Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

classic Classic list List threaded Threaded
3 meddelanden Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Arne
This post was updated on .
Här beskrivs ett bygge av solcellsanläggning på ett enfamiljshus i södra Sverige.
Huset byggdes 2019 och har betongpannetak med råspont(tjocklek ca 18 mm) och strö- och bärläkt. Det ligger någon slags svart plastfilm på råsponten som ska fungera som takpapp.

Vid husets bygge drog elektrikern 1 st flexslang diam 32 mm från nordvästtakfallet och 1 st från garagetakfallet till teknikrummet där växelriktaren tänktes placeras.

Solcellspanelfälten

Nordvästtakfall lutning 28 grader azimut 298 grader: 20 paneler
Sydvästtakfall lutning 28 grader azimut 208 grader: 8 paneler
Sydvästtakfall garage lutning 24 grader azimut 208 grader: 20 paneler

Totalt 48 svarta tyska Heckert paneler på 325 Wp. Installerad effekt 15,6 kWp.
Växelriktare Fronius Symo 15.0-3-M som har WiFi och webserver inbyggt.

Paneler, växelriktare och montagematerial skaffades från https://rofoto.se/solcellsprodukter/

MPPT 1: 14 paneler från garagetaket blir en sträng, resterande 6 paneler från garagetaket + 8 paneler från sydvästtak seriekopplas och blir en sträng. De båda strängarna parallellkopplas.

MPPT 2: nordvästtakets 20 st seriekopplade paneler.


8 paneler från sydvästtaket med taklutning 28 grader har seriekopplats med 6 paneler på garagetaket som har lutning 24 grader. Här övervägdes en del hur man skulle göra. Paneler som seriekopplas ska ju ha samma väderstreck och samma lutning. Dock skillnaden i lutning är alltför liten för att motivera effektoptimerare t.ex. Tigo. Därför beaktas inte denna skillnad i taklutning och hoppas att det går bra ändå.

Egentligen vore det bästa med hänsyn till skuggning då solen står lågt att seriekoppla de översta 4 panelerna på södertaket med de översta 10 panelerna på garagetaket, men det skulle ha inneburit mer kabeldragning från södertaket till garagetaket. Därför avstås från det, och endast 2 st solarkablar dras från södertak till garagetak. Ibland kan man tillåta sig av bekvämlighetsskäl att göra litet avsteg från det som är optimalt.


kWh-årsskörden beräknas till ca 15065 kWh

Montage
Montaget började med att montera bort snörasskydd som satt på garagetaket eftersom skulle sitta i vägen för panelerna eller orsaka skugga på panelerna. Det verkar vara oerhört rejält.

Det var ett härligt höstväder under hela montaget av solcellspanelerna på taken. Nästan alltför varmt vid lunchtid att jobba på tak. Lunchrasten fick förlängas. Det var dagg på taken fram till ca kl.10:00 och då vill man inte halka runt på ett tak. Morgonfikat fick även det förlängas. Det är en del annat jobb än bara att montera solcellsmoduler, bl.a. skaffa byggställning, montera upp den och montera ner den och lämna tillbaka den.

Montaget gjordes inte i den följd som bilderna visar nedan, utan först monterades alla skenor på alla tak och solarkablarna drogs fram till alla taken. När det var klart börjades med det trevliga arbetet att lyfta upp panelerna och montera fast dem.


Garagetak med snörasskyddet.




Snörasskyddsmontören har inte bemödat sig om god anliggning av betongpannor mot plåtläppen som sticker ut mellan betongpannorna vid varje fäste. Se glipa på ca 15 mm vid varje fäste. Han ville nog inte damma ner sig med slipdamm vid urslipning betongpannor.


Här har de betongpannor som inte var spikade skjutits upp för att kunna komma åt att montera takfästena.


Här har då nockpannor monterats bort. I och med att takläggaren envisats med att spika fast betongpannorna runt om vid kanterna av garagetaket fick först nockpannorna monteras bort för att kunna komma åt spikarna. Nockpannorna var skruvade och det går inte att direkt skruva bort de nockpannor man vill ha bort, utan man måste börja i den ända av taknocken där första skruv är åtkomlig och sedan skruva bort alla nockpannor tills man kommer till nockpannan som man vill ha bort.



Här är ett takfäste fastskruvat med 5 st träskruv.


Takfästet är justerbart i höjdledd i steg om ca 5 mm, men det är för grovt. Falsarna på betongpannorna under plåtläppen slipades bort för att få mindre glipa när ovanligganade betongpannan läggs på. Dammigt jobb att slipa med vinkelslip med diamantskiva.


Här annan vy på fastskruvat takfäste.



Här har alla takfästena monterats och nockpannorna återmonterats. En byggställning användes vilket underlättar speciellt när panelerna ska tas upp från marknivå till taknivå.


2,265 metersskenor har här skarvats ihop till längre.



Här har de långa skenorna monterats. Under natten kom ett regn och därför är taket så rent.



Här visas infästning takfäste med skena, vilket görs med 2 st plåtskruv.
Att skenan inte ligger mitt på takfästet beror på att skenor ska ligga på bestämd höjd på solcellspanelens långsida. Det kan vara svårt att få till och då får man göra så att man sätter skenan litet avvikande från mitten av fästet.


Annan vy för infästning takfäste-skena. Ovanliggande betongpannan har också slipats ur för plåtläppen därför i stort sett ingen glipa mellan pannor. Det är en glipa på ca 3 mm under plåtläppen till underligganade betongpanna. Fästet ska kunna svikta ner litet, vilken den gör vid snölast, utan att nudda underliggande panna annars riskerar den pannan att knäckas.



Här syns skenskarv som görs med 4 st plåtskruv. Varje skena är försedd med 2 st skänklar på skenändan och det är i de skänklarna man på varje sida skruvar 2 st plåtskruv. Skenlängden är ca 2265 mm och därför fick skenorna skarvas på 2 ställen för att få behövliga längden 5230 mm för 5 st paneler i porträtt vilket ger 65 mm på ömse sida för att sätta paneländklämma och plastlock.


Panelfältet på garagetaket delades upp i två fält med 10 paneler. Här syns delningen och här kommer då paneländklämmor nästan att mötas. På grund av olika värmeutvidgning för skena och för solcellspanelernas aluminiumramar tror jag att det kan vara bättre att ha 5 paneler i rad än lång rad med 10 st.


Panelerna kommer stående på kortsidan på lastpall. Här har emballaget öppnats och en panel tagits ut.


Här har 6 paneler monterats.


Här syns en panelmittklämma.




Här har 14 paneler monterats på garagetaket, vilket är en sträng.


och så vart det klart på garagetaket.


En annan takyta som vätter åt söder ska också beläggas med paneler, 8 st. Bara att ge sig på det också.
Även här har takläggaren varit alltför nitisk och spikat betongpannor. Alla nockpannor behövde därför skruvas bort för att komma åt spikarna och ta bort dem.


Här har betongpannorna skjutits upp och takfästena skruvats fast. Falsarna på betongpannorna under takfästenas utstickade plåttläpp har slipats bort.


En riktbräda behövs för att se om fästena ligger jämnt på samma höjd.  Ett fyrkantsrör 25 x 25 mm med längd 4 meter användes, kostade ca 300 kr. En litet grövre och styvare rör kanske 25 x 35 mm skulle ha varit bättre. Men ett sådant rör kostar litet mer.


Här har skenorna monterats fast på taksfästena.


Här är kabeldragningen klar. Solarkablarna plus, och minus + en gröngul drogs in mellan två betongpannor och upp under taknock, leddes sedan i taknocken bort mot garagetaket. De 8 panelerna + 6 av de 20 paneler på garagetaket, ska ingå i en sträng. De båda strängarna på 14 paneler parallellkopplas och leds till växelriktarens ena MPPT-ingång.


Skenorna på plats.


Kabeldragning går från en taknock genom en annan taknock till garagetakets taknock. Solarkablarna(plus och minus) gröngul drogs i ett vitt installationsrör(UV-stabiliserat) diam 25 mm. Litet pyssel att få till det ordentligt.


Och så vart det klart även här. Som syns skulle det gå att lägga dit ytterligare en panel på ömse sida på övre raden men då skulle panelfältet inte blivit rektangulärt och inte så snyggt. Det kan man ha som en utbyggnadsmöjlighet men knappt lönt.


Då bara att ge sig på västertaket.


Här har först mätts upp och markerats på betongpannorna med tavelkrita var takfästena ska sitta. Sedan har betongpannorna skjutits upp. Även här har den nitiske takläggaren varit framme och spikat betongpannor, tyvärr. Alla nockpannor måste skruvas bort.


Takfästena har monterats och falsarna på betongpannorna slipats bort,


Dammigt blir det.


Alla takfästen är på plats.


Skenor har kapats till och skarvats ihop och burits upp och lagts på plats på taket.


Här har skenorna skruvats fast i takfästena.
Flexslang diam 32 mm som går genom takskägget syns även.


Även här har panelfältet delats upp i 2. Potentialutjämning av skenorna syns.


Här har solarkablarna plus och minus samt potentialutjämningskabel dragits fram från växelriktaren till västertaket. Det gäller att lägga flexslangen diam 32 mm så att inte ev. kondensvatten från taket kan rinna in och ner till teknikrummet och in i DC-brytaren. Alltså, man ska ha litet fall. Därför böjen där.


Här har flexslangen diam 32 mm klamrats fast i råsponten och solarkablarna plus och minus försetts med flexslang diam 16 mm som extra skydd. Litet tätmassa(Sikaflex) sattes vid inlopp på flexslangen diam 32 mm för att inte insekter ska ta sig in.


Här syns flexslangen komma ut och gå in i takskägget.


Här syns solarkablarna slinka ut mellan betongpannorna. Ett spår slipades ut i pannorna. Solarkablarna drogs från takskägget under betongpannorna till en punkt 5 à 6 pannrader högre där de togs ut på taket.


Här har panelerna kommit upp.


Här var det klart med panelerna på västertaket, som utgör den andra strängen, 20 st seriekopplade paneler som går till växelriktaren andra MPPT-ingång.


Här syns var flexslangen dyker fram under takskägget vid garagetaket.
Sedan har hål borrats i takskägget upp till under betongpannorna och flexslangen diam 32 mm förlängts.


Här syns var flexslangen dyker fram under takskägget västertaket. Detta var innan solarkablarna dragits fram, så ändan på flexslangen hade stuckits in och klämts fast för att inte vara i vägen vid målning av fasaden.


Flexslangarna kommer ut i teknikrummet på väggen.


Fronius Symo 15.0-3-M på 15 kW.


Bakstycket på växelriktaren. Lätt att hantera och hålla mot vägg när man skruvar fast det.


Bakstycket skruvades fast i väggen i teknikrummet. Väggen är gipsskiva.
Sedan är det bara att hänga upp själva växelriktaren ca 45 kg.


Inälvorna i DC-brytaren och AC-brytaren. Det gick att dölja flexslangsutloppen med DC- och AC-brytarna. Det blir litet snyggare installation då. Solarkablar och potentialutjämningskabel ska precis börja dras igenom  flexslangen diam 32 mm.


Kopplingen i DC-brytaren.


Här färdigkopplat i AC-brytaren


Klart vid växelriktaren.


Fasad-elskåp.


Fasad-elskåp.


Här syns i övre vänstra hörnet 2 st flexslang diam 32 mm som kommer från teknikrummet(AC-brytaren där) dyka fram i fasadelskåpet. En Fronius Smart Meter monteras i fasadelmätarskåpet.


Här färdigkopplat i fasadelskåpet och varningsskyltar ditsatta.


Närmare bild fasadelskåpet. Där för solcellsanläggningen framgår 3-polig automatsäkring 20A, Fronius Smart meter och huvudbrytare.


Produktion för mörka dec. 2020.

Här utfallet tom 31 aug. 2021.
I år 2021 tom 30 sept, har anläggningen producerat 13527 kWh, vilket är 253 kWh färre jämfört med beräknad produktion(13780 kWh). Beräknad produktion stämmer alltså ganska bra.

Anläggningen togs i skarp drift den 28 nov. 2020 då den blev godkänd av elnätsbolaget. Det var någon märkning av en brytare i fasadskåpet som saknades och behövde sättas dit. All sådan byråkrati tar en väldig tid. Tur att det är senhöst och anläggningen knappt producerade något. Jag tror det har varit ovanligt mörkt i december 2020. Jag hörde att det var den mörkaste dec. i mannaminne.

Även januari blev det dålig kWhskörd, men beror till del på snö på panelerna. Desto bättre i feb.
Men i mars överträffade produktionen den förväntade med ca 11,5 %.

Ansökningar hos Energimyndigheten för:
om tilldelning av elcertifikat.
om ursprungsgarantier.
om Cesar-konto(för att kunna hantera erhållna elcertifikat och urspungsgarantier).

Dessa har också beviljats av Energimyndigheten.

Man kan få elcertifikat även för egenförbrukade kWh, men då måste man installera en extra kalibrerad elmätare(kan kosta ca 4000 kr) + installation av den(kanske 3000 kr) och ha en ansvarig firma som sköter det som ska ha provision, ca 1000 kr/år.  Det lönar sig verkligen inte alls, eftersom ett elcertifikat för 1 kWh får man nu bara 0,02 kr för. Säg man egenförbrukar 3000 kWh/år, blir det bara 60 kr per år i ersättning. Energimyndigheten hotar också med att börja ta betalt för att man har Cesar-konto, tydligen vill de ha 200 kr/år. Tidigare har det varit kostnadsfritt.

Tillägg 1 juni 2021: numer kan man avstå att hos Energimyndigheten att ansöka om att få tilldelning elcertifikat och ursprungsgarantier, och från Cesar-kontot. Det är ingen mening längre då elcertifikat numer är i stort sett värdelösa. Då återstår bara att:

-hos elnätsbolaget, föranmäla anläggningen och färdiganmäla.(gör elfirman som ansluter den till elnätet)
-teckna avtal med något elhandelsbolag och sälja överskottsströmmen till dem.

Det finns ingen anledning längre att anmäla anläggningen till Enerigimyndigheten. Man har alltså inget mer med  de byråkraterna att göra.

Notering: panelerna på taken mot sydväst har olika takvinkel, det stora 24 grader det lilla 28 grader.

sydvästtak 8 paneler, takvinkel 28 grader.
sydvästtak garage 20 paneler takvinkel 24 grader
De är kopplade som visas på figur allra längs upp i tråden:
Delsträng A: 14 st paneler seriekopplade, takvinkel 24 grader.
Delsträng B:   8 st paneler takvinkel 28 grader + 6 st paneler takvinkel 24 grader, seriekopplade.
Delsträng A och B är sedan parallellkopplade.
Det var litet funderingar om Tigo effektoptimerare skulle behövas för de med takvinkel 28 grader. Men det har nu visat sig att det inte behövs. Vid 4 graders skillnad i takvinkel kan man avstå från Tigo effektoptimerare.

Fronius Smart Metern kopplades in samtidigt med växelriktaren, men aktiverades först i juli 2021 och då ser det ut som nedan en molnig dag:

Man ser då ögonblickliga effekter, produktion och hur mycket som hushållet drar och som matas ut på elnätet för dag i juli 2021. Lagringsbatteri finns inte.
Energibalansen anger att hittills det klockslaget kl. 13:00 att 17,28 kWh av egenproducerad solström matas ut på allmänna elnätet och blygsamma 1,99 kWh tagits från allmänna elnätet.

Observation
I teknikrummet där växelriktaren hänger på väggen blir det nu på sommaren ganska varmt, ca 27 grader. Det finns ingen ventilation alls i teknikrummet. Det var tänkt som ett kallförråd. Ev. kommer växelriktaren att flyttas ut i garaget, eller ev. monteras utomhus. Den surrar litet också nämligen (är inte kylfläkten utan elektroniken) och kan vara irriterande. När kylfläkten går igång ännu litet mer ljud.  Alltså, tänk på att en växelriktare ger värme och orsakar ljud. När den kör på AC-uteffet ca 10 kW, ger den ca 400 W förlustvärme.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggning 15,6 kWp enfamiljshus södra Sverige, okt 2020

solis
Ser ut som ett mycket seriöst projekt.

Är hela montagesystemet skyddsjordat?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggning 15,6 kWp enfamiljshus södra Sverige, okt 2020

Arne
Endast skenorna har potentialutjämnats. Huruvida det blir någon elektrisk förbindelse mellan skena och aluminiumramarna på panelerna är litet oklart. Aluminiumoxiden på aluminiumramarna lär vara isolerande.