Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

classic Classic list List threaded Threaded
6 meddelanden Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Arne
This post was updated on .
Ny solcellsanläggning på en bekants enfamiljshus i södra Sverige, byggt ca 1980.  Årsförbrukning före installation solcellsanläggning ca 13700 kWh/år. Mätarsäkringar 20A.



Taklutning 45 grader. Betongpannor. På takstolarna som troligen har takstolsavstånd 1200 mm, ligger en slags masonitskiva. Råspont saknas. Direkt på masonitskivorna ligger fribärande bärläkt 50 x 60 mm. Det finns ingen ströläkt. Det finns ingen takpapp på masoniten utan är naken.

Taket är 16080 mm brett, ytterkant vindskivorna, och takfallslängd 6050 mm, underkant nockpanna till underkant nedersta pannan. Det ligger 17 pannor i takfallslängden. Störande är takfönsterna. Vi valde att ha 7 paneler i bredd, inte fler, med tanke på värmeutvidgning av skenor och paneler. Det är också  svårt att hantera skenor som är ca 16 meter långa, mycket lättare när de är 7,5 m.

Det blev 38 st Heckert NeMo 3.0 120M 370 Wp med aluminiumfärgade ramar. Det är halvcellspaneler. Blir 14,06 kWp installerad paneleffekt och en Fronius Symo 15.0-3-M på 15 kW AC uteffekt.
Paneler, växelriktare, solarkablar, DC- och AC-brytare och montagematerial skaffades från https://rofoto.se/solcellsprodukter.

Panelerna har måttet 1790 x 1060 x 35 mm och väger 20,5 kg/st.


Anläggningen beräknas ge ca 14300 kWh/år.


Först fick en firma montera ett nockräcke längs hela taknocken. Placerades så långt upp det gick.
Det skulle man ev. själv ha kunnat montera, men finns ingen skorsten att hålla sig i, ja ingenting. Det är 16 st bärläktfästen för nockräcket.
Med ett nockräcke får man något att fästa säkerhetslinan i när man jobbar med att skruva takfästena och lägga dit paneler.


Det sitter en mystisk utluftningspipa på taket uppe vid taknocken. Troligen avloppsutluftning. Den kommer  att täckas till hälften av paneler. Men det göra inte något att det kommer en panel ovanför den. En panel täpper ju inte till den utan ligger ca 80 mm ovanför.


Här har några pannor skjutits upp för att kunna se vad som gömmer sig under. Det finns ingen råspont på takstolarna utan billig masonit eller sorts träfiberskiva, tjocklek ca 6 mm eller något i den stilen.


Läktfästen monterades genom att skruvas fast i bärläkten. Det skruvades i bärläkten med 5 st rostfri träskruv 6 x 30 mm. OBS! bärläktfäste får inte skruvas i klen bärläkt 25x48 mm, håller inte, kommer att svikta ner. Vanligt betongpannetak har vanligen råspont på takstolarna, takpapp på råsponten och ströläkt och klen bärläkt 25x48 mm.


Betongpannorna av fabrikat Zanda behövdes slipas ur där plåtläppen går ut mellan pannorna. Smutsigt och otrevligt arbete. Slipar man inte ur på ovanliggande panna, så glipar det mellan pannorna och vatten riskerar att läcka in. Även om man slipar ur ligger pannan inte perfekt utan glipar litet.


Här syns liten glipa.


Samma fäste och panna, men annan vy.


Här har en del läktfästen monterats.


Skenorna skarvades ihop på backen till sin fullängd.


Närmare bild av takfäste. Skenorna skruvades per takfäste fast med 2 à 3 st rostfri skruv 6,3 x 10 mm.


Det var en hel del bös när man sköt upp en panna. Böset har väl legat där i 40 år.


Här är alla läktfästen monterade och några skenor också.


Vi tröttnade på att flytta på byggställningen och hämtade en som räcker hela takbredden.
Allt var lastat på ett släp.


Här är alla fästen och skenor monterade. Vi hade först en liten byggställning ca 3mx1,2 m av aluminium på hjul. Men det var väldigt besvärligt att flytta den pga häck var i vägen. En annan större byggställning Monzon 16 m x 0,7m som räcker längs hela takfoten hyrdes istället. Den var mycket bättre. Alla byggställningsdelar hade plats på ett släp, just specialbyggt för denna byggställning.


Vy längs takfoten. Plattform byggställning är ca 3 dm under takfot, vilket är perfekt för att kliva upp på taket. Plattformen var 70 cm bred och räcker gott. Onödigt med 120 cm bredd. Kommunens ovårdade träd syns. Det ger tyvärr vandrande skugga på panelfälten.


Några meters längd, ca  3 m, fick grävas för solarkablarna från taket till växelriktaren. Markslangen lades på ca 40 cm djup. En del betongplattor fick tas bort och lades sedan tillbaka. Växelriktaren monterades i en friliggande redskapsbod. Två gula markslangar diam 50 mm grävdes ner, även om endast en behövs nu. Den andra är tänkt för ev. framtida utbyggnad med ca 14 paneler på motstående takfallet, mot nordost. Det finns en ledig MPPT-ingång på växelriktaren.


Taket har utstick och det gick bra att borra sig igenom trävirket där och dra flexslang mellan pannorna, men man fick slipa ur litet. Bra ställe att ta sig upp med solarkablar på taket.


Närbild fäste skena i bärläktfäste


Här syns var det har borrats.


Solarkablar plus och minus drogs i varsitt uv-beständigt plaströr diam 25 mm längs väggen neråt till nederkant av fasadpanelen. Ett avstånd mellan plaströren på 10 cm är det, dvs mellan plus-solarkabel och minus-solarkabel. Försäkringsbolag kan ha krav på att plus och minus är separerade 10 cm, för att försvåra ljusbåge uppstår om gnagare knaprat på kablarna. Plaströren skulle kunnat ha varit diam 20 mm. Nu är de väldigt rymliga för 1 st ensam solarkabel med diam ca 6 mm.


Plaströren drogs sedan vidare horisontellt vid nederkanten av fasadpanelen ca 6 m, för att där dyka ner i markslangen. För att löpa ca 3 meter i markslangen och dyka upp utanför redskapsboden.


Här panelen sedd från baksidan. Det sitter 1 m solarkabel på plussidan och på minussidan. När två paneler i porträtt seriekopplas blir det ca 1,5 m för mycket solarkabel. Man kommer inte åt att fästa upp solarkablarna under panelerna utan det får hänga och ligga an mot betongpannorna. Men, vad ska man göra?


Första panelerna monterades. Vi började högst upp i högra hörnet. Det gäller att inte glömma seriekoppla paneler med varandra. Jobbigt att efter alla paneler har monterats försöka hitta var man har glömt att koppla ihop paneler med varandra. Vi kontrollmätte strängspänningen efter att ha seriekopplat några paneler, ca 7 st, och sedan efter ca 15 st, och då fullt seriekopplade 19 st, just för kontrollera så vi inte hade glömt seriekoppla.

Vi gjorde en slags glidbana av 45 x 45 mm virke för att kunna glida upp panelerna först från marknivå upp till byggställningen, och en glidbana vidare uppåt. Paneler visade sig inte glida så bra på trä, strävt. Plastyta hade nog varit bättre, men det gick på trä också.

En man monterade de 76 st läktfästena, vilket toga ca en vecka. Men tid åtgick för att flytta byggställningen( 3m x 1,2 m). Det regnade även någon dag, då jobbades det inte. Kaffepauserna också var angenämnt långa.

Vi var två man, en uppe vid nocken och en vid takfoten vid montering av panelerna på översta raden och näst översta raden. Båda hade säkerhetssele och var fäst med livlina i nockräcket. Ytterligare en man var på marken.


Här har alla paneler monterats. Det ser nästan ut som om panelerna ligger i landskapsläge, men de är i porträtt. Det är för att det är halvcellspaneler som det ser ut som de är i läge landskap. Ser faktiskt bra ut.
En halvcellspanel med totalt 120 st halva celler är i själva verket 2 st paneler à 60 halvceller, som internt har parallellkopplats. Panelernas yttersta långsida är 180 mm från vindskiveplåtens yttersta kant, vid båda gavlarna.


Så här har strängarna kopplats. Alltså 2 strängar med 19 st paneler seriekopplade, som sedan parallellkopplats, redan uppe på taket med MC4-grenkoppling. Parallellkopplingsstället är under panelen längst ner och längts åt vänster, där solarkablarna går ner mellan pannorna.


Alla skenor förbands med 6mm2 kabel för potentialutjämning. Sedan drogs potentialutjämningskabeln 6mm2 tillsammans i samma plaströr som minus-solarkabeln ner mot växelriktaren. Tanken med potentialutjämning av skenorna(och därmed även panelramarna) är att om någon solarkabel på taket skulle komma i elektrisk kontakt med skena eller alu-ram på panel, då känner växelriktaren det och slår av sig. Sådan elektrisk kontakt kan orsakas av gnagare, eller nötning av solarkabel.


Här vy vänstra panelfältet. I efterhand syns att det skulle ha gått att klämma in ytterligare 2 paneler.


Här vy högra panelfältet. Det går att komma upp mellan panelfälten om något skulle behöva göras med takfönstren. Det är ca 600 mm emellan.



Bakstycket på Fronius växelriktaren monterades i redskapsboden och även en DC-brytare och AC-brytare.
Lägligt nog befinner sig en ventil just precis över växelriktaren. Förhoppningen är att under sommaren förlustvärmen från växelriktaren ska ledas ut via ventilen.


Två hål diam 17 mm borrades snett neråt i betonggolvet för solarkablarna. I hålen kunde flexslang diam 16 mm ledas.


Två st överspänningsskydd monterades i Froniusbakstycket, även om endast ett används nu för MPPT 1.


Fasadelskåpet sitter på utsidan av redskapsboden, och kort kabel blir det till växelriktaren.


Froniusväxelriktaren hängdes på bakstycket och skruvades fast.
Elektrikern drog AC-kabel 5x6mm2 och kopplade in växelriktaren till fasadelskåpet. Från växelriktaren sett, sitter det i AC-kabelns väg, en AC-brytare, automatsäkring 20A(för alla 3 faserna) och sedan en huvdudbrytare 40A(vanlig typ som brukar sitta i elcentraler) och sedan är det inkopplat i inmatningspunkten.
Det tog ca 4 h för elektrikern att montera AC-kabeln och ansluta växelriktaren. Elnätbolaget kan själva komma åt den huvudbrytaren i fasadelskåpet om de skulle vilja stänga av växelriktaren vid servicearbete på deras elnät.

I fasadelskåpet sattes varningsskyltar för dubbelmatning. Som syns på bilden, sattes varningsskyltar även på DC-brytaren och på växelriktaren. Elnätsbolaget kom och bytte ut elmätaren mot en som kan mäta både import och export av ström. Mätarsäkringarna på 20A bibehölls.

Anläggningen drogs igång och verkar fungera. Men man får vänta någon vecka för att se om allt är OK.

Det är vandrande skugga från kommunens försummade, vildvuxna och ej ordentligt skötta träd. Därför ska nog DPM(Dynamik Peak Managern) på Fronius växelriktaren slås på. DPM är en funktion som ska hitta det sanna effektmaximum för en sträng och inte fastna på ett lägre lokalt effektmaxima.

Ingen anmälan har gjorts till Energimyndigheten. Tidigare när elcertifikat hade ett värde, då ansökte man om att få anläggningen godkänt för tilldelninge av elcertifikat. Men det är numer meningslöst eftersom elcertifikat är värdelösa. Inte heller har anläggningen anmält till Energimyndigheten. Men jag tror att elnätsbolaget kanske anmäler anläggningen och dess installerade effekt till Energimyndigheten, för statistikens skull.

Däremot har avtal tecknats med ett elhandelsbolag om att de köper utmatad ström, spottpris + ett par öre fås per kWh.

Det brukar bli väldigt varm på övervåningen på sommaren. Nu med solcellspaneler som fungerar dels som parasoll och som omvandlar 20 % av infallande solljuset till ström, bör det bli svalare på övervåningen.

Inte en enda betongpanna gick sönder under hela montaget. Måste vara bra kvalitet, de är dock ca 40 år gamla. Däremot knäckte firman som monterade nockräcket 3 nockpannor.

Kommentar montaget
Jag har varit med vid solcellsmontage på betongpannetak med taklutning 17 grader, 24 grader, 28 grader och nu 45 grader. Vid taklutning 17 grader rör man sig ganska obehindrat. På 24 och 28 graderstak är det litet svårare och man bör ha säkerhetssele och livlina och måste vara två man för att hantera panelerna liksom för 45 graders tak.

En byggställningen längs hela takfoten bygger två man (ganska ovana) upp på en halv dag. Bredd på gångplanen 70 cm räcker till och behöver inte vara 1,2 m.

Bauhaus har UV-stabiliserad flexslang diam 16 mm. på rulle 25 m. Hornbach har också UV-stabiliserad, även diam 20 och 25 mm.  Den kan användas för att leda solarkabeln på taket och kan fästas i skenorna med UV-beständiga buntband.

På detta branta tak, började vi med att fästa två rader läktfästen längst ner. Sedan monterade vi skenor på det. Då har man något att stå på vid montage av nästa rad med läktfästen. Man kan givetvis också på lämpliga ställen skjuta upp några takpannor och på så vis får något att stå på.

Vi hade övervägningar att byta ut betongpannorna mot TP20takplåt, men pannorna är i gott skick och takfallet har takfönster och då skulle nog plåtslagare behövas för att få tätt kring fönstren. Det hade varit mycket lättare att montera på TP20 takplåt och montagematerialet är betydligt lägre i pris. Men gjordes alltså inte.

Det tog ca 5,5 veckor räknat från början montage av 1:a läktfästet tills anläggningen hade godkänts av elnätsbolaget och kunde tas i drift 20 sept 2021. Det är ganska snabbt. Bara att vänta på att en elektriker ska komma kan ta en månad eller så. Elnätsbolag kan söla och ta väldigt god tid på sig att komma och byta elmätaren (byts kostnadsfritt) åt en konkurrerande strömproducent, som man blir.


I den friliggande redskapsboden fanns ett inbyggt sopskåp som inte använts på många många år. Istället finns plastkontainrar uppställda på annat ställe. Det sopskåpet revs ut och väggen spikades igen och fasadpanel spikades på och målades. Ca 1 m3 mer plats att lagra grejer i redskapsboden ficks på köpet med installation av solcellsanläggningen.


Här producerat tom 26 sept. 2021. Det var några molniga dagar strax efter idriftsättningen och man undrade om något möjligen var felkopplat pga den låga produktionen. Den 27:e har kommit med också, men är bara några timmar gammal, och därför låg produktion.


Här effektkurva för den 26 sept. Det framgår att den producerat mer än 7 kW effekt under ca en timma, vilket är hygglig effekt.  Kurvan är nästan som en sockertoppskurva, och ser inte så illa ut. Allt verkar alltså vara riktigt kopplat. Slutet på september är ljuset inte så starkt som i juni.

Den 28 sept. 2021, efter en veckas drift, syns att anläggningen fungerar som den ska och förväntas. Alltså OK.



Ovan produktion tom 31 aug. 2022.
Förväntad produktion jan tom aug är 11600 kWh, verklig produktion blev 11564 kWh. Alltså 36 kWh mindre än förväntat. Anläggningen går alltså som förväntat, avvikelsen 36 kWh är ju inget.  Observera att beräkningen för förväntad produktion är för helt oskuggade paneler och utan snö på dem.

Dagarna efter drifttagning var usla. Det blev bara 224 kWh i sept. 2021 mot förväntade ca 400 kWh.
Även okt blev det bara ca 50 % av förväntad kWh-produktion, inte bättre i nov. då ca 42 % av förväntad produktion. Dec. blev också usel, bara 82 kWh.

Efter 3 månader och en veckas drift, har anläggningen producerat ca hälften av beräknat. Kommunens stora träd står ca 20 m från solcellspanelerna på taket. Under okt-dec. står solen lågt på himlavalvet och då skuggar det trädet mer än på sommaren då solen står högt på himlen. Man får avvakta och se hur det artar sig.



Här är effektkurva för 1 mars 2022. Det var en klar dag med solsken. Man ser att det saknas litet på sockertoppen och det är nog skuggan från stora trädet. När solen kommer högre upp på himlavalvet kommer det nog att bli bättre.


Här är effektkurva för 19 mars 2022, en helt klar dag, inga moln. Gav 55,2 kWh. Det syns att en bit är "bortbiten" av sockertoppskurvan och det är kommunens träd som skuggat panelfältet.  Men det är inte så hemskt mycket som förlorats, uppskattningsvis ca 10 %. Med streckad röd linje är hur kurvan skulle ha gått utan skugga från trädet. Kanske 5 kWh förlorades. När solen kommer ännu högre upp på himlavalvet kommer skuggningen av trädet bli mindre. Det går alltså bra utan några effektoptimerare.


Här effektkurva för 21 april 2022, en helt molfri dag. Gav 83,4 kWh. Nu framgår att det skuggande trädet endast skuggar litet grand. Ca 5 % förloras. Svarta streckade linjen på högerflanken antas vara om inget skulle ha skuggat. När solen står ännu högre än i april, blir skuggförlusten ännu mindre.

Men SolarEdge då, det finns ju vandrande skugga över panelfältet!
Visst, det skulle gå att ha ett SolarEdge-system istället för växelriktaren Fronius 15.0-3-M . T.ex.
1 st SolarEdge SE17k-N4 SetApp på 17 kW.
38 st SolarEdge effektoptimerare P401(på 400 W).

Men det skulle ha blivit ca 15000 kr dyrare.

SolarEdges effektoptimerare P801(på 800 W), som 2 st paneler kopplas till, skulle inte gå att använda pga får inte vara mer än 11,25 kWp paneleffekt i varje sträng på en SE17k-N4 SetApp.
Dessutom måste det minst vara 14 st P801 i en sträng, men högst 30 st P801 i en sträng.
Anledningen till att använda P801 istället för P401 är att endast halv antalet behövs, blir lägre kostnad för effektoptimerare då.

Men det bedömdes onödigt att ha effektoptimerare. Utöver det är det vanskligt att ha 38 st elektronikboxar på taket som riskerara att fallera förr eller senare och behöva bytas. Inte lätt att byta ut.
Visserligen får man med ett SolarEdge-system direkt se vad varje paneler producerar momentant(W) och dygnsproduktion för varje panel(kWh), men behöver man veta det? Nej. Man ser även direkt när en SolarEdge effektoptimerare gått sönder och behöver bytas. Men har man inga effektoptimerare, har man heller inga som kan gå sönder.

Fronius har en funktion som heter DPM Dynamisk Peak Manager, som man kan aktivera om man har vandrande skugga över ett panelfält. Den funktionen är från fabrik avslagen. Dessutom körs strängströmmen förbi via by-passdioderna(sitter 3 st i varje panel) delvis eller helt skuggade paneler.
Det kändes därför onödigt och som en onödig extrakostnad med ett SolarEdge-system. Dessutom innebär SolarEdge-system att ytterligare material ska monteras på taket, nämligen 38 st effektoptimerare.
Nej, enkelhet är nog bättre än att komplicera ett system.

Men Tigo effektoptimerare då?
Varför inte sätta några Tigo effektoptimerare på skuggdrabbade paneler? Det går ju att montera Tigo på enstaka paneler, och behöver inte vara på varende panel som för SolarEdge.  Först ock främst vet vi inte riktigt vilka som skuggdrabbas, men det måste vara många då vandrande skugga över panelfältet. Kanske alla paneler drabbas av skugga över ett år sett. Utöver det går det inte att ha Tigo då man har parallellkopplade strängar, som det här är. Det går alltså inte alls med Tigo. Jo, det skulle ha gått men då inte parallellkoppla de två strängarna, utan dra dem separat fram till växelriktaren och varje sträng in på separat MPPTingång. Men då förloras framtida möjligheten att bygga ut med paneler på nordosttaket.

Varför inte lagringsbatteri?
Visst hade det varit bra, men kostar en hel del för det nöjet.

Då skulle ha behövts:
1 st växelriktare Fronius Symo Gen24 10.0 Plus på 10 kW(man får ha max 15 kWp paneleffekt)
1 st Fronius Smart Meter
Lagringsbatteri BYD-B-Box Premium HVS 5.1 på 5,1 kWh

Det skulle ha kostat ca 55000 kr mer än en Fronius Symo 15.0-3-M. Då är det ett ganska litet lagringsbatteri på 5,1 kWh. Men kan byggas ut med enheter om 2,56 kWh till max 12,8 kWh.
Efter 50 % stöd Grön Teknik ca 27500 kr ur egen ficka.

Den möjligheten finns forfarande. Det är bara att byta ut den befintliga Fronius Symo 15.0-3-M mot batteriväxelriktaren Fronius Symo Gen24 10.0 Plus. Om de höjer elpriset ännu mer än de redan har gjort ökar anledningen att skaffa lagringsbatteri.

En nackdel med den batteriväxelriktaren är att den är på bara 10 kW och att max 15 kWp paneler får kopplas till den. En framtida utbyggnad på nordosttaket är då inte möjlig med densamma växelriktaren. Givetvis kan ytterligare en liten mindre vanlig växelriktare köpas om nordosttaket ska få t.ex. 14 st paneler på ca 5,2 kWp. Men då får man två växelriktare och mer att sköta om och underhålla.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Sjöhorvan
Tack för bra beskrivning, får man fråga vad hela kalaset kostade med material?
19,93 kWp, 36 st Unimen 260P-20, 18 st Heckert 265W, 19 st Heckert 305W SMA 6000TL-20 och 8000TL-20 34° taklutning riktning SV och 23° NO
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Arne
This post was updated on .
Ca 145000 kr, inkl. moms, utan beaktande av bidrag. Material för nockräcke är med, men inte montagearbetet av nockräcket.
Elektrikerkostnad är också med. Givetvis är också paneler, växelriktaren och montagematerialet med, även hyra byggställning, solarkabel, DC-, och AC-brytare, MC4-solarkontakter, plaströr, flexslang, markslang, klammer och skruv.

Montagematerialet för fribärande bärläkt som användes kostar ganska mycket, ca 700 kr/panel. Men har man betongpannetak och fribärande bärläkt och saknar råspont, då måste man nästan tillgripa bärläktfästen. Alternativet var på takfallet där panelerna skulle vara att riva bort betongpannorna och lägga tegelröd TP20-takplåt direkt på befintlig fribärande bärläkten. (eller ev. snyggare liknande plåt t.ex. Lindab Grevie LTP20 tegelröd)

Det som är surt är att sommarn är förbi och någon produktion att tala om först börjar nästa år i mars. Men det var bra väder att montera i under sept, inte alltför hett på taket.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Dasher
Jag funderade på hur många effektiva timmar själva monteringsarbetet tog?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Arne
This post was updated on .
Som står ovan i texten, tog det ca en vecka(5 dagar) för en man att montera de 76 takfästena och slipa ur för takkroksarmen i ovanliggande panna. Effektiv tid kanske 4 dagar à 6 h.

Men det regnade någon dag, och byggställningen fick flyttas, vilket också tar tid. Så brant tak är det också litet omständligare att röra sig på.
Att montera dit skenorna går snabbare, då var vi två man, tog väl 1 dag.
Sedan att montera upp själva panelerna tog nog två dagar, vi var 3 man då. Två man på taket och en man nere på marken. Man måste ju få upp panelerna från marken upp till byggställningen, och sedan vidare upp på taket.

När man jobbar så att säga åt sig själv behöver man inte stressa utan kan ta fikapaus och kanske inte jobba dagtid när det är som allra hetast på taket. Inte heller behöver man jobba om det duggregnar, blir halt på tak då. Man monterar detta på sin fritid är ju ingen kostnad. Annars kanske man inte utfört något vettigt och slösat bort sin fritid.

Första dagen då panelerna monterades upp då kom myggen  på kvällningen och vi avslutade panelmonteringen tidigare. Med myggmedel hade man kanske kunnat jobba 2 h ytterligare.

Sedan ska växelriktaren skruvas fast på väggen och solarkablarna dras ner från taket till växelriktaren. Det tog nog en dag en man. Fick ju gräva för markslang och betongborra i golvet i boden, men det går snabbt.

Ni har ingen anläggning ännu förstår jag, och ni funderar på att skaffa och bygga en solcellsanläggning?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny anl. betongpannetak 14 kWp, foto, beskriv. klar sept 2021

Dasher
Arne wrote
Ni har ingen anläggning ännu förstår jag, och ni funderar på att skaffa och bygga en solcellsanläggning?
Vi har haft solcellsanläggning i snart två år och är mycket nöjda. Anledningen till att jag frågar är att självbyggare oftast bara nämner priset på material, men för jämförelsens skull bör man också nämna hur många effektiva arbetstimmar själva bygget tar. Det är absolut inte ett jobb för alla.

För en jämförelse kan jag nämna att vår anläggning är på 13 kWp och består av 42 paneler, alla med effektoptimerare. Det tog fyra man tre dagar att färdigställa anläggningen, dvs. ca 100 effektiva arbetstimmar. Jag har inte ens rört ett finger i samband med anläggningen, då det definitivt inte är min kärnkompetens, minst sagt diplomatiskt.