Maxat tak 45x335W (15kWp) äntligen i produktion

[SH]

Panelerna blev färdigmonterade i början av februari och anläggningen inkopplad av elektriker i mitten av februari.

Har fått vänta på ny mätare och tjata på Vattenfall i flera veckor.  Men idag hände det! Över sex veckor efter färdiganmälan...





I bilderna ovan och i filmsnutten nedan ser ni hur jag valt paneler som ska maxa ytan på taket och passa runt skorsten och takkupa.

https://vimeo.com/391291399

[SH]

Anläggning:

45st Trina Solar DE06M.08(II) 335 Mono PERC
7st Tigo optimerare
Huawei Sun2000 13,2KTL-MO
Van der valk montagesystem

Är nöjd med hur panelerna klär taket och symmetrin i detaljer - blev t o m bättre än jag skissat.

45x335W med 7st Tigo optimerare där de bäst behövs.

Omplacering av snörasskydd, gångbrygga och taksteg gjordes i samband med solpanelmontaget för att få till den optimerade lösningen. Det tog fem dagar för fyra man att få allt på plats.

Min förhoppning om att de svarta ramarna med vita bakpaneler skulle göra sig bra mot de grå pannorna infriades. Med bättre kylning och därmed ökad effekt som plus i kanten.



Återkommer med mer detaljer när jag fått lite statistik från produktionen.

[SH]

Produktionsstatus

Bästa produktionsdag i maj: 107.4 kWh




Bästa produktionsdagar i april:

22 april: inga moln och jämn fin produktion. Första dagsproduktion över 90kWh.



15 april: jag sänkte höjden på takbryggan så att den inte längre skuggar nedre raderna av överliggande paneler, ser hoppfullt ut för bättre effekt, jag ska även komplettera med några fler Tigo optimerare (+22st).



4 april: Synd att molnen kom på eftermiddagen, annars hade kurvan blivit jämn och fin som en komprimerad normalfördelningskurva


Dag 2: första hel produktionsdag (växlande molnighet):



Dag 1: första dagens produktion, anläggningen aktiverades kl 12:00 första april.

[Arne]

Hej!

Grattis till en ganska stor anläggning och välkommen till forumet.
Var i landet är anläggningen monterad? Har du monterat det mesta själv eller köpt nyckelfärdig anläggning? Det är intressant att veta.

Har du alla 45 panelerna på ett och samma takfall, dvs alla är i samma väderstreck och har samma lutning?
45 paneler kan man inte seriekoppla. Du nämner inget hur du gjort med det. Vilket väderstreck och vilken taklutning? Vilken takbeläggning har du? Takstolar med råspont på, och takpapp, och sedan ströläkt och bärläkt och takpannor på det? Eller takstolar med fribärande bärläkt, dvs det saknas råspont på takstolarna?
Du använder montagesystem som inte används av så många, har du foto över det hur det är monterat? Jag tror det är avsett för länder med ringa eller inga snölaster alls, Spanien, Italien etc. Har du överspänningsskydd på DC-sidan för att skydda växelriktare och paneler vid blixtnedslag i området(ca några km bort) då överspänningar kan induceras i de långa solarkablarna på taket. Har du DC-brytare? Kan elnätsbolaget bryta AC-brytaren till växelriktaren utan att behöva bryta sig in i fastigheten? En del elnätsbolag kan ha sådana krav, bl.a. vårt elnätsbolag.
Jag tänker på andra forumsmedlemmar och framtida tillkommnade som är nyfikna på hur anläggningar byggs.
Bäst är att lägga in all info i första inlägget.

[SH]

Hej och tack!

jag köpte nyckelfärdigt till fastpris.

Anläggningen ligger i Tyresö. Taket är i rakt söderläge och huset är beläget högt upp på ett berg, oskuggat. Som du kan se på filmsnutten (och på bilderna nedan) så består taket av två delar med lite olika lutning, ca 21gr resp 25gr samt en takkupa med minimal lutning. Enbart södra sidan av taket har solpaneler. Det enda som skuggar förutom moln, fåglar och flygplan är skorstenen, gångbryggan samt takkupan.







Byggnation av huset slutfördes 2008 (därmed även taket) och taket bärs upp av kertobalkar som har liggande råspont och takpapp med sedvanlig strö- och bärläkt. De ljusgrå betongpannorna är dubbelkupiga och från Benders.

Jag har inte varit inblandad i vind- och bärlastberäkningar,
men krokarna är mycket rejäla i rostfritt och jag vet att detta system bl.a. säljs av ledande grossisten Senergia till installatörer på nordligare och mer snörika orter. Varje takpanna där krok monteras måste beskäras lite för en bra passning.

Krokarna ska enligt anvisning fästas upp till 1200mm från varandra. I min installation är de monterade med cc750/900mm och cc300mm vid de mest utsatta panelerna. De har hittills klarat starka vindar, bl.a. för några veckor sedan då vi hade kastvindar på uppåt 30 m/s. Jag känner mig trygg med att anläggningen ska sitta på plats i många år.











Anläggningen består av tre separata slingor;
-Väster nedre 15x335W
-Väster övre 18-3 =15x335W (3st kopplas med östra delen för jämnstora slingor)
-Öster inkl takkupa 12+3= 15x335W



Bilden ovan visar att produktionen cappas vid 13,2 kW.

DC brytare är placerade utomhus för lätt åtkomst. Åskskydd finns. Växelriktaren är placerad inomhus i pannrumet (fläktlös) ca 2m från elcentralen. 6mm solkabel överallt. Det krävs naturligtvis access till huset om någon inte nöjer sig med att stänga av DC brytarna och vill komma åt att stänga av växelriktaren utan att stänga av huvudströmbrytaren som finns i fasadens elskåp.

[Arne]

Takkroken du länkar till som tydligen använts för fäste i taket, den verkar ska skruvas i takstol, enl. bilden.
Du har takstolar med råspont och takpapp, och sedvanlig ströläkt och bärläkt och betongpannor därpå. Då måste man ha stött på problemet med att ströläkten löper just där man ska ställa takkrokens fot. Inget foto på denna viktiga punkt? Ströläkt ska ju löpa precis ovanför takstolen. Men ofta slarvas och den löper några cm bredvid. Dina takstolar har bredden 45 mm antar jag. Du säger de är Kerto-balkar, du menar alltså de är gjorda av ihoplimmat 3 mm faner. Takstolsvirket måste träffas med de långa fästsskruvarna ofta 8 x 120 mm.  Lätt att bomma takstolsvirket. Har ströläkten kapats där takkroksfoten ställts och fästs, eller hur har det lösts? Eller har mellanlägg använts? Jag har monterat takkrokar på betongpannetak och känner till hur besvärligt det är, liknande takkrokar som du har som också var justerbara i höjdledd. De ser starka ut, men är inte särskilt starka. I och med att de är justerbara, gör dem klenare och sviktar där.

De 1200 mm högsta avstånd mellan takkrokar som nämns till texten i takkroksbeskrivningen, det är säkert inte för länder där det förekommer endast sparsamt med snö. Det är inte enbart krokarna som ska palla för enorma snötyngder utan även panelerna. Det kan vara så att 3 skenor kan behöva löpa under varje panel för att stödja dem. Vindlaster är ofta inget problem i Sverige för takkrokar och fästen, utan istället den besvärliga snölasten. Högst dimensionerade vindhastighet i Sverige är bara 26 m/s, och det är då på orten mycket vindutsatta, t.ex. Ystad, Helsingborg, Åre.

Har du fått vind- och snölastberäkningen för det montagesystem som används på ditt tak? Som givetvis ska bevisa att ett hållbart montagematerial har används och monterats på det sätt som montagematerialproducenten anger. Med dokumentation var fästena sitter och skenor och paneler. Det ska du ha. Ditt försäkringsbolaget kan komma att fråga efter det. Särskilt efter skada har skett.

Se litet om snölast här på forumet:
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Sno-och-vindlaster-p-solcellsmoduler-berakning-tp5011547.html
Jag hade då för ca 5 år sedan tillgång till montagetillverkaren Schletters beräkningsprogram. Jag tyckte de var väldigt konservativa och ville ha väldigt många takkrokar, men klart de vill ju sälja, och kunden avkräver ersättning av Schletter om skada sker pga beräkningen resulterar i allt för klent montagematerial, som inte håller.

[SH]

Hej Arne,

tack för dina tips. Jag ska be om att få lastberäkningarna tillskickade. Inser också att det är snölasten som kan bli mest påfrestande.

Även om det är sällsynt att få mängder med snö och att det är starka vindar här uppe på berget som är frekventa så måste installationen hålla när det snöat rejält.

Fördelen med att bygga själv är just att de som gjort det har koll på alla detaljer du nämner. Nackdelen är att alla inte har tid att göra det och att ingen installationsgaranti gäller trots att jobbet ofta sannolikt är mer noggrant. Dock kanske inte garantin är värd något ändå när/om det blir aktuellt...

Det jag vet vad gäller min installation är att mellanlägg användes under varje krok och att kertobalkarna sannolikt är bredare än 45mm. Samt att jag påpekade att de skulle träffa balkarna.

Det jag misstänker - men inte själv har kontrollerat - när jag sett installatörer jobba på mitt och andra byggen är att det där med att pricka takstolar/balkar är lite på måfå och det är betongpannornas position (”dalen på pannan”) som avgör krokarnas position. Jag kontrollerade aldrig dessa moment och förlitade mig på montörerna.

Mycket handlar då - i ett worst case scenario - om hur fräscht underliggande trämaterial är (ofta avhängigt takets ålder), cc avstånd på balkar samt tjockleken på liggande panelen. Och då är krokens egenskaper inte den svagaste länken.

Min generella känsla är att det sannolikt gamblas en hel del om att Greta har rätt: det blir mestadels många varma vintrar framöver.

Det bästa vore om en riktig vargavinter stundar 2021 - så får allas installationer synas - och eventuella garantier aktiveras. Den som lever får se.

PS: Det vore intressant om du eller någon annan på forumet kan länka till bilder på installationer där snölast har förstört installationen, t.ex där krokar med mellanlägg tryckt sönder fräscha tak.

[Arne]

Så är det! takkroksarmen måste löpa ut i en betongpannedal, och därmed takkroksfoten hamnar där den hamnar. Den som lade betonpannorna tänkte troligen inte på att betongpannedalarna skulle sammanfalla med takstolarna, då det inte har någon betydelse på ett betongpannetak där inte någon solcellsanläggning. Jag tror att det endast är en lyckoträff om betongpannedalen har hamnat precis över takstolar. Men det finns takkrokar som är justerbara i sidled, utöver justerbar i höjdledd, för att åtminstone justera ca 75 mm i sidledd, men ofta inte tillräckligt. Problemet är att montagematerialet och panelerna ska hålla i många många år, uppåt 30 år. Ofta är det troligen inga problem de första 5 åren, eller 10, men sedan kan det komma problem. Mandomsprovet är den vintern då det kommer mycket snö, och då finns kanske inte den solcellsfirman längre, som utfört det undermåligt jobb, ingen ersättning. Och finns firman, då går den i konkurs pga alla skadeståndskrav för undermåligt montage.  Men själva montagefirman har väl bara 2 års ansvar? Vad står det i avtalet?

Om en takkrok sviktar ner t.ex. pga snölast, då kan betongpannan under den takkroksarmen knäckas. Därför ska tillräckligt spel mellan undersida takkroksarm och underliggande panna finnas, som kan medge nersviktning på åtmintstone 3 mm, hellre 5 mm, och det slarvas nog där. Sedan ska spår i ovanliggande panna slipas så pannan kan läggas på plats korrekt. Har takkroken inte skruvats i takstolsvirket, sviktar det nog ner mer. När panelerna ligger på plats, ser du inte heller knäckta pannor. Här på forumet, finns skräckexempel över en som köpte nyckelfärdig anläggning, där de bara hade lagt på pannorna utan att slipa ur något spår alls för takkroksarmarna. Då ligger pannorna inte på plats utan glipar.
Ett problem är att betongpannor inte är så tjocka och inte medger ordentligt djupt urslipningsspår, det blir nämligen inget kvar av pannan. Speciellt inte om stark takkrok med takkroksarm med tjocklek 10 - 12 mm väljs.

Det är inte mellanlägg som trycker sönder ditt tak. Skadorna man får pga undermåligt montagesystem och alltför klent, är att panelerna med skenor böjs och trycks ner mot tak och skadas, och att betongpannor knäcks, som inte kan ses med mindre än panelerna monteras bort. Det läcker sedan in vatten och du får vattenskador. Har du klent montagematerial kan ju panelerna endast nertryckas ner tills de ligger an mot takhuden, längre kommer de inte. Men då har många betongpannor knäckts och alu-ramarna blivit böjda och solcellerna skadats(mikrosprickor) inne solcellspanelen. Skadorna på panelerna pga valt alltför klent montagematerial, kan röra sig om mycket pengar(100 000 kr?), det ersätter då inte paneltillverkaren. Dessutom ska de förstörda panelerna plockas ner och ersättningspaneler monteras.

Jag kanske målar fan på väggen, men det är nu (kanske du inte har fullbetalat ännu) som du kan få info och dokument och få svar från firman. Din anläggning kommer säkert att hålla i flera år. Nu får du glädja dig åt strömproduktionen.

Egentligen är det fantastiskt att med några mystiska plattor på taket att kunna göra sin egen ström. Ungefär som känslan med hembränningsapparaten och göra egen sn_aps.

[SH]

Samtliga pannor är noggrant slipade i min installation.

Krossade pannor pga sviktande krokar är som du skriver ett potentiellt problem.

För att få läckage krävs att pappen (tätskiktet) tagit stryk, risken för det är stor om krossade panndelar ligger och nöter över tid och ingen upptäcker detta.

Spruckna tak inkl tätskikt (oavsett krokarnas tjocklek) ser jag som ett än värre potentiellt problem i många installationer. Jag syftar då på tak där krokarna är skruvade (med eller utan mellanlägg) i råsponten. Råsponten kan vara i dåligt skick (många solpanelmontage sker på gamla tak), tunnare än dagens standard eller felskarvad (mellan takstolar istället för mittpå) om klåpare har varit i farten.

[Arne]

Tittar du i montageinstruktionen för din takkrok och alla andra sådana takkrokar, står det att de ska skruvas i takstolsvirke(inte i någon råspont. Montagesystemtillverkaren vet att det som är stabilast på ett tak är just takstolarna). Är takkrokarna inte skruvade i takstolsvirke, har montören åsidosatt montagesystemtillverkarens instruktioner, alltså felmonterat, och några garantiåtagande gäller ej längre från tillverkaren. Då avsäger sig också paneltillverkaren alla tidigare lämnade garantier.

Dagens standard på råspont är nog bara ca 17 mm, tidigare var den snarare 22 mm. Allt för att det ska bli billigare att bygga. Ibland finns inte ens någon råspont, bara takstolar och på dem tunn masonitskiva ca 5 mm, för att mellan takpannorna leda ner inläckt vatten mot takfoten, och därpå så kallad fribärande bärläkt, och betongpannorna därpå. Allt för att det ska bli billigare.  

[SH]

Jag har 23mm tjock råspont, min far har bara 17-18mm (som också fått solpaneler installerade). Hans hus är från 70-talet och jag trodde att 23mm numera är standard.

Det finns nog inga tillverkare som inte kräver infästning i balk/takstol.

Som du var inne på så styr pannornas placering var kroken hamnar, med tur mitt över takstolen, med otur helt på råspont eller delvis. Även om det går att skjuta/byta placering på krokfästet så är det inte optimalt att bara ha en sida av krokens platta iskruvad i takstolen när kroken sitter på motsatt sida (böjkrafter).

Att börja förflytta samtliga takpannor i sidled (kräver dessutom beskärning av nya takpannor) för att matcha takstolarnas placering, eller montera om all bärläkt för att matcha panelernas placering i höjdled, är en stor insats som jag tror ytterst få gör i samband med installation av solpaneler - inte ens ambitiösa gör-det-självare.

Som beställare av solpaneler kommer jag inhämta de dokument du rekommenderar ifall något går fel och förlita mig på garanti.

Jag tror att de flesta som inte gör jobbet själva vare sig har ork eller tid att sätta sig in i alla detaljer och inte heller att kontrollera allt. Däremot är det mycket värdefullt att veta vad som kan gå fel och vilka dokument som krävs i det läget.

Att beställa solpaneler är helt klart förenat med risk. Precis som med många andra större inköp. Jag kan dock inte komma på någon annan investering som visar samma ROI och värdehöjning på tillgångssidan. 😀

[Arne]

Se här en på forumet som köpte nyckelfärdig anläggning och firman utfört undermåligt montage.
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Urtag-ur-betongpannor-for-tatare-yttertak-tp5014156.html

Detta forum började ca år 2013. Jag tror inte någon har beskrivit stora skador på sitt tak här på forumet, alltså vattenskador, paneler och takpannor som trycks sönder, och liknande. Det är kanske som de som luras på stora pengar av bedragare på internet, tiger och skäms och vill inte skryta om det. Sedan tror jag att skador på tak upptäcks först efter många år.

Kuriosa: jag har för mig att en forumsmedlem som monterade solceller, upptäckta att takläggaren hade lurat honom på takpapperet på råsponten. Han hade ingen takpapp alls på råsponten, vilket han inte hade en aning om innan han nu lyfte på takpannorna. Här är det:
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/2-7kW-kersberga-tp5014143.html

[SH]

Tack för länken. Det borde finnas projekt med flera år på nacken som drabbats av snö och läckage pga solpaneler - sådana exempel vore intressanta att se.

Hittade en bild där man ser hur krokarna sitter och urfasningen i betongpannorna - ser ok ut (?).  Verkar finnas den behövliga glipan i underkant av krok.



Men - med lite positivism i sikte - så är jag mest intresserad av att se om min produktion verkar rimlig givet förutsättningarna samt jämföra med andra likvärdiga installationer - och det var det egentliga syftet med detta inlägg. Och kanske ge lite inspiration och bildexempel på installation av de specifika panelerna.

[Arne]

Under fliken "Produktions-statistik" har du just det du efterfrågar med jämföra med andra anläggningar.
Du ska ha fått en beräkning av din installationsfirma över förväntad produktion per månad och per år.

Ja det ser ut på främsta kroken som det är ett spel mellan krok och underliggande panna.
Vad tror du skulle hända om du trampade på den främsta kroken? Krokarmen skulle böjas ner och knäcka pannan, skulle jag gissa.

Din anläggning ser snygg ut, vill jag säga. Svåra förutsättningar är det ju.

Du ska få oskuggat ca:
Jan 260
Feb 540
Mars 1150
April 1720
Maj 2300
Juni 2220
Juli 2290
Aug.  1940
Sept. 1430
Okt 810
Nov 350
Dec. 190

Totalt: 15 210 kWh

Kolla själv med SolarEdge Site Designer 2, som är gratisprogram. Enkelt att använda. Välj optimerare P370 och växelriktare SE15k, och ditt panelfabrikat och typ Wp. Du kan välja panellutning 22 grader, samma för alla panelerna. Ett par graders olika lutning, spelar ingen roll. Alla rakt åt söder. Att du inte har något solaredgesystem, spelar ingen roll. Stämmer bra ändå.

[SH]

Arne, tack för tipsen.

Lustigt, när jag läste det du skrev ovan om att ställa sig på krok så minns jag hur han som monterade krokarna ställde sig på varje krok när takpannorna var återmonterade - nu förstår jag varför! 😄

Stort tack för produktionsstatistiken!
Den liknar mycket min egna beräkning:

[SH]

Uppdatering: jag har efter installation nu studerat skuggningseffekter av skorsten och takkupa och beställde idag ytterligare 22st Tigo TS4-R-O optimerare, dvs det kommer bli totalt 29st optimerare av 45st paneler. Se bilden nedan där de gröna kryssen markerar placering av nya:



Jag räknar med att kunna få ut ca 12-18% mer kWh på detta beroende på säsong. Optimerarna gör sin nytta på morgon och kväll när solen kommer från sidan eller är låg och kommer trycka upp energikurvan i ändarna. Jag kommer redovisa effektskillnad när de är monterade.

Merkostnaden är ca 5% av totalkostnaden så tillägget är en no-brainer.

Fråga: jag tänkte montera dessa Tigo TS4 R-O själv. Är det bökigt? Kan jag nyttja befintliga kablar eller behövs inköp av fler kablar? Andra tips?

[Arne]

Vad är det för kontakter på panelerna? Tigo effektoptimerarna har nog MC4-kontakter och glids på panelens ram och kläms fast. Sedan kopplas solarkablarna från panelen till Tigon. Tigons 2 st utgående solarkablar kopplas till grannpanelerna.

[SH]

Tack Arne, det ska vara TS4 kompatibla kontakter enligt panelspec.  Kollade på en tysk video på Youtube, där en montering visas:



Kan man riskera välja fel kabel från panelen som ansluts till blå och röd kontakt? Eller är det olika + och - kontakter som gör att man inte kan koppla fel? Samma fråga när det gäller inkoppling till grannpaneler.

Antar att man som regel ska koppla ifrån DC brytarna innan paneler kopplas om? Är det skonsammare för panelerna att göra omkoppling vid mulet väder med lägre solproduktion?

Jag kommer självklart välja en vindstilla dag så panelerna inte agerar spinnaker.

[Arne]

På databladet för den panel du nämner, står att kontakterna är TS4. Det vet jag inte vad det är för typ. Kanske piratkopia av MC4?

Det passar kanske inte till Multi Contact 4(MC4), som jag tror är det vanligaste på Tigo Energys effektoptimerare TS4-R-O. Tydligen heter de numer SMA effektoptimerare. SMA har nog tagit över bolaget Tigo Energy.

Det finns en mängd olika solarkontakter. Finns risk att det inte passar ihop. Men varför inte höra med firman där du tänker handla fler effektoptimerare?

Eller kolla i materialspecifikationen du fick med av firman som installerade din anläggning och köp likadana Tigo effektoptimerare, de passar ju bevisligen. Du kan också lyfta på en modul som har en Tigo och se vad det är för en rackare. Se opp! du har långt till mark, gör ont att ramla ner.

Bryter du strömmen till växelriktaren med AC-brytare, det finns väl en sådan arbetsbrytare? Då ska det inte gå någon ström genom panelerna Givetvis bra att även bryta DC-brytarna för strängarna och det går bra att öppna solarkontakter på panelerna.

Bryt först AC-brytaren, sedan först därefter DC-brytarna. Gör du tvärt om dvs bryter DC-brytarna som har full ström genom sig, blir det ljusbåge inne i brytaren. DC-brytaren ska klara det givetvis, men llivslängden på DC-brytaren blir kortare.

Du kan behöva specialverktyg för att kunna sära på solarkontakterna. De har nog spärrar så de inte kan lossna pga vibrationer eller drag i solarkablarna. Bäst att göra dagtid med dagsljus, ej på natten med risk för svårt att se, och fallolycka. Handskar(gummi)(kanske diskhandskar) kan vara bra, som skydd mot strömstöt, och ofta är panelerna knivvassa i hörnen.

[SH]

Tack för bra tips och svar. Har nu beställt MC4 verktyg.

Jag vill minnas att installatörerna kopplade direkt utan att montera/skarva in andra sladdar.

Fick svar idag av leverantören som bekräftar detta. Smidigt och skönt.

Jag hittade en mycket bra instruktionsvideo som visar hur man kopplar flera paneler med Tigo i serie.