6,24 kw solceller + solfångare i Skaraborg

[Daniel 01]

Nu är det min tur att bidra med en projekttråd.

Vi har haft tankar på att ta solen till hjälp ända sedan vi bytte panna 2010, vi var ganska nyinflyttade i huset och den strulande gamla oljepannan åkte ut efter en kall vinter med ständiga driftsavbrott och reparationer av oljebrännaren. Valet stod då mellan att ansluta sig till fjärrvärme eller att fortsätta elda i huset. Efter lite efterforskning kom vi fram till att fortsatt eldning borde vara det bästa för ett 40-talshus.
I det skedet så var inte solceller ett alternativ för oss, däremot var solfångare något vi funderade på men i prioriteringslistan hamnade solfångarna ganska långt ner så vi valde att förbereda värmesystemet för solfångare men vi monterade inga.
Vi satte in en ny panna med pelletsbrännare och kopplade den till en acc-tank med solslinga så att vi skulle vara förberedda för framtida solfångare, systemet har fungerat mycket bra och jag har inte för en sekund ångrat att vi fortsatte elda i huset.

För ett par år sedan började vi kika på solceller och jag läste en hel del om det men även detta hamnade en bit ner på prio-listan, men jag skickade i alla fall in en ansökan om solcellsstöd 2014 och sedan dess har vi haft ett eventuellt projekt på is.

Det som satte fart på allt igen var ett telefonsamtal från Länstyrelsen i somras, handläggaren hörde av sig och undrade hur det gick med projektet vi hade ansökt om stöd för, om det var genomfört eller skulle genomföras så fanns det nu stöd för vårt projektet.

Efter en snabb process av funderingar och insamling av prisförslag så bestämde vi oss för att satsa på detta och nu sätta upp både solfångare och solceller. Vi har valt att anlita samma företag som skötte installationen av panna och acc-tank, främst eftersom vi har haft mycket goda erfarenheter av det företaget.

Här är taket där panelerna ska upp, med någon grads fel så är taket i riktning mot söder.



Som ni ser så står det lite saker i vägen för solen, men jag tror att det kommer bli ganska bra ändå.

Allt runt omkring detta projekt tycker jag har varit något tidsödande, att montera systemet själva var uteslutet från start eftersom den tiden inte finns tillgänglig så det var ett enkelt beslut.
Kontakt med kommun för bygglov, moms-registrering och pappersexercis med nätägare tycker jag bara skapar en känsla av att man från myndigheter och företag inte vill att man ska ägna sig åt mikroproduktion...

Arbetet är i alla fall igång nu och så här ser taket ut nu





Det som monteras på taket är

24 st Solcellspaneler Luxor Ecoline 260 Wp
4 st Solfångare Solvis FLK-SO-2502

I källaren monteras

Växelriktare Fronius Symo 6.0-3-M webb
Reglercentral för solfångarna

Jag ska försöka uppdatera tråden efter hand som projektet går framåt.

/Daniel 01

[Arne]

Hej och välkommen!

I ett enfamiljshus utgör varmvattenbehovet ca 10 % av totala energibehovet(varmvatten, värme, elström).
Ju äldre och sämre isolerat huset är, ju lägre är denna andel. I ett dåligt isolerat hus, kanske energi för  varmvattenberedning kommer ner i ca 8 %, och i ett nytt välisolerat hus, upp i ca 20 %.

Detta innebär att om husets energinota per år är 20 000 kr (i kWh räknat ca 20 000 kWh) så står varmvattenberedning för ca 1600 till 4000 kr. Inte mycket. Med solfångare, som hjälper till att producera varmvatten, kan man ca täcka varmvattenbehovet till ca 50 %. Då antas ca 5 m2 solfångare (av typ flatkollektor). Dvs man sänka sin kostnad för varmvattenberedning med 800 till 2000 kr per år. Dvs det lönar sig icke, och återbetalningstiden blir väldigt lååååång. Det är nog då bättre att istället för solfångare, lägga på några extra solcellsmoduler. Man slipper då ytterligare ett system. Jag har tittat och räknat på detta. Jag visar litet i en tråd i detta forum, se:
http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Solkollektorer-solf-ngare-erfarenheter-tp5009321.html

Vill man öka andelen varmvattenberedning som solfångarna ger, lägger man på fler solfångare på taket, men man kan i alla fall inte öka till kanske mer än ca 70 %, och man får omängder med varmvatten på sommaren, som man inte har någon användning av, såvida man inte har simbassäng, som man vill värma på sommaren.

Om du har vattenslingor i golvet, så du kan hålla låg returtemperatur(då ca 25 grader) till solfångarna, ja då kan solfångarna ge litet mera. Returtemperaturen som dina radiator dimensionerades för din oljeeldning var säkert ca 50 grader. Kör man på sådana radiatorer ut en för låg framtemperatur, då ger radiatorerna alltför litet värme. Dvs man behöver då fler radiatorer för att kompensera. Jag antar att du har de gamla vattenburna radiatorerna kvar, ev. bytt ut några mot nya.

Firmorna som säljer utrustning kanske inte alltid informerar om detta, utan vill klart även sälja solfångare.

Eftersom du har pelletseldning för varmvattenberedning, och solfångarkretsen ansluts till samma ackumulatortank, så kan du klart under sommaren slippa elda med pellets om solfångarna klarar att upprätthålla varmvattenproduktionen. Det är ju en praktisk fördel, och att grannarna slipper pelletseldningsröken åtminstone på sommaren.

Det går klart att täcka varmvatten och uppvärmning med enbart solfångare, men då talar man om varmvattenackumulatorer på kanske 30 m3 eller mer och solfångarytor som är mycket större än 5 m2. Man lagrar då producerat varmvatten från sommaren till vintern.

Snygga takpannor! Ser nytt ut.

Arne

[Daniel 01]

Hej!

Jag är väl medveten om att solfångarna inte kommer göra några underverk med jag tycker att det ska bli ett intressant tillskott, jag räknar med att det åtgår ca en pall pellets mindre/år.
Vad gäller värmesystemet i övrigt så har vi numera golvvärme i huvuddelen av bottenvåningen och på sikt hela bottenvåningen. Det finns dock kvar tre gamla hetvattenradiatorer i källaren.

/Daniel 01

[Arne]

Om din golvvärme är vattenburen är det klart vettigt tillsammans med solfångare. Men är den elektrisk golvvärme, ja då inte lika vettigt. Du glömde tyvärr nämna vad det är för typ av golvvärme ni har (elektrisk eller vattenburen).

Hade du ökat med 6 till 15 solcellmoduler(ger ca 1600 till 4000 kWh) så hade du kunnat avstå från solfångare, och ha en elpatron som förbrukade dessa kWh för varmvattenberedning. Det hade också blivit en pall färre med pellets, precis som du bedömer att solfångaranläggningen innebär. 6 till 15 moduler extra skulle innebära en merkostnad för ditt projekt på ca 12 000 till 30 000 kr. Om du har plats på dina tak, är klart en annan fråga. Men du skulle ha sparar utgiften för en solfångaranläggning, kanske 40 000 kr.

Du bör kolla så att din solcellsfirma skruvar takkrokarna i talstolsvirket(inte i råsponten). Takkrokar skall skruvas i talstolarna, annars sitter de inte ordentligt fast. Råspont är bara ca 20 mm och det är på tok för klent för att få bra fäste. Ibland  använder montagefirmorna för klen takkrok, och eller för långt avstånd mellan takkrokarna. Har du fått hållfasthetsberäkningen av solcellsfirman för fästmetoden och de takkrokar och alu-skenor de använder på just ditt tak? För klen takkrok innebär att när det kommer snö, böjs armen på takkroken ner och tar emot på teglet, och knäcker takteglet, och du får läckage. Det skall beräknas för statistiskt värsta snöovädret under 50 år. Har du fått flashlistan över dina moduler?

[Daniel 01]

Hej!

All värme i huset är vattenburen, vi har en elpatron i acc-tanken som back up om pannan skulle stanna.
Det går ju givetvis att stänga av pannan och låta patronen sköta jobbet men det har vi hittills inte gjort.

Taket är ganska nytt, byttes för snart fyra år sedan. Byttes då från mörkt brunt till tegelrött, vilket kändes som en nackdel när vi sökte bygglov för detta projekt. Men det löste sig ju till slut ändå.

Jag har kollat monteringsanvisningen till "takkrokarna" och de kräver inte montering i takstolar, någon flash-lista har jag inte sett än.

/Daniel 01

[magneten]

Kul med en helhetslösning samt att du slipper elda pellets vår sommar o höst!

Hur kommer du att koppla solcellerna? du kan väl max ha 22 st paneler i en sträng blir det bara 11 paneler/sträng?

Kanske finns det lite plats över på taket om du senare vill komplettera med någon panel till och maxa din anläggning, vilket skulle fungera fint med din 6 kW växelriktare! 4-5 extra paneler hade inte varit fel så hade du fått lite högre strängspänning!

[Daniel 01]

Bra fråga angående strängarna, mitt svar för tillfället är: jag vet inte, jag måste kolla det med montören.
De paneler som inte är monterade än skall placeras enligt följande:
1 panel längst ner till vänster i rutan där det fattas en panel (tyvärr får det inte plats med en panel längst upp p.g.a. skorstenen)
1 panel till vänster om den högra takstegen längst ner på taket
7 paneler i en rad längst till vänster på taket
2 paneler till höger om 7-raden längst ner
Jag är osäker om det där går att förstå men jag får komplettera med bilder efterhand som panelerna kommer upp.

Jag får se om det går att klämma in någon mer panel efter att allt är uppe, det skulle nog inte skada med lite mer överkapacitet i systemet.

[magneten]

Normalt sett vill man ju ha så många paneler som möjligt i varje sträng för missade förluster då växelriktaren arbetar effektivare vid högre inspänning. vid ex 32paneler så brukar designprogrammer föreslå en sträng med 22 st och en med resterande 10.

Det finns dock även  ett lägsta antal paneler/sträng för att växelriktaren skall starta och få tillräckligt hög spänning för att MPPT trackern ska fungera! Typ runt 8 st paneler, lite beroende på den valda växelriktaren

Strängkonfigurationen kan ju även bero på om man har skuggning på vissa paneler,  då man helst vill undvika att blanda skuggade och oskuggade paneler i samma sträng!

[Arne]

Daniel,

Monowafer här i forumet har ett system mycket likt ditt, alltså med pelletspanna, jag tror också elpatron, ackumulatortank, solfångare och en solcellsanläggning. Ligger dessutom även i Skaraborg.
Kanske grannar?

Vad kan det månde vara för montagesystem (fabrikat) du har för dina solcellsmoduler?
Jag menar eftersom takkrokarna tydligen inte skall monteras i takstolarna, det stabilaste du har på ett tak att fästa takkrok i. Det kanske är ett helt nytt system med annorlunda teknik. Väldigt intressant.
Kan det vara 30 graders taklutning du har?

Som magneten säger skall du fundera på hur de 24 modulerna skall kopplas. Jag tror Fronius i en sträng högst kan ha 23 moduler(kanske bara 22 st) på 260 Wp. Det blir liksom en (eller två)  irriterande modul över.  Solcellsfirman har säkert lämnat dig en beräkning på utbytet, dvs antal kWh per år. Där ser du hur de avser att koppla dem. Anledningen till att inte alla 24 moduler kan kopplas i serie till en enda sträng, är att då blir tomgångsspänningen alltför hög, och riskerar att knäcka växelriktaren.

Det är också viktigt att ha korrekt styrning av dina energikällor pelletsförbränning och solfångare.
Du borde ha det så att så länge solfångarna kan leverera erforderligt varmvatten och framvatten till vattenburna golvvärmen, då skall pelletsförbränningen vara avställd. Annars kan det bli så att pelletsförbränningen går då egentligen solfångarna klarar uppgiften. Det krävs alltså litet inställningar.
Det kan också bli så att pelletsförbränningen går och värmer ackumulatortanken, och sedan cirkulerar solfångarna upp det varma vattnet i solfångarna på taket, där det kyls av. Eldning för kråkan alltså.

Arne

[Mono Wafer]

Nä, jag är inte granne med Daniel 01. Jag eldar pellets, inte ved. Har inte samma solfångare som Daniel 01, men tror vi har samma materiel-leverantör, nämligen Svesol i Dalarna. Svesol ser jag även säljer solcellsmoduler fabrikat Luxor, de som Daniel 01 har. Mina solceller JA Solar köpte jag från Solcellsproffsen
.

[Daniel 01]

Då ska jag till att börja med försöka bringa klarhet i takankarmysteriet.

Ankaret ser ut enligt följande:


På ankaret monteras dessa vinklar:



Ankaret monteras enligt anvisningen i råsponten med 10 st ankarskruv, max lucka mellan två ankare är 107 cm i höjdled.
På vinklarna monteras aluminiumskenorna sedan med T-skruvar.
CW Lundberg är tillverkaren, jag har ingen aning om det är något nytt system.

Taklutningen är ca 40 grader.

Mono Wafer har helt rätt angående leverantör av systemet, det kommer från Svesol.

Arnes kråkeldningsteori var intressant, men risken för det är liten i mitt system. Det fungerar ju så att pelletspannan värmer tankens övre halva medan solpanelerna värme tanken med en slinga i tankens nedre halva. Pelletspannan startar bara när det är för kallt i övre delen av tanken.

[Arne]

Daniel,

Jag har sett någonstans att det finns sådana, som du kallar takankare, som är avsedda för betong- och tegelpannetak. Men jag tror ingen här på forumet har sådana.

Till skillnad mot vanliga takkrokar, så smiter dina "takankare" ut mellan 2 takpannor, på sidan, höger eller vänster sida. Jag tyckte när jag först såg denna typ av takfäste, kanske för ca 1 år sedan, att det måtte bli otät där mellan pannorna, där ankaret smiter ut, även om det slipas bort litet på den överliggande pannan. Men det vet jag inget om, jag bara tycker det. Kanske blir det helt tät. Lägger man då tätningslist emellan? Tydligen måste man skruva väldigt många träskruv, i dessa takankare, pga skruvas i klen råspont.

Det verkar inte vara rostfritt stål i dina takankare. Galvaniserat stål? Annars används nästan uteslutande rostfritt stål eller aluminium för montagedetaljer för solcellsmoduler. Idag är rostfritt nämligen ingen lyx, som det kanske tidigare var på 70-talet. Det finns ingen anledning idag att tillverka av svart material som rostar. Idag är arbetskostnaden så hög, att den lilla extrakostnaden som rostfritt material innebär är försumbar, jämfört med kostnaden att byta sönderrostade detaljer om säg 10-15 år.

En vanlig takkrok skruvar man med 2 st långa tallrikskalleskruv ofta 8x120 mm, som drar minst ca 80 mm i takstolsvirket, och takkroksfoten sitter då det som vore den fastgjuten. Sedan kan klart takkroksarmen vara klen, och svikta, men själva takkroksfoten sitter mycket stabilt.

Arne

[Daniel 01]

Arne

För att det inte ska glipa mellan pannorna så slipar man ner den överliggande pannan. Om du kollar runt lite på taksäkerhetsdetaljer som snörasskydd och gångbryggor så kommer du upptäcka att sidomontage är en ganska vanlig metod, så även lackade ståldetaljer.

[Arne]

Man har sett mycket exempel på montage av solcellsmoduler och takkrokar,
hur de gör i Tyskland, som är en stormakt på solceller. Där verkar de inte, som i Sverige, ha råspont på takstolarna, utan takstolarna verkar vara nakna. Ja en plastfilm brukar ligga på. På takstolarna kommer bärläkten, och på dem takpannorna. De har alltså ingen råspont att skruva i.

Där förekommer inte heller dina takankare.

Så här ser det ut i Tyskland:

Det är från http://www.bau-welt.de

De har alltså bara en plastfilm över takstolarna och sedan kommer bärläkten ovanpå plastfilmen.
Inte mycket att skruva i den plastfilmen.

Jag tror de har tätare mellan takstolarna än i Sverige, och kanske ca 60 cm. Kanske behövs det, därför de saknar råspont? I Sverige vanligt med ca 120 cm.

[Mono Wafer]

Weland Stål i Ulricehamn har liknande takinfästningar och i varmgalvat utförande för solcellsmoduler. Företaget tillverkar också taksäkerhetsprodukter, även dessa i varmgalvat. Så när taksäkerhetsprodukter är godkända i varmgalvat utförande och med infästning i råspånten, kan det väl inte vara helt fel med det utförandet även för solcellsmontage.

[Arne]

Monowafer, varmgalvaniserade montagedetaljer är nog precis som du nämner, godkända.
Det tvivlar jag icke på.

Vad jag menar är att om montagedetaljer tillverkas av svart material och kanske galvaniseras, så kommer de i alla fall att rosta så småningom. Tillverkaren måste alltså lägga på rostmån, så kallade korrosionstillägg, dvs göra detaljerna tjockare än vad som egentligen behövs. En solcellsanläggning skall fungera i 30 till 40 år, och under den tiden vill man nog gärna inte behöva byta ut sönderrostade detaljer.

En takkrok väger ca 0,8 kg. Svart material, dvs kolstål kostar ca 7 kr/kg. Sedan måste det undergå en varmgalvanisering, vilket kostar det också. Det vanligaste rostfria stålet, är 1.4301(på svenska SS 2333) och kostar ca 30 kr/kg. Rostfritt stål behöver inte målas eller galvaniseras. Materialet till en takkrok blir ca 15 kr högre om rostfritt jämfört svart material, men den rostfria takkroken behöver inte bytas ut eller målas. Behöver man endast göra det minsta lilla med en takkrok, så vill nog en montagefirma som utför underhållet säkert ha mer än 15 kr/takkrok. Underhåller består väl då av att byta ut takkroken mot en ny (kanske då en rostfri?). Enbart att firman kontrollerar om underhåll behövs, kostar troligen mer än 15 kr/takkrok. För att kontrollera om dina takankare lider av korrosion måste solcellsmodulerna först monteras bort, jätte jobb.

Varför gör de inte montagedetaljerna av aluminium då? Jämfört med svart material och galvat svart material, håller det ju mycket längre.

Det blir en intressant anläggning du får Daniel, och du kan se samspelet mellan solceller och solfångare.
Bra initiativ.

[Daniel 01]

Arne

Det var intressanta teorier om takinfästningen, det låter som att du har funderat en del kring detta.
Jag kände att jag var tvungen att kolla upp mina fästen lite mer efter ditt inlägg.
Ankare och övriga detaljer på mitt tak (under alu-skenorna där panelerna är monterade) är tillverkat av C-5 stål som sedan är pulverlackat. Utifrån detta känner jag mig ganska lugn.
Jag kollade även runt lite på andra infästningssystem och en sak som jag reagerade på angående det systemet du rekomenderar är att man verkar snåla in på skruvkvalitet. Om man följer ditt resonemang att rostfritt inte är så mycket dyrare borde man då inte använda A4 skruv, det blir ju i sammanhanget ingen stor fördyring för en väldigt utsatt detalj. Det är ju trots allt bara två skruvar som är infästa i en träkonstruktion som under 40 år kommer att röra sig mycket, det finns ju även en risk att man som montör drar skruvarna för hårt så att de skadas redan vid monteringen.
Det kanske är så att lägre kvalitet anses vara tillräckligt bra?

[Frasse]

Skillnaden mellan rostfritt A2 (304) & A4 (316L) är att A2 är "vanligt" rostfritt medans A4 är syrafast. Personligen ser jag ingen anledning till att använda A4 för husbehov.

Vad är ankaret gjort av för material?
Om jag förstod din beskrivning rätt så fästs ankaret med vanlig ankarskruv, vad är det för material på skruv/mutter som fäster ankaret till vinkeln? Man ska undvika att blanda rostfritt med vanligt stål då du kommer få galvanisk korrosion, du kanske bör kolla med din leverantör vad de säger om det hela.

[Arne]

Beteckningen A2 brukar användas för skruvar, där A står för austenitiskt.
A2 = ungefär SS 2333, rostfritt stål.
A4 = ungefär SS 2343, dvs rostfritt syrafast stål.

A4 som ofta används på fritidsbåtar är ca 30 till 50 % dyrare än materialet A2.
Att använda A4 är kanske litet att överdriva, såvida man inte räknar med kraftiga syraregn på taket eller översköljningar med salthaltigt havsvatten.

Du bör höra med din solcellsfirma varför de använder udda material i sammanhang med solcellsmodulmontage såsom galvat, och lackerat svart material. De måste ha en bra förklaring, tycker man. Är det att om 10 år tvingas kunden på egen bekostnad byta ut de sönderrostade detaljerna, och montagefirman kan tjäna pengar igen på detta underhåll? När rostfria avgassystem kom, innebar det att många bilverkstäder förlorade mycket jobb och inkomster, eftersom de håller ca bilens livlängd.
Vad lämnar din solcellsfirma för garantier på solcellsmontaget och speciellt för montagedetaljerna? Ofta lämnas nog bara en klumpgaranti, 2 år eller liknande, och ofta mycket oklart vad som innefattas i garantin  under 2 år. Kan stå "2 års garanti på anläggningen", eller liknande. Vem är det som ställer ut garantier? också viktigt att få veta

Om man monterar själv sin solcellsanläggning, då kan man kanske tänka sig för att få minsta möjliga investeringskostnad, att använda svart galvat material, men klart endast om det är betydligt billigare.

Vad kostar ett ankare, galvade beslag + träskruv per takfästpunkt?

Man skall jämför den kostnaden med kostanden för en vanlig rostfri takkrok +  2 st rostfria tallrikskalleskruv A2  8x120, som kanske ligger runt ca 90 kr inklusive moms.


Det kanske inte ens är billigare än vanlig takkrok av rostfritt eller aluminium.

Bekanten och jag vi tittade mycket på olika lösningar för solcellsmontage innan vi våren 2015 slog till och skaffade solcellsanläggning. Då användes endast rostfritt eller aluminium för montagedetaljerna. Vi såg aldrig att galvat eller svartlackert material användes, och ej heller sedan dess. Först nu när du säger du valt svart material och galvat. Ditt svarta och galvade material håller säkert några år, inte tal om det.
Jag tycker det skulle kännas osmakligt att montera svart eller galvat på mitt taket.

[Daniel 01]

Ankare och infästningsdetaljerna är tillverkade av Magnelis som efter bearbetning är pulverlackada (100 my).
Magnelis har korrosivitetsklass C5 vilket kan jämföras med t.ex. rostfritt 1.4301 som har vad jag läst mig till korrosivitetsklass C3.
Garantitiden till slutkund (takägaren) är 35 år, garantin innefattar skador på produkten och ev. skador på taket som produkten har orsakat.
Det är inte helt vanliga ankarskruv utan en träskruvsvariant med sexkantshuvud A2.