Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

classic Classic list List threaded Threaded
10 meddelanden Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Arne
This post was updated on .
Här beskrivs ett bygge av solcellsanläggning på ett enfamiljshus i södra Sverige.
Huset byggdes 2019 och har betongpannetak med råspont(tjocklek ca 18 mm) och strö- och bärläkt. Det ligger någon slags svart plastfilm på råsponten som ska fungera som takpapp.

Vid husets bygge drog elektrikern 1 st flexslang diam 32 mm från nordvästtakfallet och 1 st från garagetakfallet till teknikrummet där växelriktaren tänktes placeras.

Solcellspanelfälten

Nordvästtakfall lutning 28 grader azimut 298 grader: 20 paneler
Sydvästtakfall lutning 28 grader azimut 208 grader: 8 paneler
Sydvästtakfall garage lutning 24 grader azimut 208 grader: 20 paneler

Totalt 48 svarta tyska Heckert paneler på 325 Wp. Installerad effekt 15,6 kWp.
Växelriktare Fronius Symo 15.0-3-M som har WiFi och webserver inbyggt.

Paneler, växelriktare och montagematerial skaffades från https://rofoto.se/solcellsprodukter/

MPPT 1: 14 paneler från garagetaket blir en sträng, resterande 6 paneler från garagetaket + 8 paneler från sydvästtak seriekopplas och blir en sträng. De båda strängarna parallellkopplas.

MPPT 2: nordvästtakets 20 st seriekopplade paneler.


8 paneler från sydvästtaket med taklutning 28 grader har seriekopplats med 6 paneler på garagetaket som har lutning 24 grader. Här övervägdes en del hur man skulle göra. Paneler som seriekopplas ska ju ha samma väderstreck och samma lutning. Dock skillnaden i lutning är alltför liten för att motivera effektoptimerare t.ex. Tigo. Därför beaktas inte denna skillnad i taklutning och hoppas att det går bra ändå.

Egentligen vore det bästa med hänsyn till skuggning då solen står lågt att seriekoppla de översta 4 panelerna på södertaket med de översta 10 panelerna på garagetaket, men det skulle ha inneburit mer kabeldragning från södertaket till garagetaket. Därför avstås från det, och endast 2 st solarkablar dras från södertak till garagetak. Ibland kan man tillåta sig av bekvämlighetsskäl att göra litet avsteg från det som är optimalt.


kWh-årsskörden beräknas till ca 15065 kWh

Montage
Montaget började med att montera bort snörasskydd som satt på garagetaket eftersom skulle sitta i vägen för panelerna eller orsaka skugga på panelerna. Det verkar vara oerhört rejält.

Det var ett härligt höstväder under hela montaget av solcellspanelerna på taken. Nästan alltför varmt vid lunchtid att jobba på tak. Lunchrasten fick förlängas. Det var dagg på taken fram till ca kl.10:00 och då vill man inte halka runt på ett tak. Morgonfikat fick även det förlängas. Det är en del annat jobb än bara att montera solcellsmoduler, bl.a. skaffa byggställning, montera upp den och montera ner den och lämna tillbaka den.

Montaget gjordes inte i den följd som bilderna visar nedan, utan först monterades alla skenor på alla tak och solarkablarna drogs fram till alla taken. När det var klart börjades med det trevliga arbetet att lyfta upp panelerna och montera fast dem.


Garagetak med snörasskyddet.




Snörasskyddsmontören har inte bemödat sig om god anliggning av betongpannor mot plåtläppen som sticker ut mellan betongpannorna vid varje fäste. Se glipa på ca 15 mm vid varje fäste. Han ville nog inte damma ner sig med slipdamm vid urslipning betongpannor.


Här har de betongpannor som inte var spikade skjutits upp för att kunna komma åt att montera takfästena.


Här har då nockpannor monterats bort. I och med att takläggaren envisats med att spika fast betongpannorna runt om vid kanterna av garagetaket fick först nockpannorna monteras bort för att kunna komma åt spikarna. Nockpannorna var skruvade och det går inte att direkt skruva bort de nockpannor man vill ha bort, utan man måste börja i den ända av taknocken där första skruv är åtkomlig och sedan skruva bort alla nockpannor tills man kommer till nockpannan som man vill ha bort.



Här är ett takfäste fastskruvat med 5 st träskruv.


Takfästet är justerbart i höjdledd i steg om ca 5 mm, men det är för grovt. Falsarna på betongpannorna under plåtläppen slipades bort för att få mindre glipa när ovanligganade betongpannan läggs på. Dammigt jobb att slipa med vinkelslip med diamantskiva.


Här annan vy på fastskruvat takfäste.



Här har alla takfästena monterats och nockpannorna återmonterats. En byggställning användes vilket underlättar speciellt när panelerna ska tas upp från marknivå till taknivå.


2,265 metersskenor har här skarvats ihop till längre.



Här har de långa skenorna monterats. Under natten kom ett regn och därför är taket så rent.



Här visas infästning takfäste med skena, vilket görs med 2 st plåtskruv.
Att skenan inte ligger mitt på takfästet beror på att skenor ska ligga på bestämd höjd på solcellspanelens långsida. Det kan vara svårt att få till och då får man göra så att man sätter skenan litet avvikande från mitten av fästet.


Annan vy för infästning takfäste-skena. Ovanliggande betongpannan har också slipats ur för plåtläppen därför i stort sett ingen glipa mellan pannor. Det är en glipa på ca 3 mm under plåtläppen till underligganade betongpanna. Fästet ska kunna svikta ner litet, vilken den gör vid snölast, utan att nudda underliggande panna annars riskerar den pannan att knäckas.



Här syns skenskarv som görs med 4 st plåtskruv. Varje skena är försedd med 2 st skänklar på skenändan och det är i de skänklarna man på varje sida skruvar 2 st plåtskruv. Skenlängden är ca 2265 mm och därför fick skenorna skarvas på 2 ställen för att få behövliga längden 5230 mm för 5 st paneler i porträtt vilket ger 65 mm på ömse sida för att sätta paneländklämma och plastlock.


Panelfältet på garagetaket delades upp i två fält med 10 paneler. Här syns delningen och här kommer då paneländklämmor nästan att mötas. På grund av olika värmeutvidgning för skena och för solcellspanelernas aluminiumramar tror jag att det kan vara bättre att ha 5 paneler i rad än lång rad med 10 st.


Panelerna kommer stående på kortsidan på lastpall. Här har emballaget öppnats och en panel tagits ut.


Här har 6 paneler monterats.


Här syns en panelmittklämma.




Här har 14 paneler monterats på garagetaket, vilket är en sträng.


och så vart det klart på garagetaket.


En annan takyta som vätter åt söder ska också beläggas med paneler, 8 st. Bara att ge sig på det också.
Även här har takläggaren varit alltför nitisk och spikat betongpannor. Alla nockpannor behövde därför skruvas bort för att komma åt spikarna och ta bort dem.


Här har betongpannorna skjutits upp och takfästena skruvats fast. Falsarna på betongpannorna under takfästenas utstickade plåttläpp har slipats bort.


En riktbräda behövs för att se om fästena ligger jämnt på samma höjd.  Ett fyrkantsrör 25 x 25 mm med längd 4 meter användes, kostade ca 300 kr. En litet grövre och styvare rör kanske 25 x 35 mm skulle ha varit bättre. Men ett sådant rör kostar litet mer.


Här har skenorna monterats fast på taksfästena.


Här är kabeldragningen klar. Solarkablarna plus, och minus + en gröngul drogs in mellan två betongpannor och upp under taknock, leddes sedan i taknocken bort mot garagetaket. De 8 panelerna + 6 av de 20 paneler på garagetaket, ska ingå i en sträng. De båda strängarna på 14 paneler parallellkopplas och leds till växelriktarens ena MPPT-ingång.


Skenorna på plats.


Kabeldragning går från en taknock genom en annan taknock till garagetakets taknock. Solarkablarna(plus och minus) gröngul drogs i ett vitt installationsrör(UV-stabiliserat) diam 25 mm. Litet pyssel att få till det ordentligt.


Och så vart det klart även här. Som syns skulle det gå att lägga dit ytterligare en panel på ömse sida på övre raden men då skulle panelfältet inte blivit rektangulärt och inte så snyggt. Det kan man ha som en utbyggnadsmöjlighet men knappt lönt.


Då bara att ge sig på västertaket.


Här har först mätts upp och markerats på betongpannorna med tavelkrita var takfästena ska sitta. Sedan har betongpannorna skjutits upp. Även här har den nitiske takläggaren varit framme och spikat betongpannor, tyvärr. Alla nockpannor måste skruvas bort.


Takfästena har monterats och falsarna på betongpannorna slipats bort,


Dammigt blir det.


Alla takfästen är på plats.


Skenor har kapats till och skarvats ihop och burits upp och lagts på plats på taket.


Här har skenorna skruvats fast i takfästena.
Flexslang diam 32 mm som går genom takskägget syns även.


Även här har panelfältet delats upp i 2. Potentialutjämning av skenorna syns.


Här har solarkablarna plus och minus samt potentialutjämningskabel dragits fram från växelriktaren till västertaket. Det gäller att lägga flexslangen diam 32 mm så att inte ev. kondensvatten från taket kan rinna in och ner till teknikrummet och in i DC-brytaren. Alltså, man ska ha litet fall. Därför böjen där.


Här har flexslangen diam 32 mm klamrats fast i råsponten och solarkablarna plus och minus försetts med flexslang diam 16 mm som extra skydd. Litet tätmassa(Sikaflex) sattes vid inlopp på flexslangen diam 32 mm för att inte insekter ska ta sig in.


Här syns flexslangen komma ut och gå in i takskägget.


Här syns solarkablarna slinka ut mellan betongpannorna. Ett spår slipades ut i pannorna. Solarkablarna drogs från takskägget under betongpannorna till en punkt 5 à 6 pannrader högre där de togs ut på taket.


Här har panelerna kommit upp.


Här var det klart med panelerna på västertaket, som utgör den andra strängen, 20 st seriekopplade paneler som går till växelriktaren andra MPPT-ingång.


Här syns var flexslangen dyker fram under takskägget vid garagetaket.
Sedan har hål borrats i takskägget upp till under betongpannorna och flexslangen diam 32 mm förlängts.


Här syns var flexslangen dyker fram under takskägget västertaket. Detta var innan solarkablarna dragits fram, så ändan på flexslangen hade stuckits in och klämts fast för att inte vara i vägen vid målning av fasaden.


Flexslangarna kommer ut i teknikrummet på väggen.


Fronius Symo 15.0-3-M på 15 kW.


Bakstycket på växelriktaren. Lätt att hantera och hålla mot vägg när man skruvar fast det.


Bakstycket skruvades fast i väggen i teknikrummet. Väggen är gipsskiva.
Sedan är det bara att hänga upp själva växelriktaren ca 45 kg.


Inälvorna i DC-brytaren och AC-brytaren. Det gick att dölja flexslangsutloppen med DC- och AC-brytarna. Det blir litet snyggare installation då. Solarkablar och potentialutjämningskabel ska precis börja dras igenom  flexslangen diam 32 mm.


Kopplingen i DC-brytaren.


Här färdigkopplat i AC-brytaren


Klart vid växelriktaren.


Fasad-elskåp.


Fasad-elskåp.


Här syns i övre vänstra hörnet 2 st flexslang diam 32 mm som kommer från teknikrummet(AC-brytaren där) dyka fram i fasadelskåpet. En Fronius Smart Meter monteras i fasadelmätarskåpet.


Här färdigkopplat i fasadelskåpet och varningsskyltar ditsatta.


Närmare bild fasadelskåpet. Där för solcellsanläggningen framgår 3-polig automatsäkring 20A, Fronius Smart meter och huvudbrytare.


Produktion för mörka dec. 2020.

Här utfallet tom 31 aug 2022.



År 2021 tom 31 dec. har anläggningen producerat 14341 kWh, vilket är 709 kWh färre jämfört med beräknad produktion(15050 kWh), eller ca 4,7 % mindre. Beräknad produktion stämmer alltså ganska bra.

År 2021 var egenförbrukningen av egenproducerad solström 14,2 %. Det kan tyckas lågt, men beror på att denna solcellsanläggning producerar under ett år nästan dubbelt så mycket som huset förbrukar.

År 2021 förbrukades totalt 8112 kWh, varav egentillverkade var 2025 kWh. Dvs av alla kWh huset förbrukade var ca 25,0 % egentillverkade.

Anläggningen togs i skarp drift den 28 nov. 2020 då den blev godkänd av elnätsbolaget. Det var någon märkning av en brytare i fasadskåpet som saknades och behövde sättas dit. All sådan byråkrati tar en väldig tid. Tur att det är senhöst och anläggningen knappt producerade något. Jag tror det har varit ovanligt mörkt i december 2020. Jag hörde att det var den mörkaste dec. i mannaminne.

Även januari 2021 blev det dålig kWhskörd, men beror till del på snö på panelerna. Desto bättre i feb.
Men i mars 2021 överträffade produktionen den förväntade med ca 11,5 %.

Ansökningar hos Energimyndigheten för:
om tilldelning av elcertifikat.
om ursprungsgarantier.
om Cesar-konto(för att kunna hantera erhållna elcertifikat och urspungsgarantier).

Dessa har också beviljats av Energimyndigheten.

Man kan få elcertifikat även för egenförbrukade kWh, men då måste man installera en extra kalibrerad elmätare(kan kosta ca 4000 kr) + installation av den(kanske 3000 kr) och ha en ansvarig firma som sköter det som ska ha provision, ca 1000 kr/år.  Det lönar sig verkligen inte alls, eftersom ett elcertifikat för 1 kWh får man nu bara 0,02 kr för. Säg man egenförbrukar 3000 kWh/år, blir det bara 60 kr per år i ersättning. Energimyndigheten hotar också med att börja ta betalt för att man har Cesar-konto, tydligen vill de ha 200 kr/år. Tidigare har det varit kostnadsfritt.

Tillägg 1 juni 2021: numer kan man avstå att hos Energimyndigheten att ansöka om att få tilldelning elcertifikat och ursprungsgarantier, och från Cesar-kontot. Det är ingen mening längre då elcertifikat numer är i stort sett värdelösa. Då återstår bara att:

-hos elnätsbolaget, föranmäla anläggningen och färdiganmäla.(gör elfirman som ansluter den till elnätet)
-teckna avtal med något elhandelsbolag och sälja överskottsströmmen till dem.

Det finns ingen anledning längre att anmäla anläggningen till Enerigimyndigheten. Man har alltså inget mer med  de byråkraterna att göra.

Notering: panelerna på taken mot sydväst har olika takvinkel, det stora 24 grader det lilla 28 grader.

sydvästtak 8 paneler, takvinkel 28 grader.
sydvästtak garage 20 paneler takvinkel 24 grader
De är kopplade som visas på figur allra längs upp i tråden:
Delsträng A: 14 st paneler seriekopplade, takvinkel 24 grader.
Delsträng B:   8 st paneler takvinkel 28 grader + 6 st paneler takvinkel 24 grader, seriekopplade.
Delsträng A och B är sedan parallellkopplade.
Det var litet funderingar om Tigo effektoptimerare skulle behövas för de med takvinkel 28 grader. Men det har nu visat sig att det inte behövs. Vid 4 graders skillnad i takvinkel kan man avstå från Tigo effektoptimerare.

Fronius Smart Metern kopplades in samtidigt med växelriktaren, men aktiverades först i juli 2021 och då ser det ut som nedan en molnig dag:

Man ser då ögonblickliga effekter, produktion och hur mycket som hushållet drar och som matas ut på elnätet för dag i juli 2021. Lagringsbatteri finns inte.
Energibalansen anger att hittills det klockslaget kl. 13:00 att 17,28 kWh av egenproducerad solström matas ut på allmänna elnätet och blygsamma 1,99 kWh tagits från allmänna elnätet.

Observation
I teknikrummet där växelriktaren hänger på väggen blir det nu på sommaren ganska varmt, ca 27 grader. Det finns ingen ventilation alls i teknikrummet. Det var tänkt som ett kallförråd. Ev. kommer växelriktaren att flyttas ut i garaget, eller ev. monteras utomhus. Den surrar litet också nämligen (är inte kylfläkten utan elektroniken) och kan vara irriterande. När kylfläkten går igång ännu litet mer ljud.  Alltså, tänk på att en växelriktare ger värme och orsakar ljud. När den kör på AC-uteffet ca 10 kW, ger den ca 400 W förlustvärme.


Här produktion den 9 maj 2022, som nog var en molnfri dag.
Där syns att toppeffekten den dagen blev 11,75 kW.
OveF nedan har alltså litet rätt.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggning 15,6 kWp enfamiljshus södra Sverige, okt 2020

solis
Ser ut som ett mycket seriöst projekt.

Är hela montagesystemet skyddsjordat?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggning 15,6 kWp enfamiljshus södra Sverige, okt 2020

Arne
Endast skenorna har potentialutjämnats. Huruvida det blir någon elektrisk förbindelse mellan skena och aluminiumramarna på panelerna är litet oklart. Aluminiumoxiden på aluminiumramarna lär vara isolerande.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

OveF
In reply to this post by Arne
Mycket ambitiöst dokumenterat. Intressant läsning.
Har just anmält mig på forumet men kommer troligen att gå in här ofta. Har en liten firma som har gjort flera installationer och kan kanske bidra med en del. Men man blir aldrig fullärd, har mycket att lära också av andra.

Det var visst Churchill som lär ha sagt ungefär att "man ska inte lära av sina misstag, man ska lära av andras..." .

Det är bara två små saker jag skulle ha gjort annorlunda:
1) jordkabeln ska inte vara gul/grön då detta inte är en skyddsjord. Tror du kallar den potentialutjämning, det är vad de flesta elektriker skulle säga. Men egentligen är det en funktionsjord; växelriktaren mäter motståndet mellan solslingan (som är frisvävande potentialmässigt) och jord. Om motståndet är mindre än 1 Mohm (tror jag) så startar inte växelriktaren. Testen görs bara en gång per dygn. Om motståndet är lågt så är solslingan i kontakt med montageskenorna - vilket i och för sig inte behöver vara farligt. Inte förrän man kommer i kontakt med både en skena och den andra polen (exvis om minus är i kontakt med en skena så är det en spänning mellan skenan och plus).

Men ett klart plus för att du har dragit kabeln, majoriteten drar den inte alls, trots att det krävs av t.ex. Länsförsäkringar och ger en säkrare anläggning.

2) Växelriktaren skulle ha kunnat vara mindre då halva anläggningen har en annan riktning. Men med en större växelriktare finns ju utrymme för utökning. Vore intressant att se toppeffekten från en riktigt solig men sval dag. Skulle förvåna mig om det går över 12kW någon gång - eller i alla fall mycket sällan.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Arne
This post was updated on .
En Fronius Symo på 15 kW kostar bara ca 300 kr mer än en på 12,5 kW. Med tanke på att få stor framtida utbyggnadsmöjlighet anser jag att man väljer en litet större växelriktare, och slipper köpa ytterligare en vid en ev. framtida utbyggnad.
Tittar du på verkningsgraden på en Fronius växelriktare(ja även andra fabrikat) då ser du att de har forfarande har mycket bra verkningsgrad även långt ner från märkeffekten. Vid 10 % av märkeffekten har de fortfarande ca 95 % verkningsgrad. Jag tänker också som så att om växelriktaren inte tvingas att jobba på högsta effekten, håller elektroniken längre.

Det går att bygga ut genom att lägga 20 st paneler på garagets nordosttakfall. Det borde gå att parallellkoppla dem med panelerna på garagets sydvästtak, men man får då ev. korta den strängen till 20 seriekopplade paneler. Det blir då 8 st paneler över. Men på något sätt ska man nog få till det. Man kanske får flytta paneler till annat ställe.

Det går också att lägga ca 6 à 8 paneler, 2 rader med 4 paneler, på takfall(paviljong) åt nordväst och koppla samman dem med befintlig sträng på 20 st paneler. Man får göra parallellkoppling. 2x14 paneler.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

OveF
OK, rätt. Hoppen i pris är rätt olika; från 10kW till 12,5kW är det över 2.500:- exkl moms.

Har du tips om något bra simuleringsprogram för flera tak i olika riktningar?
Har ibland använt PV-GIS för ett tak i taget och summerat manuellt. Rätt jobbigt. Men har mest gjort det för tak i öst-väst. Avvaktar nu med spänning verkliga resultat från de taken.

Med den planerade utbyggnaden kommer du att få 7600 watt mer med 380-watts-paneler. Då får du mer än 50% övereffekt på 15kW-växelriktaren.

De gamla panelerna är säkert rätt mycket svagare. Kan man blanda så friskt i två stängar på samma MPPT?
Vet att Fronius har skrivit ett dokument om att sätta paneler i helt olika riktning (i ditt fall nordos-sydväst) på samma MPPT. Tror det går ut på att den ena halvan då är i skugga och förbikopplingsdioderna då kopplar bort den halvan.

Kan det vara lönt att titta på ytterligare en växelriktare?

Ove
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Nybyggare_2020
In reply to this post by Arne
Utmärkt sammanställning måste jag säga! Dessutom stämmer en hel del av det jag läser stämmer överens med mina förutsättningar. Jag går, som många andra, i solcellstankar och har gjort sedan jag köpte mitt hus 2020. Huset är nybyggt på 112 kvm i sydöst läge (150 grader). Sedan har jag kompletterat med en friggebod på 12 kvadrat i öst/västlig riktning. Taket, som består av falsad aluminium, åt sydöster, har jag tänkt fylla med solpaneler. Förbrukningen på huset är lågt, första året hamnade jag under 6000 kWh men jag vill samtidigt ta höjd för både elbil och förändrade familjeförhållanden :).

Jag har inte exakt koll på takytan men jag  har mätt väggarna och det ger någonstans mellan 70 - 75 kvadrat och om jag räknar med 30 - 35 paneler så skulle detta motsvara runt 12 kWp - 14 kWp. Eftersom detta gott och väl täcker behovet så skulle jag kunna nöja med mig detta. Parallellt med detta går tankarna om att montera en elbilsladdare och passa på att dra in el i friggeboden. Då dök en tanke upp att komplettera med ytterligare paneler på friggeboden och det skulle då ge drygt 1,6 kWp. Detta för att utnyttja dagsljuset och därför förlänga möjlighet att producera el.  

1. Hur ska man tänka kring huvudsäkring?
Jag ser inget behov under närmaste fem åren att ha mer än 16A för min förbrukning. Samtidigt så är en anläggning närmare 16 kWp, ca 45% mer än 11 kW. Visserligen kanske friggeboden och taket inte peakar samtidigt. Detta ger kanske 15 kWp i teoretiskt max peak och sedan får man räkna med systemförlust i VR osv som borde göra att en VR på 12,5 borde täcka gott och väl. Om jag då sätter en smart meter på 11 kW så borde jag kunna tillgodogöra mig överskottet och ändå alltid sälja till huvudsäkringens max.  

Har du någon statistik hur ofta du producerar mer än 11 kW i produktion? För att det ska vara lönsamt för mig måste det handla om mer än 6 kWh/dag/månad beräknat på ett pris på 1 kr/kWh. Detta eftersom jag inte har möjlighet att köra egen produktionssäkring utan måste höja huvudsäkring och att årskostnaden för den är 1800 kr/år.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Arne
This post was updated on .
Välkommen till forumet!
Lönar det sig att montera paneler på friggeboden 1,6 kWp? Det är bara ca 5 st paneler. Är det då paneler i ett enda väderstreck på Friggeboden? 5 st paneler är också alltför få att seriekoppla, eftersom blir för låg strängspänning.

Om du montera paneler med en total installerad paneleffekt på 14 kWp mot sydost på huset, och antas takvinkel ca 23 grader, då ger nog växelriktaren ut ca 12,5 kW som mest i maj, juni och juli. Men det är klar endast kring ca. kl. 11:00.
Men allt det matas inte ut på allmänna elnätet, eftersom huset alltid har litet tomgångsförbrukning(fläktar, kylskåp, etc).
En beräkning för panelerna på ditt tak ger utöver kWh/år och kWh/mån även max uppnådd DC-effekt från panelerna.
Du får inte ut 14 kW ur dina 14 kWp paneler, eftersom märkeffekten 14 kWp är vid 25 graders temperatur. När dina paneler toppar är det på sommaren och då är det varmt och panelerna är uppe i ca 45 graders temperatur. För varje 10 grader över 25 graders paneltemperatur, minskar deras effekt med 4 %.
Därför får du nog max ut ca 12,5 kW ur dina paneler. De är ju inte heller optimalt riktade om de är åt sydost.

Jag har ingen statistik på just uppnådd uteffekt för anläggningen som beskrivs i denna tråd.
Men idag den 13 aug., som var en helt klar dag utan moln,  kl. 14:00 var maximal effekten ut från växelriktaren 10,4 kW.

Har du en Fronius Smart Meter så kan du ju ställa in hur hög maximal effekt du vill mata ut över dina huvudsäkringar och då ser växelriktaren till att aldrig överskrida det. Även om du har 16 kWp paneler, så styr växelriktaren så du aldrig överskrider t.ex. inställd effekt 11 kW effekt ut över huvudsäkringarna.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Nybyggare_2020
Tackar för ditt svar och ber om ursäkt för dröjsmålet.

Jag vet inte om man kan göra så men jag hade tänkt att koppla ihop hustaket med friggeboden på i samma VR, fast det kanske fortfarande blir för låg spänning. Friggeboden är i öst/västlig riktning vilket skulle ge 2 paneler/sida, så totalt 4 paneler med beräkning på 1,7*1,1 per panel. Min fundering var också kring var man ska sätta VR:en. Där hade jag en tanke att den skulle sitta i friggeboden för att minimera risken för oljud. Men som du säger så kan det bli dyrt att göra den monteringen. Samtidigt har jag tänkt dra en elbilsladdare dit så det finns vissa fördelar. Ett annat alternativ hade varit att sätta solpaneler på norrsidan också men det blir för stor anläggning. Det skulle bli närmare 60 - 70 paneler.

Min takvinkel är 22 grader och det är inte riktigt sydost. Det är nog 150 grader så det borde ge lite mer än rakt sydost men jag instämmer att rakt i söder har jag inte.

Tomgångsförbrukningen är något jag försöker få ner. När jag har semesterläge på FLVP/VB så ligger jag på runt 100 - 200 watt i timmen. Nu på sommaren ligger jag på en normal förbrukning kring 300 - 400 watt vid normal användning och toppar på 1 kWh.

En sak som jag vill be om att få lite förklarat. Om jag har en VR på 12.5 kW och en smart meter på inställd max effekt 11 kW. Kan jag då fortfarande tillgodose mig behovet som överstiger 11kW och fortfarande sälja överskottet, så länge panelerna levererar säg 12 kW? En annan tanke jag överväger är att är att skaffa separat produktionssäkring istället. Om jag förstår det rätt så borde jag då kunna ha en separat säkring och då sälja överskottet som jag har producerar utan att riskerar att betala högre avgift för huvudsäkringen. Det ligger dock en arbetskostnad bakom och frågan är om det fortfarande är värt det jobbet.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anläggn. 15,6 kWp betongpannetak, södra Sverige, foto m.m. nov. 2020

Arne
This post was updated on .
Du har troligen ett fasad-elskåp där elnätsbolagets serviskabel kommer in. Där ska växelriktaren kopplas in.

Det går givetvis att ha ett antal paneler på bostadshusets tak(paneler åt sydost, azimut 150 grader) och ha några paneler på friggebodens tak(paneler åt öster och paneler åt väster) och seriekoppla dem i en och samma sträng och koppla in på växelriktaren.
Men eftersom panelerna inte är riktade åt samma väderstreck, behövs effektoptimerare till varje panel i den seriekopplade strängen. I ett SolarEdge-system måste det vara en effektoptimerare kopplad till varje panel, men då kan panelerna också vara riktade i olika riktning och uppvinkling. Men en SolarEdge-effektoptimerare kostar ca 600 kr/st. Har man en vanlig växelriktare, en Fronius Symo, han man sätta effektoptimerare Tigo TS4-A-O på alla strängens paneler. Men på den andra strängen på en Fronius Symo behövs inga effektoptimerare.
Det är därför det kanske är bättre att avstå att ha paneler på det lilla friggebodstaket, när det bara är frågan om total 4 st paneler på friggeboden. Det går säkert att möblera in 4 st extra på bostadshusets tak och slippa ha paneler på friggeboden, och även då slippa ha effektoptimerare.

En smart meter är en effekt- och energimätare och den snackar med växelriktaren. Om vid ett ögonblick dina paneler totalt ger effekt till växelriktaren och den ger ut 13,5 kW AC, och du har växelriktaren inställd att max få skicka ut 11 kW ut över huvudsäkringarna, och du samtidigt har en förbrukning i hushållet på totalt 1 kW, då styr växelriktaren ner strömmen den tar från panelerna och ut växelriktaren 12,0 kW AC.
Då förlorar du 1,5 kW som du annars hade fått ut om inte växelriktaren hade styrt ner effekten. Växelriktaren "bränner inte bort" i form av värmeeffekt, utan den styr istället bort från max-effektpunkten på solcellssträngen till en lägre effekt. Den tar helt enkelt ut lägre effekt från solcellsmodulerna.
Men det kanske går att slå på någon förbrukare så man egenförbrukar kortvariga(ca någon timma) överskottseffekten. Elektrisk varmvattenberedare, men den kanske redan är upphettad till sin högsta temperatur och kan inte värma mer?

Att montera produktionssäkringar( 3 st porslinsäkringar) i ett befintligt fasadskåp, vet jag inte om det får plats i ett vanligt standard fasadelskåpet för max 25A för enfamiljshus. Får det inte plats, behövs ytterligare ett skåp. Det kostar nog en hel del i elmaterial och elektriker jobb.

Du borde flytta din fråga här till rubriken "frågor och svar." Jag vet inte om det går att flytta så.