Energiprojekt del 1: Bergvärme

classic Classic list List threaded Threaded
28 meddelanden Alternativ
12
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Energiprojekt del 1: Bergvärme

nelos
Mitt energiprojekt innehåller två huvuddelar:

1. Bergvärme
2. Solceller

I den här tråden beskriver jag del 1, bergvärme.

Bergvärme och solceller kompletterar varandra på ett bra sätt,
bergvärme genererar mest energi mitt i vintern när solceller inte ger så mycket, och tvärt om.
Mitt i sommaren har man inte så stort behov av bergvärme, annat än till varmattenberedaren, men då genererar solpanelerna all energi man behöver för övrig hushållsel.

Målet med energiprojektet är att få en kraftigt reducerad total energiförbrukning sett över ett helt kalanderår.

Det bästa vore om vi kunde generera lika mycket egen energi som vi gör av med över ett år.
Det skall bli intressant att se hur långt man når.

Bergvärmeprojektet är genomfört, jag beskriver det i denna tråd.

Vårt hus har tidigare värmts upp med vattenburen golvvärme från elpanna.
Energiförbrukningen har normalt sett legat på strax under 19000 kWh per år, se diagrammet nedan.
När bergvärmesystemet hade installerats hade vi HALVERAT vår totala energiförbrukning.


Årsförbrukning innan bergvärme installerades:


Vi installerade bergvärmen efter sommaren, systemet körde igång i början av september 2012.

Vi fick in ett flertal offerter som rekommenderade olika borrdjup, mellan 100 och 120m.
Det kändes dock bättre att ha lite marginal så vi valde att borra 120m.

Här är bilder från installationen.  

Borraggregatet:



Hela borrtornet:



Tryckluftaggregatet:



Foderrör och slangar ner i borrhålet:



Det bästa är att ha så kort djup som möjligt ner till berget.

En orsak till det är att lera inte tillför så mycket ur värmesynpunkt, för att kunna värma upp värmebärarvätskan så effektivt som möjligt skall slangarna gå genom berg.

En annan orsak till att man vill ha så kort djup som möjligt är att det kostar extra.
Man måste sätta foderrör hela vägen från ytan ner till fast berg, och i vårt fall kostade foderröret 690 kr per meter. (utöver de 6 meter foderrör som ingick i offerten)

Vi hade 16 meter ner till berg visade det sig, medelvärdet i Sverige är ca 7 m från ytan ner till fast berg.

Totalt kostade installationen 120 000 kr, efter ROT-avdrag.


För den som vill undersöka vilka grannar som har bergvärme och hur djupt berget ligger rekommenderas "SGU brunnsarkivet":
http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare/kartvisare_grundvatten.html

Klicka på "Starta Brunnar" en bit ner på sidan. Zooma sedan in på område av intresse.

Tjänsten verkar bara fungera i Internet Explorer, inte Firefox.
(Edit: Jag fick igång tjänsten i Firefox, det verkar fungera som det ska)

Jag har sparat det bästa till sist, kostnad/energi-besparingen för driften.

Vi har haft bergvärmesystemet igång från början av sept till början av dec, och trenden är tydlig.

Vi har halverat vår totala energiförbrukning, inklusive hushållsel.
Räknar man bara energiförbrukningen för uppvärmning så har den troligen minskat med ca 75%.

Här är driftdata som jämför 2011 (utan bergvärme, med elpanna) med 2012 (med bergvärme!)



Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Elnätsabbonemang

nelos
Bergvärmesystemet fungerar som det ska, men för att minska energikostnaden så mycket som möjligt
ska jag även byta elnätsabbonemang till ett som endast tillåter en lägre strömstyrka.

Vi har haft ett 20A elabbonnemang för att kunna leverera tillräckligt med energi till den gamla elpannan.

Men eftersom bergvärmepumpen drar betydligt mindre ström, räcker det med ett 16A abbonemang, som har en lägre årsavgift.
Vi har vattenfall som elnätsleverantör, här är deras prislista för elabbonemang:

http://www.vattenfall.se/sv/elnatspriser.htm

http://www.vattenfall.se/sv/file/Eln_tspris_privat_s_der_fr_n_2012-04-01.pdf_20168180.pdf

Ett 20A-abbonemang kostar 4150 kr per år, och ett 16A-abbonemang kostar 2980 kr per år.

Om vi kan gå ner från 20 till 16 A sparar vi alltså 1170 kr per år.

För att se att det verkligen fungerar (det tvivlar jag inte på) har jag bytt porslinssäkringarna ute i elskåpet från 20 till 16A,
och det har nu varit ned mot -20 grader några dagar utan problem.

Om några veckor/någon månad skall jag kontakta vattenfall för att byta abbonemang.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

calle
Vi bytte ner oss till 16A för några år sedan och sparar ca 1000kr per år. Innan vi bytte så gick jag igenom vilka stora laster jag hade på respektive fas för att få balans. Sedan så installerade jag en effektvakt. Om strömmen på någon fas går över en gräns (tex 18A) så kopplas en last bort. Jag kopplar bort VVB den är på 3kW/3-fas. Om det fortfarande är överlast så kopplas uttagen för motorvärmarna bort. Och man får åka iväg i kall bil.
Hade jag haft andra inte smarta el-element så skulle jag kopplat bort dem istället. Det dröjer som sagt lång tid innan huset blir kallt. Och om ungarna duschar länge så får de duscha kallt.

Nu när solpaneler kopplas in så byter vi upp till 20A igen. Växelriktaren ger mer än 20A ut och dessutom så räcker inte 16A in för att ladda elbilen med 10A. Vi har blåst säkringar ibland och då kommer man inte till jobbet. Nu kommer man även kunna ladda med 16A. Dock så blir det dyrare.

Byte av bottenplugg i elskåpet är gjort på 2min. och anmälan till nätägaren kan göras av elektrikern online. Dvs på 30 sekunder!!! Om han har laptopen med sig. Så fort gick det för mig idag iallafall.

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

nelos
Jag har tagit ut driftdata för bergvärmepumpen, och informationen visar hur systemet arbetat sedan starten i början av september.

Bergvärmepumpen är en IVT Greenline HT Plus C6.

Systemet den sparar den totala drifttiden för värmepumpen, som nu (22:a december) har kommit upp i 920 timmar:





Systemet har varit i drift ca 100 dagar, så det betyder att pumpen har gått i medeltal 920/100 = 9 timmar per dag.

Det är intressant att se om någon tillskottsvärme från den inbygga värmepatronen har behövts.
Värmepumpen har en liten elpatron på 1kW som kan ge tillskottsenergi om det av någon anledning inte räcker till med den energi som tas upp från berget via värmepumpen.

Elpatronen skall normalt sett inte behövas användas alls om systemet är rätt dimensionerat,
utan all energi skall kunna tas från berget. Elpatronen skall bara användas i nödfall.

Och även fast det varit rejält kallt under november och december så har elpatronen inte använts alls, som man kan utläsa ur driftdata.

Räkneverket för elpatronen står dock inte på 0 timmar utan istället på en lite högre siffra,
och anledningen till det är att rörmokaren som installerade systemet först kopplade in varmvattnet till alla kranar i huset, utan att ha anslutit köldbärarslingan.
Sedan tog det lite tid innan bergvärmen kopplades in, och under den tiden ställde han in systemet till att använda elpatronen.
Användningen av elpatronen innan systemet installerades färdigt är anledningen till att räkneverket för elpatronen står på 13 timmar.
Jag räknar med att räknaren kommer stå kvar på 13 timmar över de kommande åren om allt fungerar som det ska.





Det går att läsa av aktuella temperaturer i värmepumpen, och de mest intressanta är köldbärarens temperaturer.
Dels temperaturen på den utgående vätskan, när värmepumpen har hämtat energi från den.

Sedan kommer köldbärarvätskan att gå 120 meter ner i berget, och bli några grader varmare. När vätskan sedan kommer tillbaka till värmepumpen kan man läsa av den inkommande temperaturen.

Värmeskillnaden har hållit sig ganska konstant runt 2 grader.
När systemet driftsattes i september låg den utgående temperaturen några grader över noll.
Nu i december ligger den utgående temperaturen runt 0, eller till och med något under noll när det är som kallast.


Här är aktuella värden för idag (22:a december)





Utgående vätska är 0,0 grader, och ingående köldbärare är 1,9 grader.

Det är denna lilla temperaturskillnad som värmer hela huset!


Man kan även ta ut driftdata för fördelningen mellan energi till uppvärmning av varmvatten (VV, kranvatten) och uppvärmning av huset (värmevatten, RAD (radiatorer)).



20% av energin har gått åt till varmvatten, och 80% av energin har använts till uppvärmning av huset.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

nelos
Nu finns driftdata för år 2012 tillgänglig, där man kan jämföra elförbrukningen med elpanna och bergväme.

Här är elförbrukningen per månad för 2011 (elpanna) och 2012 (bergvärme fr o m september):



Det är de fyra sista månaderna som är intressanta, eftersom bergvärmesystemet installerades i början av september.
Här är förbrukningen för dessa månader:

          sept       okt        nov      dec            summa okt-dec
2012   534       737      788     1162          2687
2011  1063     1489     1616    2484          5589


Den totala förbrukningen med bergvärme är 2687/5589 = 48% av förbrukningen med elpanna.

Eller annorlunda uttryckt:
Den totala energiförbrukningen har minskat med 52% sedan bergvärme installerades.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

nelos
Nu är elnätsabbonnemanget bytt från 20A till 16A huvudsäkring:



Kostnaden med 16A säkring är nu 2980 kr/år, och med 20A skulle kostnaden ha varit 4150 kr/år.
En besparing med 1170 kr/år.

Jag har haft 16A säkringar under hela vintern, och det har fungerat utan problem, vi har haft -27 grader när det var som kallast.

Bottenpluggen i elskåpet bytte elektrikern på 2 minuter, precis som för calle.

Skulle vara intressant att prova 10A, bara för att se om det fungerar,
men det går ändå inte att få det billigare, 16A är minimum om man bor i villa.

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

calle
Jag har monterat in en effektvakt som mäter om det går mer än 16A i ledningarna och kopplar då bort VVB. och sedan även andra laster. Då blir det svårare att överlasta. Dock så blev solanläggningen så stor att EON krävde att jag säkrade upp igen. Invertern kan ge max 23A och efter lite diskution så blev de övertygade att 20A skulle räcka. De tyckte nämligen först att jag skulle ha 25A. Men eftersom jag haft 16A innan så rekommenderade de att jag skulle montera upp ett skåp bredvid det gamla och ha en separat inmatningsmätare/säkring mm. Kostnad för detta skulle bli ca 8000kr och sedan skulle det bli ett mätarabbonemang för 1800kr/år. Men jag skulle få elcertifikat för hela produktionen.
Detta skulle också betyda att jag skulle sälja allt och sedan köpa tillbaka min egen el, med skatt och allt!!!
 
Så blev det förstås inte! Tyvärr så säkrade jag upp till 20A men den största anledningen till det är att jag vill kunna ladda bilen med 16A. Jag blåste flera säkringar när jag testade att köra 16A till bilen och bara ha 16A som huvudsäkring. Det rekommenderar jag ej. Säkringen går efter kanske 2timmar och då är klockan ca 3 på natten. På morgonen så har väckarklockan stannat/halva köket dött och bilen oladdad!!
 
Det var en hög överföringsavgift du har. I Stockholmsområdet är den 10,5öre/kwh inkl moms. har jag för mig.
 
Sent: Tuesday, February 05, 2013 9:56 PM
Subject: Re: Elnätsabbonemang
 
Nu är elnätsabbonnemanget bytt från 20A till 16A huvudsäkring:



Kostnaden med 16A säkring är nu 2980 kr/år, och med 20A skulle kostnaden ha varit 4150 kr/år.
En besparing med 1170 kr/år.

Jag har haft 16A säkringar under hela vintern, och det har fungerat utan problem, vi har haft -27 grader när det var som kallast.

Bottenpluggen i elskåpet bytte elektrikern på 2 minuter, precis som för calle.

Skulle vara intressant att prova 10A, bara för att se om det fungerar,
men det går ändå inte att få det billigare, 16A är minimum om man bor i villa.




Om du svarar på detta e-postmeddelande kommer ditt meddelande att läggas till i diskussionen nedan:
http://solcellforum.18852.n6.nabble.com/Energiprojekt-del-1-Bergvarme-tp5001232p5001402.html
To start a new topic under Off-topic, email [hidden email]
To unsubscribe from Solcellforum, click here.
NAML
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

nelos
Effektvakt verkar intressant, här är några länkar jag skall titta närmare på:

http://www.eltex.se/sv/produkter/effektvakter-elvaerme/effektvakter
http://www.relek.se/
http://www.elbutik.se/product.html?product_id=131138&category_id=1827

Jag hoppas kunna skaffa en elbil inom en inte alltför lång framtid, och då kan det behövas en större säkring igen.

Överföringsavgift på ned mot 10 öre/kWh i Stockholmsområdet, det var intressant.

Jag tittade på EON:s prislistor, och de har följande priser:

Syd: 20,5 öre/kWh
Nord: 18,0 öre/kWh
Stockholm: 13,0 öre/kWh

Märkligt att Stockholm är betydligt billigare än hela övriga Sverige. Hur kan det komma sig?
Om det var långa överföringsavstånd ned till södra skåne eller liknande så skulle det vara en förklaring,
men Stockholm, mitt i landet?

Elnätsbolagen har ju monopol med sin elnätskoncession, så de gör som de vill med priserna.
 
Jag bor i Enköpings kommun, inte alls långt från Stockholm, men det är Syd-priserna som gäller för oss.
Och dessutom har vi Vattenfall som inte nöjer sig med 20,5 öre/kWh, de tar iställe 23,5 öre/kWh.


Här är EON:n fullständiga prislistor:

Nord:
http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Nord_120611.pdf

Syd:
http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Syd_120611.pdf

http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Sthlm_120611.pdf

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

calle
Du hade rätt det är 13 öre här. Men när vi flyttade hit så var det 6öre men då var elnätbolaget kommunalägt. När det såldes till storfinansen så steg priset snabbt. För något år sedan så gjordes den senaste höjningen till 13 öre. Då med motiveringen att jämna ut prisbilden hos deras kunder. Bara för att andra delar av bolaget hade högre priser än vad vi hade skulle vi förstås betala mer.
 
Man kan väl gissa att Stockholm med närförorter har många kunder per km2 och inte mycket luftledning. Det betyder väl att när väl investering är klar(gjordes under den kommunalägdatiden) så blev driftskostnaden mycket lägre.
 
Det är intressant hur man löst det på andra ställen. Tex Sollentuna så betalar man fastavgift som beror på den högsta lasten man haft under en månad. Om man en månad under en timme tar ut 12kwh så blir priset mycket högre en om man under många timmar tar ut 10kWh.
I tex tyskland är den fastakostnaden endast 200kr för administration. Men överföringen är mycket högre. Säkringens storlek har mindre betydelse. Så där är det normalt med 63A enfas till en stor villa!!!
 
Jag köpte min effektvakt för 5 år sedan ifrån www.nimaab.se typ Jula för folk på landet. Betalade bara 1400kr för en 2stegs.
Dock så vet jag inte riktigt vad som händer nu när solanläggningen kommer att mata på el. Vet ej om strömtransformationerna är riktningskänsliga.
Man vill ju inte att VVB och elbilsladdningen stängs av när man har en massa gratis el. Får kolla upp det ordentligt.
 
 
Sent: Wednesday, February 06, 2013 12:02 AM
Subject: Re: Elnätsabbonemang
 
Effektvakt verkar intressant, här är några länkar jag skall titta närmare på:

http://www.eltex.se/sv/produkter/effektvakter-elvaerme/effektvakter
http://www.relek.se/
http://www.elbutik.se/product.html?product_id=131138&category_id=1827

Jag hoppas kunna skaffa en elbil inom en inte alltför lång framtid, och då kan det behövas en större säkring igen.

Överföringsavgift på ned mot 10 öre/kWh i Stockholmsområdet, det var intressant.

Jag tittade på EON:s prislistor, och de har följande priser:

Syd: 20,5 öre/kWh
Nord: 18,0 öre/kWh
Stockholm: 13,0 öre/kWh

Märkligt att Stockholm är betydligt billigare än hela övriga Sverige. Hur kan det komma sig?
Om det var långa överföringsavstånd ned till södra skåne eller liknande så skulle det vara en förklaring,
men Stockholm, mitt i landet?

Elnätsbolagen har ju monopol med sin elnätskoncession, så de gör som de vill med priserna.
 
Jag bor i Enköpings kommun, inte alls långt från Stockholm, men det är Syd-priserna som gäller för oss.
Och dessutom har vi Vattenfall som inte nöjer sig med 20,5 öre/kWh, de tar iställe 23,5 öre/kWh.


Här är EON:n fullständiga prislistor:

Nord:
http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Nord_120611.pdf

Syd:
http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Syd_120611.pdf

http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/privatkund/produkter_priser/el/priser-avtal/2012/Prislista_villa_fritidshus_Sthlm_120611.pdf




Om du svarar på detta e-postmeddelande kommer ditt meddelande att läggas till i diskussionen nedan:
http://solcellforum.18852.n6.nabble.com/Energiprojekt-del-1-Bergvarme-tp5001232p5001404.html
To start a new topic under Off-topic, email [hidden email]
To unsubscribe from Solcellforum, click here.
NAML
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Energiprojekt del 1: Bergvärme

mats
In reply to this post by nelos
har 16A här med småförbrukarlista hos eon...
alltså  förbrukning under 8000kwh....så kostar 16a 1075 kr...men får ett högre överföringspris...53 öre..
har solpaneler som ska tillverka 4000kwh...ska sätta upp mer paneler till våren...som ska ge 4000kwh till...
nettodebitering på det sen...så ska jag inte behöva köpa nån el alls...
hade ju redan låg förbrukning här....så bergvärme hade inte lönat sig  ...man måste nog ha en förbrukning på 20000kwh eller mer för att bergvärme ska var lönsamt..
men bergvärme och solpaneler ihop är säkert bra..ska ju gå att slippa köpa el då ochså..
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Energiprojekt del 1: Bergvärme

nelos
Småförbrukaravtal hos EON hade varit högintressant för mig, med bergvärme kommer jag under 10 000 kWh per år,
och med solceller på det så kommer jag under 8000 kWh per år.

Fast Vattenfall har ingen sådan avtalstyp, och elnätsleverantören kan man tyvärr inte byta.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Energiprojekt del 1: Bergvärme

nelos
Mars och första kvartalet 2013 är slut, och det är dags att summera vintern och de första 7 månaderna med bergvärme.

Den totala förbrukningen med bergvärme (sept 2012 - mars 2013) var 6393 kWh,
Den totala förbrukningen *utan* bergvärme året innan (sept 2011 - mars 2012) var 14045 kWh

Det innebär att förbrukningen under denna period bara var 45,5% av den tidigare förbrukningen.

Dvs bergvärme har inneburit en energibesparing med 54,5%.

Här är en graf som visar förbrukningen månadsvis:






Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Energiprojekt del 1: Bergvärme

nelos
Bergvärmesystemet har nu varit i drift i ganska precis ett år.

Här är resultatet:



Vi har tidigare haft en elförbrukning på upp emot 19000 kWh.

De senaste tolv månaderna (sept -12 till aug -13) har vi förbrukat 8081 kWh.
Men då har vi även haft solenergi under de sista tre månaderna.

Utan solenergi skulle energiförbrukningen ligga runt 9000kWh.

Det innebär en minskning av elförbrukningen från 19000 till 9000 kWh per år.

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Energiprojekt del 1: Bergvärme

nelos
Energiförbrukningen (köpt el) för år 2013 blev 7408 kWh. Förbrukningen låg förr runt ca 19000 kWh per år.

Här är en graf som visar utvecklingen de senaste åren:



År 2013 är det första hela året med bergvärme.

Solelen installerades till sommaren 2013, så den var i drift ett drygt halvår.
Med solel hela året borde förbrukningen kunna minska med ca 1500 kWh extra.

Till det tillkommer den solel som matas ut på elnätet, gissningsvis ca 3000 kWh per år. Detta finns inte med i grafen.


Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

magneten
In reply to this post by nelos
Har du klarat dig utan eltilskott på pumpen?

Jag har själv en nästan identisk pump ivt greenline HT+ E7  med 500m Jordvärmeslang i åkern. Hade egentligen räckt med en 6kw pump, men då jag köpte en lätt begagnad pump på blocket så var ju urvalet ganska begränsat.

För att vara på den säkra sidan att undvika onödigt tilskott har jag stängt av elpatrontilskottet helt via servicemeny. Det går ju även att öka på tiden en hel del som bestämmer när tillskottet ska starta.

Är för övrigt mycket nöjd med installation som landade på totalt 45000 för pumpen, plöjning av slangen, rördelar och ny elcentral i pannrummet.
har idag +5,5 ° in på kölbäraren.
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

nelos
Vi har klarat oss utan tillskott från elpatronen under de drygt två åren som bergvärmesystemet varit igång.

Så här såg det ut för två år sedan:


Anledningen till av det var 13 timmar tillskott från elpatronen var att när bergvärmen installerades så
tog det några dagar innan bergvärmeslangarna kopplades in. Under den tiden ställde installatören in
så vi körde med elpatron för att kunna få värme i huset. 13 timmar stod räkneverket på då.

Var precis och tittade på värmepumpen, och nu står det 15 timmar!

Dvs under två år har tillskottet från elpatronen varit aktivt under endast två timmar.
Jag gissar att det har varit i samband med dusch eller bad när extra effekt behövts.

Två timmar på två år är ju nästan noll. Men 1 kW effekt i två timmar och 1 kr per kWh ger det 2 kronor under två års tid.
Det har jag råd med

Systemet har fungerar mycket bra.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

magneten
This post was updated on .
Helt klart väl godkänt o bra med så lite tilskott.

Är du säker på att tillskottet endast är 1kw? Låter väldigt lite
På min pump rampar det in från 0 till 9 kw om jag inte minns helt fel(ramptiderna går att ställa), å vi har ju så gott som identiska pumpar.

Man kan även ställa efter hur lång tid tillskottet ska gå in, står på en timme från fabrik och det är sällan några problem att öka till 3 timmar, för att ex hindra ev onödigt tillskott vid ex  kalla mornar då temperaturen oftast kan falla tillfälligt o snabbt.

Fast nu har du ju inget tilsket att tala om i dagsläget men kan ju vara bra att veta i framtiden.
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

Norrlandssol.
This post was updated on .
Brukas räknas i gradminuter, vår Nibe har kompressorstart på 60gm och tillskott på 700gm, sen 100gm mellan varje tillsats steg..

Men är klart luddigt, detta med tillsatsräknaren, den räknar antal timmar som tillsatsen varit till som jag förstår det, alltså ingen aning om vilken effekt elpatronen haft dessa timmar, minsta steget på Niben är 500w, största 6.5kw, förutsatt att inte faserna i huset är upptagna med annat, eftersom värmepumpen har inbyggd effektvakt, vår har lätt att brassa på med 6.5kw med många minusgrader utomhus och några duschar, mest då den gör VV..

Men trots att Frånluftvärmepump är i stort sätt en elpanna! Så ligger vi "bergvärme" lågt, och lägre än grannar med bergvärme, och givetvis om jag räknar bort produktion av solenergin, räknas den in så hoppas jag hamna på under 1000kw inköpt energi/år, detta året Hittills har det gått 5700kwh , använd solenergi 750kwh.
Bor i nyproducerat hus med låg förbrukning, (7200kwh) har 2205w med 9st microinverters på garagets södertak, viss skuggning av huset, driftsatte den 2/6-2014, 6380w i Öst/Väst läge till en SMA 4000, hoppas hamna nära husets totala köpt energi över året..

6380w anläggningen finns på: http://pvoutput.org/list.jsp?id=32583&sid=29887
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

magneten
Ivt styr efter retur temperaturen istället för gradminunter.

-60 gradminuter brukar innebära onödigt många start & stopp varje dygn för kompressorn. Det brukar gå fint att öka det till -100 eller -120 utan att det märks på inomhusklimatet.
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Elnätsabbonemang

Norrlandssol.
Inte med FLVP, vår skall ge 6.5kw, med en ventilationsflöde som hör hemma i en gympahall, vi brukar drastisk sänka vent flöde på vintern, och ställa så att fläkten gå med mycket lågt flöde då kompression ej går, och normalt flöde då kompressorn går, med längre avfrostningstid som följd, men betydligt bättre än att dra ut 22gr luft och dra in -22gr luft i mängder, men märks både på förbrukning och inomhuskomfort.
Bor i nyproducerat hus med låg förbrukning, (7200kwh) har 2205w med 9st microinverters på garagets södertak, viss skuggning av huset, driftsatte den 2/6-2014, 6380w i Öst/Väst läge till en SMA 4000, hoppas hamna nära husets totala köpt energi över året..

6380w anläggningen finns på: http://pvoutput.org/list.jsp?id=32583&sid=29887
12