Solceller på två eller en byggnader?

classic Classic list List threaded Threaded
4 meddelanden Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Solceller på två eller en byggnader?

Johan73
This post was updated on .
Hej,

Jag har precis börjat intressera mig för solceller och har därför några grundläggande frågor som jag hoppas någon ska kunna ge mig lite synpunkter på.

Jag har ett sommarhus på Bjärehalvön med direktverkande el och luftvärmepump idag. Huset är på 76 kvm och jag förbrukar ca 15000 kWh per år.

Jag har en huvudbyggnad med ett "knäckt pulpettak" i söderläge som är på 123 kvm. Det är alltså en svagt stigande lutning mot söder på 75 % av taket och 25 % har en svagt stigande lutning åt norr. Jag har dessutom en sidobyggnad med ett tak på ca 36 kvm där även "huvudelskåpet sitter". Jag har två separata varmvattenberedare i vardera hus. I stora huset gissar jag att den är 30 år gammal. I sidobyggnaden har jag själv satt in en Metro Therm för ca 8 år sedan.

Jag undrar 1) är min svagt stigande lutning åt söder för huvuddelen av taket ett stort minus? Helst vill jag ha panelerna där eftersom de då inte skulle synas. 2) Vad väger en kvm solpanel? 3) Är det vanligt/möjligt/ekonomiskt hållbart att göra ex. en installation på huvudbyggnaden och en på sidobyggnaden?
4) Är det vanligt att kombinera med solfångare för att värma vvb? 5) Kan kombinationen av bergvärme och solceller vara något för mig, även om det innebär att jag måste dra rör och skaffa vattenburna radiatorer?


Med vänlig hälsning,

Johan


 
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Solceller på två eller en byggnader?

Arne
This post was updated on .
Välkommen till forumet!

Du har lagt dina frågor här under rubriken "solcellsanläggningar-projekt". Bättre vore om du raderar ditt inlägg här och flyttar ditt inlägg till "frågor och svar". Du genomför ju inget projekt som du redovisar och beskriver, utan det är bara allmänna frågor du har.

Första kan jag tycka att 15000 kWh/år för ett sommarhus, verkar ganska mycket. Men det kanske bebos året runt? Kanske är det ett äldre dåligt värmeisolerat hus från ca 1960 à 1975.

En solcellspanel på ca 1 x 1,7 m väger ca 19 kg. ca 11 kg/m2, men tillkommer ca 5 kg montagematerial/m2, säg 18 kg/m2 belastning på taket per m2.
Snö du får på taket väger betydligt mer.

Vad har du för takbeklädnad? Takpapp, och under takpappen? Du måste kunna fästa solcellspaneler på något sätt.

Solfångare, dvs solkollektorer för varmvattenberedning, är ofta inte lönsamt.
Ett 4-personershushåll förbrukar ca 200 L 45-gradigt varmvatten per dygn. Det är 8,2 kWh/dygn.
Blir 246 kWh/månad, om ni vistas där hela året, kostar alltså ca 250 kr/månad om man köper den energin i form av elström.
Ofta kan man endast täcka varmvattenbehovet till ca 50 à 60 % med solkollektorer. Du skulle alltså spara ca 125 kr/månad, eller 1500 kr/år jämfört med att köpa strömmen för varmvattenberedningen som du tydligen gör idag. Då ska du dessutom köpa och installera solkollektorena. Väldigt lååång återbetalningstid.

Troligen vettigast att fortsätta tillverka varmvattnet med elström.

Ska man ha solkollektorer för varmvattentillverkning, då bör man ha golvvärme, som kan uttnyttja blygsam framtemperatur till golvvärmeslingorna ner mot 28 oC, och temperaturen från golvslingorna tillbaka till solkollektorerna kan vara ca 22 oC. Då kan du öka nyttjandet av solkollektorer för varmvattentillverkning.

Din största takyta lutar alltså minus ett par grader mot söder. Man kan då klart ha solcellspaneler på ett sådant tak. Det blir en kWh-skörd på ca 85% av vad optimalt väderstreck(rakt mot söder) och optimal vinkel(ca 35 grader) ger.
Det samlas nog en del löv och damm på solcellspanelerna pga den blygsamma vinkeln. Har man mer än ca 15 graders vinkel då tvättas solcellapanelerna rena av regn.


Det går bra att ha 2 olika solcellsmodulfält, dvs på 2 olika tak. En växelriktarna är just för det, och har 2 st DCingångar, kallas MPPTingångar. Du klarar dig alltså med en enda växelriktare. Du drar solarkablar(2 st 6mm2) från modulfältet på huvudbyggnadstaket till växelriktaren. Du får då även dra solarkablar(2 st à 6mm2) från modulfältet på sidobyggnadstaket till utrymmet du tänker ha växelriktaren. Kanske bäst att lägga i gul markslang diam 50 mm och gräva ner dem. Alternativt kan man dra en stållina mellan byggnaderna och fästa solarkablarna på stållinan.

Det finns litet om solfångare och solkollektorer här på forumet. Sök och fin!
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Solceller på två eller en byggnader?

tor_fransson
Jag vill tillägga att en suboptimal modulvinkel märks extra mycket på höst och vår då solen står lågt. Om man vill använda sin egen solel så mycket som möjligt till uppvärmning, snarare än att sälja stort överskott under sommarmånaderna är det 35 grader lutning mot söder som gäller och inte mycket annat.

Kasta ett getöga på produktionsstatistiktråden här på forumet så ser du vilka som har bra placering och vilka som inte har det.

I övrigt vill jag gärna kommentera mer, men avvaktar till dess du besvarat Arnes frågor. Välkommen :-)
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Solceller på två eller en byggnader?

magneten
Dina takytor kommer att fungera fint, ju lägre lutning taket har ju mindre betydelse har riktningen på taket och du kommer att få en jämnare produktionskurva under hela dagen! Bägge takytorna från de olika byggnaderna kan utan problem kopplas till samma växelriktare för en så prisvärd och bra installation som möjligt.

Har själv paneler på en carport med endast ca 7° taklutning och de panelerna har hållt sig rena och fri från ex löv ända sedan 2013.

20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW