det monterat av elfirma.
Vi hade då själva inköpt överspänningsskyddet och de korta 10 mm2 kablarna.

[Mono Wafer]

Då är min nätägare tydligen inte sämst i klassen som jag trott. Min nätägare ger 3,3 öre exkl. moms per kWh.
Finns väl nätägare som ger 5,5 öre, ja kanske även drygt 7 öre?

[Arne]

Hej!

16,3 kWp-solcellsanläggningen har nu gått en tid, så vi har statistik
från nov. 2015 tom maj 2016.
Nämnas kan, vilket redan omnämns tidigare i denna tråd,
att huset har direktverkande el via radiatorer, och att det finns en värmepump luft/luft(max 4,0 kW utgående värmeeffekt) i huset. Huset bebos av 2 à 3 personer, emellertid endast från ca mitten av mars till oktober, resten av tiden, är visserligen varmvattnet avstängt, men värmen är på, men nersatt på ca 17 grader.  Det finns ingen ljusrelä-styrning (ännu) på varmvattenberedaren,
t.ex. så att den endast går då solen är släckt.

I november till januari förbrukade vi själva ca 30 till 50 % av den egenproducerade solströmmen, men i maj bara ca 15 %. Det är nämligen en del som undrar hur mycket av den egenproducerade solströmmen, man själv förbrukar.

Arne

[Arne]

Nu när anläggningen har gått sedan juli 2015, dvs ca 10 månader
och man ser att solcellsmodulernas täckglas är smutsiga av bl.a. fågelskit och annat,
kan det vara lämpligt att rengöra dem.

Vi skaffade en borste/mopp med skaft, som förlängdes med kvastskaft 3 m,
till ett ekipage på ca 4,5 meter. Sent på kvällen tvättades modulglasen
genom att moppen doppades i kranvatten och fördes fram och tillbaka över modulglasen.
Modulglasen spolades emellertid inte med vatten. De blev något renare,
men det verkade som om man bara smetade ut smutsen på annat ställe på modulglasen.
Man skulle ha behövt torka torrt med luddfri papper eller liknande för att få bort vattenfilmen med smutsen, men det skulle ha varit alltför svårt att komma åt.

Troligen är ett rejält störtregn bättre och gör bättre rent.


Ovan bild på låånga moppen.

[Arne]

Vi fick just veta att vi är nu på köplats nr 42 för solcellstödet från Länstyrelsen.
När vi just hade ansökt i maj 2015 var vi på plats nr. 67.
Vi har alltså avancerat 25 platser på ett år.

Med slantarna vår Länstyrelse nu har i kassan, betar de tydligen av 20 projekt under år 2016.

Vår köplats i jan 2017 skulle alltså bli ca nr. 22.

Det är ju bra att veta att det händer åtminstone litet.

[Morby]

Hej Arne,

I ditt fall liksom jag har gjort nån gång är att släpa upp högtryckstvätten och blåsa av modulerna.
De blir garanterat rena av detta men en vanlig regnskur fungerar faktiskt lika bra ändå.
Själv har jag noterat på mina moduler att vanligt fågelskit försvinner också av en vanlig regnskur.

/Lars  

[Arne]

Vattnet som du sprutar med högtryckstvätt är vanligt kranvatten och innehåller kalk, som blir kvar på modulglasen efter det att själva vattnet har dunstat bort. Därför skall man inte använda vanligt kranvatten, utan avjoniserat vatten. Och då måste man anskaffa avjoniseringsfilter, som är dyra och omständliga att använda.

Regnvatten är destillerat vatten och är alltså ett avjoniserat vatten,
och mycket lämpligt för att rengöra solcellsmoduler.

[Arne]

Nu i dessa ljusa dagar är det ganske trevligt att ha en solcellsanläggning.
Uteffekten från växelriktaren ligger på ca 11,5 kW kring lunchtid och
den grillar fram ca 100 kWh per dag nu.

[Arne]

Vi har nu installerat ljusstyrning av varmvattenberedaren 80 liter, 2000 W,
så att den endast går då det är mörkt ute.
På så vis tullas under dagtid inget av solströmmen för varmvattenberedning,
utan den går oavkortat ut på allmänna elnätet och säljs.

Styrningsutrustning;

1 st Finder skymningsrelä Typ 10.41.8.230.0000, 230 V, 16 A, 1 till 80 lux, IP 54, ca 330 kr (Conrad).
1 st trappströmbrytare, 1 polig, utanpåliggande, 230 V, 16 A, IP 44, 38,90 kr (Jem&Fix).
1 st kopplingsbox, Spelsberg A-box, 93x93 mm, IP 65, 72 kr (Bauhaus).
2 st vägguttag, 2 vägs, utanpåliggande, à 34,90 kr/st (Jem&Fix).
ca 5 m installationskabel, 4G1,5 mm2,  10 m ca 150 kr, (Bauhaus).
ca 3 m installationskabel 3G1,5 mm2, 10 m 109 kr, (Jem&Fix).
Litet kabelklammer och skruv.

Totalt alltså ca 750 kr.

Elektrikern som kopplade in det, tog 631 kr, inkl. moms. En timmas jobb.
Alles inalles alltså 1381 kr, inkl. moms.


Vitsen med det hela är att vi får nämligen bättre betalt för vår solström,
och köper billigare ström från elhandelsbolaget. Mellanskillnaden tjänar vi alltså.
Det är ca 1,00 kr/kWh och vi gör väl av med ca 4 kWh/dygn för varmvattnet.
Dvs vi tjänar ca 4,00 kr/dygn på ljusstyrningen varmvattenberedaren.

Sedan har vi en handdukstork på 100 W, som ständigt är på. Vi sätter den också på ljusstyrning genom att även sätta dess stickpropp i vägguttaget för ljusstyrningen. Eftersom den drar 2,4 kWh per dygn, så spar vi då på sommaren ca 0,75 x 2,4 x 1,00 kr= 1,80 kr på det. Ljusstyrningsutrustningen bör tjänas i  på 238 dagar, dvs på ca 2/3-år.

Vi köper ström av Sölvesborg Energi till rörligt pris för ca 1,00 kr/kWh, inkl. skatter, inkl. moms och inkl. nätöverföring. Vi har ingen nattaxa, eller så. Vi säljer solströmmen till Sölvesborg Energi, som kräver att vi då också köper strömmen av dem. Vi har hos elnätsägaren för elnätsöverföring Tariff 2, 0,23 kr/kWh. (Elnätsägaren har dock som val för nätöverföring Tariff 9, som innebär 0,395 kr/kWh, inkl. moms nov till mars kl. 06:00 till 22:00, och övrig tid 0,08 kr/kWh, inkl. moms. Men sådan Tariff 9 har vi alltså inte, och den gäller endast nätöverföringsavgiften. Själva strömmen kan vi alltså inte köpa med dubbeltariff av vårt elhandelsbolag)

Vi har ställt in att skymningsreläet skall slå till vid 80 Lux,
alltså max inställbart värde på skymningsreläet.
Vid 80 Lux tycker man dock att det fortfarande är ljust ute.
Ex. 1 Lux är ett stearinljus på 1 meters avstånd.
Gatubelyning ar ca 10 Lux.
Kontors- och rumsbelysning är ca 500 Lux.

Igår gick varmvattenberedaren igång kl. 20:00 och
då producerade solcellsanläggningen blygsamma ca 100 à 150 W,
och ca 30 minuter senara var den nere på 0 W.


Ovan bild på skymningsreläet monterat utomhus på ytterväggen.


Ovan närbild sensorn på väggen.


Och ovan bild under installationen på varmvattenberedare, kopplingsbox,
trappströmbrytare och de 2 vägguttagen.

Varmvattenberedarens stickpropp sticks in i det ena vägguttaget, nämligen det,
som styrs av skymningsreläet, medan det andra är ett normalt vägguttag med ständig full spänning. Trappströmbrytaren är till för att bryta strömmen till skymningsreläet, och samtidigt ge full spänning även på det skymningsrelästyrda vägguttaget. Det kan ju hända att det blir fel på skymningsreläet och det inte slår till och då måste man så att säga kunna köra förbi det, utan att behöva hämta elektrikern.

Vår varmvattenberedare är ganska liten, bara 80 liter. Ofta har man emellertid betydligt större i enfamiljshus, kanske snarare 300 liter, och då har de större effektförbrukning, kanske 3 à 6 kW, och matas kanske med 2 (eller 3) faser. Om man då vill skymningsstyra en sådan varmvattenberedare, då räcker inte det enkla 1-poliga slutande, skymningsreläet, som vi här använder.

2 faser och nolla var framdraget till vägguttaget för vår varmvattenberedare, men endast en fas användes. Dessa 2 faser hade varsin automatsäkring(dvärgbrytare). När elektrikern skulle montera ljusstyrningen bröt han endast den ena fasen, och fick sig en härlig pärla av den andra fasen som hade full spänning. Men han är en erfaren elektriker och i stort sett imun mot ström.

För ljusstyrning av större(mer än 2 kW) varmvattenberedare använder man möjligen istället:
1 st Finder skymningsrelä 11.41.8.230.0000 för DIN-skena, 1 till 80 Lux, 20 till 1000 Lux. ca 500 kr.
1 st t.ex. Kopp kontaktor 4-polig öppnande, 25 Amp, IS-040.230.25.  ca 220 kr.
1 st brytare Kopp RSN 1-polig, 16 Amp. ca 85 kr.
1 st box F-tronic APV 6, DIN-skena för 6 modulenheter, IP 65, BxHxD: 160 x 200 x 120 mm, ca 200 kr.

Detta skymningsrelä har en separat ljussensor, som monteras utomhus. Själva skymningsreläet monteras i boxen. 3 faser och även nollan kan då slutas. Med brytaren kan skymningsreläet helt kopplas bort, t.ex. om man tillfälligtvis inte skulle vilja ha skymningsstyrning i funktion. Se mer:
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Ny-solcellsanlaggning-12-kWp-april-2016-blev-18-1-kWp-beskrivn-foton-m-m-tp5010267.html

[calle]

Du har väl Timpris även på inköptel?
Då är det bättre med tidsstyrning. Dvs köp el enbart mellan 1 och 5 på natten.


Skickat från min Sony Xperia™-smartphone

---- Arne [via Solcellforum] skrev ----

Vi har nu installerat ljusstyrning av varmvattenberedaren,
så att den endast går då det är mörkt.
På så viss tullas under dagtid inget av solströmmen,
utan den går oavkortat ut på allmänna elnätet och säljs.

Styrningsutrustning;

1 st Finder Skymningsrelä Typ <a href="tel:10.41">10.41  230 V, 16 A, 1 till 80 lux, IP 54.
1 st Trappströmbrytare, 1 polig, utanpåliggande, 230 V, 16 A, IP 44.
1 st Kopplingsbox, Spelsberg 92x92 mm, IP 65.
2 st vägguttag, utanpåliggande, för 2 st stickpropp. à
ca 5 m installationskabel, 4x1,5 mm2.
ca 3 m installationskabel 3x1,5 mm2.
Litet kabelklammer, och skruv.

---

Om du svarar på detta e-postmeddelande kommer ditt meddelande att läggas till i diskussionen nedan:

http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Ny-9-2-till-16-3-kWp-solcellsanlaggning-juli-2015-tp5008649p5011153.html

To start a new topic under Solcellsanläggningar - Projekt, email [hidden email]
To unsubscribe from Solcellforum, click here.
NAML

[magneten]

Jag har gjort en liknade lösning som dessutom var helt gratis :)

Har pluggat in Vattenfalls "Smartplug" som man gratis fick när man ingick elhandelsavtal med dem.

Smatplugen går att schemalägga via en app i Androiden.  Det går även att slå av/på vvb osv om man vill. Ett plus är att man även får grafer på förbrukningen  ner på typ 5 min nivå/dygn/månad/år

Har en 100 liters nibe, vill ungarna bada länge under dagtid så är det bara att aktivera beredare via appen eller så har dom badat färdigt när vattnet blir kallare..

[Arne]

Tack magneten,

Men det är inte tidstyrning, som vi installerat. Om det endast skulle vara frågan om tidstyrning med fast tid för tillslag och frånslag och samma för varje dag under året, så finns klart enkla billiga tidur. Men, som sagt vi har ljusstyrning av varmvattenberedaren.

Då jag idag skulle sära på en kontakt till DC-brytaren, pga att jag tyckte den satt litet snett, så gick det ej. Jag fick ta till polygripen och med våld lirka isär den. Normalt sett går det mycket enkelt att sära på MC4-kontakter. När jag sedan tittar på den trilskande kontakten, ser jag att den har smält plast på sig.
Den har alltså blivit överhettad, troligen pga glappkontakt. Anledningen till snedheten var att kontakterna delvis smält.


Ovan bild på de båda DC-brytarna. Den felaktiga kontakten har tagits bort och idag ersatts av vanlig hederlig solarkabel och med kabelförskruvning M25 för 2 st solarkablar.


Bild på "brända" kontakt. Sådant får icke ske! Det skall inte finnas någon naken spänningsförande del på denna honkontakt. Plaströret runt om har smält bort. Jag vill därför nu varna för piratkopior av äkta orginal MC4-kontakter(Multi Contact). Vi köpte förra året 2 st DC-brytarna(SISO av fabrikat kinesiska Suntree) och några piratkopior av MC4-kontakter(också fabrikat kinesiska Suntree) av en solcellsfirma i Varberg, och använde dem i solcellsanläggningen. Vi trodde nämligen att de sålda äkta MC4-kontakter. Det skulle alltså ha kunnat uppstå brand i kontakterna, och vårt garaget brunnit ner.  Vi tänker nu slänga dessa DC-brytare (SISO Switchar) och installare en DC-brytare av högre kvalitet. Anledningen till att vi köpte kontakterna av Varberg-firman, var att våra äkta original MC4-kontakter tog slut, och vi behövde snabbt några extra. Varberg-firman saluför dem som MC4-kontaktdon och tar betalt som vore de äkta original MC4-kontakter, men det är kinesiska lågpriskontakter. Varning!

Hur man möjligen kan se skillnad på en äkta MC4 och kopia, se:
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/MC4-kontakter-akta-eller-efterapning-Hur-veta-tp5010336.html

[magneten]

Usch då,  ser ju ut att ha varit rejält varmt... kan kanske  vara bra att kolla sina anslutningar med värmekamera eller IR tormometer för att upptäcka ett begynnande fel såsom dålig kontakt.

Tur att det gick bra i ditt fall iaf.
Misstänker kanske att problemet med dåliga kontakter blir påtagligare om man kombinerar kontakter från olika tillverkare hane mot hona,  än om man alltid har motstående kontakter av samma fabrikat.

[Westcoast]

Usch!

Den varningen och bilderna förtjänar nog en egen tråd under lämplig rubrik...

Tur du upptäckte det i tid!

[Norrlandssol.]

Hej

Kul att du är igång, har du skugga på taket? Eller varför dessa optimerare? Får ganska sälja mycket el för 460kr/panel.

Hur mycket förbrukar huset? Låter som ett litet hus, med relativt liten förbrukning?

Sätt in kopplingsur i serie med luxgivaren, eller skippa den helt, vi har ställt värmepumpen att tillverkar VV när spotpriset är lägst, dvs kl 2-5 på natten, samt disk/tvätt gärna senare på kvällen.

/A.

[Micke]

http://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/sa-har-anmaler-du/anmal-en-elprodukt/

[Arne]

Som kommentar till bränd kontakt, vill jag säga att:
han-kontakten satt på DC-brytaren.
hon-kontakten levererades av solcellsfirman i Varberg, och vi krimpade den på solarkabel med en krimptång, även den från solcellsfirman i Varberg.

Solcellsfirman i Varberg levererade alltså även en krimptång för solarkontakterna(piratkopia av MC4).
Den krimptången ser inte alls ut som en MC4-krimptång. Vi har bild på den "pirat" krimptången i första inlägget i denna tråd. Det är tveksamt om den verkligen ger gasfri krimpning. Om inte, så kan det ge upphov till högre övergångsmotstånd och därmed värmeutveckling.

DC-brytaren levereras färdigmonterad, och det var endast att ansluta solarkontakter.

Magneten nämnde att om man kopplar ihop en hon-solarkontakt med en han-solarkontakt av olika fabrikat, så kan sämre kontakt förmodas. Det tror jag också.

Men i vårt fall med bränd kontakt, så var det samma fabrikat, nämligen Suntree hona med Suntree hane.

Uppe på taken, har vi inte använt en endaste pirat-solarkontakt, utan endast äkta MC4-kontakter.

Vad ni kan göra om ni vill testa era solarkontakter, är att prova att sära på dem.
Det skall gå lätt.

[Arne]

Vi har nu tagit bort de båda lågkvalitativa och undermåliga dc-brytarna,
och ersatt dem med en enda anständig dc-brytare.


Här den nya dc-brytaren under montage.
Den bryter 2 st MPPT vardera max 25 A och 1000 V.
Solarkablarna ansluts med skruvklämning. Litet ormbo, ja.
Det kompakt när man hqar en enda dc-brytare för 2 MPPT.


Här ovan bild över elinstallationen i garaget.
Den nya dc-brytaren syns.