Anl. 15,9 kWp, takpanneplåt villa, foto m.m. juni 2019 utbyggd 24,2 kWp maj 2023

[Arne]

Beskrivning huset
Södra Sverige, ett äldre enplans enfamiljshus radhus byggt ca 1960. Bostadsyta 90 m2, biutrymme 32 m2.
Ytterväggar av röd tegel, och det har inte tilläggsisolerats varken på utsidan eller insidan.
Endast isolering har lagts på vinden för värmeisoleringsändamål.
Huset brukas av 2 personer som vinterbostad under ca 6 månader per år.
Värme: vattenburet med radiatorer, elpanna sedan ca 35 år(ursprungligen var det en oljepanna)
Strömmen kostade då för 35 år sedan, jag har för mig det var, ca 5 öre/kWh. Någon elenergiskatt eller elnätsöverföringsavgift var ännu inte uppfunnen och folket levde lyckligt ovetande vad som komma skulle år 2019. Det är annat pris idag.
Varmvattenberedning: elpannan.
Värmepump luft/luft sedan ca 10 år. Den ger tillskottsvärme för att få ner elförbrukningen.
Den ursprungliga skorstenen för oljepannan finns kvar, men används inte, och skulle kunna tas bort.

Årsförbrukning 2016: 10500 kWh
Årsförbrukning 2017: 12300 kWh(elbil Nissan Leaf tillkom sommaren 2017)
Årsförbrukning 2018: 13100 kWh
Årsförbrukning 2019: 15677 kWh
Årsförbrukning rullande tom 31 maj 2020: ca 16700 kWh

Takbeklädnad: eternitpannetak, men ovanpå det monterades för 12 år sedan ett takpanneplåttak(imiterade takpannor). Dubbla tak alltså. Fabrikatet på takpanneplåten ska vara Solstadpannan, men uppgiften saknas på fakturan från plåtslagarfirman som gjorde jobbet då, men plåtfirman angav detta fabrikat nu vid fråga år 2016. Plåttjocklek är ca 0,5 mm, men denna uppgiften saknas också på fakturan. Sådant ska givetvis framgå på en faktura, så man vet vad man har köpt. Takpanneplåten nu efter 12 år i ur och skur ser bra ut ingen rost eller ytrost syns. Nu när det taket dessutom får ett stort paraply tillika solparasoll i form av solcellspaneler, ska det nog hålla många år till.
Det var minst bevärligt och minst kostsamt att helt enkelt lägga ett tak ovan på eternittaket(asbets).
Ska man asbetssanera börjar det kosta pengar, stora pengar. Bättre att täcka över och glömma.

Sydvästtak(243 grader), taklutning 20 grader
ca 10710 mm gavel till gavel inkl. gavelplåt.
ca 5050 mm takfallslängd exkl. nockplåt
Här läggs 30 st paneler i porträtt.

Nordosttak (63 grader), taklutning 20 grader
10710 mm gavel till gavel inkl. gavelplåt.
ca 5100 mm takfallslängd exkl. nockplåt
Här läggs 24 st paneler i porträtt. (skorstenen är i vägen för fler).
Ytterligare 2 st paneler skulle få plats vid takfoten, men snö och is blir nog liggande ovanför dem där då.
Kanske blir det en komplettering senare. Men de skulle inte skuggas förrän på kvällen och då är solen svag.

Om nord = 0 grader
ost=90 grader
syd=180 grader
väst=270 grader.







Nockplåten sitter litet snett monterad. Man kan undra vad takläggarna hade druckit. Därför är takfallslängden på sydvästtaket och nordosttaket inte lika långa. Det är även litet trångt att få till naken avrinningssträcka på takpanneplåten nere vid takfoten. Avståndet mellan panelraderna måste minskas till ett minimum, ca 2 mm. Det verkar bara bli ca 50 mm avrinningssträcka, vilket möjligen kan räcka. Men det finns möjligheten att ta bort befintlig nockplåt och montera en annan lägre nockplåt, så att panelerna kan förskjutas upp litet mer mot nocken.


Här är taknocken. Simpel plåt. Helt öppet på sidan.



Gavelplåten vid ena gaveln är 170 mm bred och motstående gaveln(alltså 10,7 meter bort) ca 120 mm. Jag trodde sådana vara lika breda.

Bekanten fick leveransen i februari 2019 av sin solcellsanläggning. Men då för kallt att börja montera.
Det är inga takhöjder att tala om (takfot ca 2,7 m från mark) och byggnadsställning behövs tvungetvis nog inte. Men det lär finnas de som får höjdskräck om de råkar ha litet tjockare sula på skorna. Dessutom är takvinkeln bara ca 20 grader och det är ganska lätt att rör sig på taket.

54 st Heckert NeMo 2.0 60M svarta 295 Wp, b-kvalitet, 1670 x 1006 x 38 mm.
Det är 15,93 kWp installerad paneleffekt
En Fronius Symo 12.5-3-M på 12,5 kW AC-märkeffekt.

Allt, paneler, växelriktare, solarkabel, Dc-brytare,  montagematerial från
https://rofoto.se/solcellsprodukter/

Det blir ett enkelt system bara paneler, växelriktare och en DC-box med DC-brytare och överspänningsskydd. Det blir inga effektoptimerare, eftersom det inte behövs några då inga skuggor som hotar. Effektoptimerare fördyrar enbart och ökar risken för driftstopp pga trasiga effektoptimerare. Har man inget större skuggproblem, då ska man helt avstå från effektoptimerare. Givetvis, har man flera olika tak som är i olika väderstreck eller olika uppvinkling(fler än 2 st) då kan ett SolarEdgesystem vara det riktiga. Om man i framtiden tänker bygga ut på ett 3:e tak i annat väderstreck, eller takvinkel, än de två tak man nu bygger på, då kan SolarEdge vara det riktiga.


Här står panelerna i givakt väl emballerade och väntar förväntansfullt på att få komma upp på taket och börja solbada och samtidigt göra ström.

Anläggningen beräknas att ge ca 15000 kWh/år och blir litet större än nuvarande årsbehovet på 13100 kWh/år. Men om enfamiljshuset skulle bebos året runt, då steg energiförbrukningen pga värmebehov, elbilen och varmvatten med ca 1500 kWh. Elnätsbolaget är kommunalt och troligen mindre intresserad av att bestraffa sina kunder, tillika väljare vart 4:e år, för den miljövänliga överproduktionen på några futtiga 1000 kWh.

Det finns en TV-antenn, som syns på fotot, men den kommer inte att benådas utan skoningslöst röjas ur vägen. Den sitter på södra husgaveln och skuggar paneler. Det blir i fortsättningen att titta på avstängd TV, eller på myrornas krig eller på matta bildskärmen utan några bilder. De boende kommer troligen inte att märka någon skillnad mot sveriges radios urusla TV-program. Kanske upplever de istället en förbättring? Skorstenen kommer inte att skugga nämnvärt eftersom sitter på norra sidan. Den skulle också gå att ta bort helt och hållet, då den inte används. Den används som rörledning för köksfläktutblåset. Men det kan man ordna på annat sätt.


Här växelriktaren i kartongen.



Här bild på undersidan Symon


Här är väggfästesdelen monterad med 4 skruv + plugg på tegelväggen.


Här närmare betraktad.
Besynnerliga plåtursparningar och hål i plåten som fästs mot vägg.
Vad ska det tjäna till? Kan det vara kylluft som ska passera alla dessa hål?


Här närbild nedre delen.


Här även elektronikdelen påhängd och fastskruvad.


Här är växelriktare, DC-box med DC-brytare, överspänningsskydd  och AC-brytare uppe på väggen.
En tegelvägg måste anses vara icke-brännbar. En växelriktare ska ju monteras på icke-brännbart underlag.

För att få undan växelriktaren monterades den på väggen och litet plaströr ytterdiam 25 mm UV-beständig för solarkabeldragning monterades. Vi började faktiskt med att montera växelriktaren på väggen, det första som gjordes på anläggningen.

Man undrar litet när man ser perforeringen på bakplåten på Symons väggfäste. Regnar det inte in där?
Den ska ju kunna monteras utomhus. Det kanske inte gör något om det kommer in vatten där? Den nedre delen som är själva AC-delen och DC-del är litet bättre skyddad?
(På den SolarEdge SE12.5k på 12 kW, som vi har, den är en alu-låda som är hermetiskt tät och har gummilisttätning runt om. I den kommer inte in något vatten.)

Men det är ganska smart gjort av Fronius att själva elektronikdelen enkelt kan häktas bort från väggfästet(basplattan) på väggen. AC-anslutningen och DC-anslutningen är i basplattan och medelst kontaktbleck förbinds AC-och DC-del med elektronikdelen.

Skulle man behöva skicka Symon på service, då är det enkelt att häkta av elektronikdelen och skicka den. På  den SolarEdge SE12.5k vi har behöver man kalla på elektriker för att lossa AC-anslutningen till växelriktaren.

Montageanvisningen för Symon är i enklaste laget( kan liknas vid IKEA-anvisning). Bara bilder ingen text.
I alla fall i det lilla häfte som låg med i växelriktarkartongen. De verkar utgå ifrån att ingen längre i landet är läskunnig.


Här är gavelväggen mot garaget där solarkablarna dras ner från taket mot växelriktaren.


Här samma gavelvägg men nu försedd med 2 st plaströr diam 25 mm.
Man fick hugga upp i sponten för att få dit de båda UV-beständiga plaströren, men det gick bra.
På med litet svart färg på den råa träytan innan montage av plaströren.


De vertikala 2 plaströren går igenom ett korrugerat glasfiberplasttak en slags carporttak.


Här löper de båda plaströren mot växelriktaren i garaget.
Det saknas 2 plaströr längs väggen på fotot, men de har efter fotot togs monterats.


Här sticker plaströren fram i garaget och det är bara ca 1 meter nedåt
kvar till DC-boxen. Det sitter en gammal halvlös elledning(original från 1960-talet) till ljusknappen. Den kabeln kanske kommer att röjas ur vägen och ljusknappen flyttas till bättre placering.

Det är faktiskt bara ca 2 x 7 löpmeter plaströr för solarkabel att montera från takgavelvinkel till växelriktaren i garaget. Det är ju ett litet kompakt 1960-talshus.

Strängkoppling av panelerna
sydvästtaket:
Det blir 2 strängar à 15 st paneler som parallellkopplas och går till den ena MPPTn på Symosen.
nordosttaket:
parallellkoppling av 2 strängar à 12 st paneler som kopplas in på den andra MPPTn.

Anledning till denna uppdelning av panelerna är att man i en sträng får seriekoppla maximalt ca 22 st paneler på 295 Wp. Kopplar man fler i serie då överskrider man 1000 Volt i tomgångsspänning och riskerar att växelriktaren går sönder. Fronius Symo får ha max 1000 Volt in på DCingången. Sedan måste man beakta att man inte har för få paneler i en sträng, då växelriktaren behöver en viss spänning för att starta, Fronius Symo 200 Volt. På sydvästtaket ligger det 30 st paneler, alltså för många för en enda sträng. De 30 st panelerna delas upp i 2 st seriekopplade strängar om 15 st, som sedan parallellkopplas. I en sträng som består av parallellkopplade strängar, måste det vara lika många paneler i varje delsträng. Det är för att om olika antal paneler i delsträngarna, och ingen belastning på strängen(t.ex. avstängd växelriktare), då trycker den delsträng som har fler paneler, ström baklänges genom de andra delsträngarna. Det kan vara skadligt. Däremot belastas den parallellkopplade strängen t.ex. anläggningen går normalt, då går det bra att ha olika antal paneler i delsträngarna, eftersom då ställer strömmen i delsträngarna in sig så att samma spänning fås ut från den parallellkopplade strängen. Men men, det går ju inte att garantera att den parallellkopplade strängen alltid är belastad. Därför bäst att ha lika antal paneler i delsträngarna i en parallellkopplad sträng. Se bilden längre upp i tråden.

Solarkablarna har dragits så att båda plus-solarkablarna går i samma 25 mm plaströr och solarkabel-minusarna går i det andra 25 mm plaströret, fram till DC-boxen. Detta för att hålla dem åtskilda (så de inte blir osams och det slår gnistor och uppstår ljusbåge). Dessutom har dragits en potentialutjämningskabel gröngul 6mm2 i ett av plaströren. Parallellkopplingen har gjorts uppe på taket med MC4-grenkoppling. Det blir då färre meter solarkabel att dra från tak till växelriktare.

Även för AC-kabeln från växelriktare till elcentralen är det inte långt, ca 12 löpmeter AC-kabel.

Åtgång montagematerial

132 st S:flex trapetsbleckskena AK längd 395 mm
  20 m S:flex tätningsband EPDM 30x2 mm
528 st S:flex tunnplåtskruv 6,0x25 mm
48 st S:flex moduländklämma, svart
84 st S:flex modulmittklämma, svart
36 st S:flex glidsäkring
42 st S:flex jordningsbleck

Varje trapetsbleckskena fästs med 4 st tunnplåtskruv. Några ytterligare tunnplåtskruv än 528 st gick åt, någon brast. I vissa trapetsbleck fick extra tunnplåtskruv skruvas, då takplåten skruvades sönder pga alltför hårt åtdragning med skruvdragaren. 0,50 mm takplåtstjocklek är inte mycket.


Här är en tunnplåtskruv. Där de förborrade hålen i trapetsblecket inte stämmer med läget på takplåtåsen kan man utan förborrning skruva ner tunnplåtskruven. Den har härdad spets och äter sig skoningslöst ner genom trapetsblecket. Men man får med hårt tryck hålla nere trapetsblecket då det annars reser sig.

Se för problematik solcellspanelmontage på takpanneplåt:
http://solcellforum.207.s1.nabble.com/Modulmontage-p-takpannepl-t-tegelpanne-imitation-takpl-t-tp5011264.html


Här bild åskådliggörande hur special tunnplåtskruven fungerar. Den bildar en tratt av tunna takplåten den borrar sig igenom, vilket ökar hållfastheten. Skruven sitter som berg. En vanlig plåtsskruv skulle inte hålla.


Här syns tätningsband 30x2 mm som användes som mellanlägg för att få litet distans mellan trapetsbleck och takplåt för de två övre tunnplåtskruvarna. Det är för att få bättre anliggning mellan trapetsbleckskena och solcellpanelram. Takpanneplåtens "trappsteg" gör att det inte blir så bra anliggning. Tätningsbandet har klister på ena sidan och kan därför enkelt tryckas fast på takplåten där man vill ha det. Det sitter kvar trots man borrar igenom det med tunnplåtskruven. Jag hade farhågor att tätningsbandet skulle vira upp sig på tunnplåtskuven när man skruvar ner den, men det gjorde den inte.


Här visas en trapetsbleckskena monterad längs ut mot gavelplåt. Varje skena ska vila på minst två plåtåsar, gärna på tre. Men beroende på avstånd mellan takplåtåsar(i detta fall 175 mm) och solcellspanelens bredd(i detta fall 1006 mm) blir det över taket litet varierande.


Här har alla trapetsbleckskenorna kommit upp på sydvästtaket.



Här visas var Heckert anger var modulklämmorna ska klämma på panelen, när man har 2 st skenor under varje panel. Man kan också ha 3 st skenor om man har mycket snölast, och då ska man klämma annorlunda. Ofta går det inte att exakt klämma där utan man får avvika litet.


Här visas hur trapetsblecken optimalt bör placeras i vertikal ledd, som Heckert rekommenderar. Men det behövdes tummas på litet. Avståndet mellan panelramarna är bara 2 mm i vertikal ledd, pga att det skulle bli så mycket avrinningssträcka som möjligt vid takfoten. Annars väljer man 20 mm.
Panelstorleken är 1670 x 1006 x 38 mm.

Det blev:
 330 mm som 330
1010 mm som 1010
 682 mm istället för 662
1030 mm istället för 1010
 682 mm istället för 662
1020 mm istället för 1010
 260 mm istället för 330

Men man har en marginal på +80 mm och -80 mm i vertikal ledd för placeringen av trapetsblecken i förhållande till panelerna. På ett korrugerat plåttak eller på trapetsplåttak där är det enklare och man kan placera dem optimalt.

Det är litet knepigare att montera S:flex trapetsbleckskena AK L=395 mm på ett takpannetak jämfört med på ett korrugerat plåttak. Man måste nämligen på takpanneplåten beakta takplåtens trappsteg som bildas av de imiterade takpannorna. Man kan inte sätta trapetsblecken var som helst i vertikal ledd(taknock-takfot) på taket utan i den ska helst sitta i samma läge på de imiterade takpannorna.


Här möts två solcellspanelfält därför trapetsbleck som nästan möter varandra. Det är för att göra ett mellanrum efter 5 st solcellspaneler i porträtt för panelramarnas värmeutvidgning. Här sätts alltså moduländklämmor. Mellanrummet mellan solcellspanelfälten blev 90 mm.


Här visas hur trapetsbleckskenan ser ut på undersidan och att profilen är ihålig.



Litet svart färg sputades på de yttersta trapetsbleckskenorna för att aluminiumet inte ska blänka.


Solarkabeldragning
ca 50 m solarkabel HikraPlus EN50618 svart 6mm2
ca 50 m solarkabel IBC FlexiSun röd 6mm2
ca 60 st S:flex buntband KC 15 med clips
2 st MC4-grenkoppling, PV-AZB4
2 st MC4-grenkoppling, PV-AZS4
ca 18 meter plaströr UV-stabiliserat diam 25 mm
ca 20 st kabelklammer, rostfri, enkel diam 25 mm
ca 20 st kabelklammer, rostfri, dubbel diam 25 mm


Här syns de två 25 mm diam. UV-stabiliserade PVC-plaströren
löpa längs husväggen och sticka in i garaget.

Dessa plaströr med ytterdiam diameter 25 mm och innerdiam 21,7 mm, var väldigt bra.
Det får plats 4 st solarkablar 6mm2 + 1 st potentialutjämningskabel 6mm2 i ett sådant rör om man skulle vilja ha så mycket i ett rör. Rymligt alltså. Nu är det här som mest 2 st solarkablar 6mm2 + 1 st  potentialutjämningskabel 6mm2 i ett rör.


Här syns de fortsätta till DC-box med DC-brytare och överspänningsskydd.


Här syns solarkablarna 6 mm2 plus och minus och en potentialutjämningskabel gröngul 6 mm2 för sydvästtakspanelerna.


Samma men närbild solarkablar för sydvästtakspanelerna.


Här syns solarkablarna från sydvästtaket och nordosttaket stråla samman och de två plus-solarkablarna löpa i ett plaströr och de två minus i det andra plaströret och gå ner igenom det korrugerade plastgaragetaket.


Här syns plaströret med solarkablarna för nordosttakspanelerna löpa vid skorstenen.
Här är det tänkt att måla på litet svart färg på det vita plaströret.


Här är DC-box och solarkablarna dragna till växelriktaren.
Solarkablarna är dragna från sammanstrålningen strax under taknock på så sätt att de två plus-solarkablarna löper i ett plaströr ända fram till DC-boxen och  de två minus-solarkablarna löper i det andra plaströret. Detta för att hålla dem separerade och minska risk för ljusbåge mellan plus och minus-solarkablar.


Närbild solarkablar växelriktare.


Närbild växelriktarens undersida och dess DC-brytare framgår. DC-brytaren är det svarta vredet med svart rundstav upp i själva DC-brytaren, till vänster på undersidan växelriktaren. Anläggningen har alltså dubbla DC-brytare, nämligen den i DC-boxen och den i växelriktaren. Det skulle ha räckt med den i växelriktaren.
OBS! DC-brytaren inne i Froniusen bryter endast DC-strömmen till kraft-elektroniken i själva växelriktaren.
DC-kopplingsplintarna i växelriktaren har full spänning från solcellsmodulfälten. Ska man göra service inne i växelriktaren är det då spänningssatt på DC-sidan om man inte har en extern DC-brytare.

Det går inte att fälla upp växelriktarens apparatkåpa så länge växelriktarens DC-brytare är sluten. Det är nog en säkerhetsdetalj. Det går inte heller att stänga apparatkåpan, om man med borttagen apparatkåpa har varit och kladdat på DC-brytaren och slutit den. Kåpan går inte att få att gå att klicka in. Detta upptäckte vi.


Små buntband ca 4,8 x 200 mm med clips för fastklämning i solcellspanelens aluram.
De sitter som berg efter det man tryckt på dem på alu-ramen. Det går att trä i bundbandet genom den svarta "sockerbiten" 90 grader vridet, om man vill ha solarkabeln i annan riktning.
De går att lossa med en polygrip, men man får ta i.


På de nedersta panelerna skruvades så kallade glidsäkringar fast i panelramen. Det är M6-skruvar med mutter. De sitter ovanför trapetsbleckskenorna. Skulle modulklämmorna lossa, kommer paneler inte längre än till trapetsblecken. Person som står nedanför slipper få panelen i skallen.


Här visas en potentialutjämningskabel fastskruvad i förborrat hål i en panels alu-ram.
Det är M4-skruv, fjäderbricka, tandbricka och pillrigt att hålla på med. Fingrarna känns alltför stora.

Lägg märke till panelboxen som har den medföljande 2,1 meters kabeln borttaget. Det är Heckerts tidigare panelmodell som hade TE Tyco Solarlok-kontakter på panelboxen. Men numer sedan ca jan 2019 har Heckertpanelerna 2 st fastgjutna solarkablar à ca 1 meter på panelboxen med solarkontakter PV4-S.

Ett par 2,1 meters medföljande solarkabel delades på mitten och på ändarna krimpades MC4-kontakter. Nu kan man komma vidare med solarkablarna utan att behöva en specialkrimptång TE Tyco Solarlok. Man klarar sig med en MC4-krimptång eller med krimpfria Weidmüller WM4-solarkontakter.

Heckert svarta paneler de har vit baksidesfolie sedd från takytan, som framgår på bilden, men det är en dubbelsidig folie och den är svart på andra sida som syns genom täckglas och solcellerna.

Panelmontage

Här är alla panelerna på nordosttaket monterade.


Nordosttaket vy mot skorstenen. Här syns potentialutjämningskabeln 6mm2 gröngul. Den ska dras över till andra takhalvan och förbindas med en panelram.

Varje rad om 5 st (eller om 3 st) med solcellspaneler i porträtt är elektriskt förbundna med varandra via jordningsbleck. Sedan förbinds 2 rader à 5 st ( eller 1 rad à 5 och 1 rad à 3) paneler med potentialutjämningskabeln 6mm2 gröngul och hela raden om 10 st (eller 8 st) har alu-ramarna elektriskt förbundna.

Potentialutjämningen av solcellspanelernas alu-ramar är avsedd som personskydd i händelse av att alu-ramarna skulle bli spänningssatta. Alltså inte frågan om blixtavledning vid direktträff av blixten, då helt andra och kraftigare saker behövs.


Mer skorsten syns och även vita plaströret med solarkablarna från strängen 2x12 paneler.
Det framgår även att skorstenen är helt plåtinklädd, även uppe på. Om någon skulle ge sig till och använda den skorstenen, ryker det in omåttligt.


Vy över panelfältet nordosttaket. Här syns plaströret med solarkablarna gå in under panelfältet.


Jordningsbleck användes för att elektriskt förbinda panelarnas alu-ramar med varandra.
Jordningsblecket stoppas in i modulmittklämman och förbinder två panelramar med varandra.
Man behöver inte ha jordningsbleck i varje modulmittklämma utan det räcker att ha ett jordningsbleck för att förbinda två panelramar.


Här en skiss hur potentialutjämningen gjorts. Alla panelernas alu-ramar är elektriskt förbundna med varandra sedan dras potentialutjämningskabeln 6mm2 ner till lämplig PE-punkt i huset.


Här närbild jordningsblecket instoppat i modulmittklämman.


Här börjar panelerna på sydvästtaket hamna på plats.


För att parallellkoppla strängar redan uppe på taket användes MC4-grenkopplingar.
Det gör att färre solarkablar behöver dras ner till DC-boxen. Nu totalt 4 st solarkablar + 1 st potentialkabel till DC-boxen. Om inga MC4-grenkopplingar skulle 8 st + 1 st potentialkabel behöva dras ner till DC-boxen.


Nu inte många kvar att montera på sydvästtaket.


Panelerna går väldigt långt ner mot takfoten.
Det är bara ca 30 mm kvar.
Men regnvattnet från panelerna ska nog hamna i hängrännan.
Om nockplåten hade bytts ut mot en lägre skulle panelerna ha kunnat justeras uppåt mot nock och större avstånd till takfot ha fåtts. Men skulle ha inneburit litet extrakostnad och extra arbete. Det ska nog funka med att hängrännan sväljer regnvattnet från panelerna.


Då så, var det färdigmonterat på nordosttaket.
Notera att TV-antennen har fått vika hädan och flyttats till andra husgaveln och skuggar nu inte panelerna.


Och även klart på sydvästtaket. De små vita fläckarna som syns, är tejpbitar med ordningsnummer på panelerna för att veta exakt var vilken panel sitter på taket. Sedan har detta ordningsnummer tillsammans med tillhörande serienumret för varje panel införts i en tabell i dokumentationen över anläggningen.  Egentligen behöver man inte veta var en panel sitter på taket. Tejpbiten kommer att försvinna pga solen och regn, vilket är bra. Den svarta matta sprayfärgen på ändarna av de från panelfältet utstickande trapetsblecken gör susen och trollar bort trapetsbleckändarna så de inte syns. Montaget av solcellspanelerna på taket och solarkabeldragning gjordes i slutet av april 2019. Det var då lyckligtvis varmt och skönt väder.

När elektriker skulle ansluta växelriktaren till elcentralen då hade han drabbats av minnesförlust och glömde ideligen bort att komma och jobba. Veckor gick. Det gick tyvärr inte att ha den elektrikern. Annan elektriker fick ordnas. Växelriktaren kopplades därför in ca 1 månad senare än önskat.

Panelerna är av B-kvalitet. Syns det?
B-kvalitetspanel har någon defekt vad gäller utseendet, men producerar lika bra som en A-kvalitetspanel och Heckert lämnar samma garantier som för A-kvalitetspaneler. En B-kvalitet kostar ca 100 kr mindre än A-kvalitet.

Takpanneplåten ligger inte jämt och plant på taket utan böljar. Slarv vid takpanneplåtmontaget, men syntes inte tidigare med enbart takpanneplåt. Men solcellspaneler är plana och följer takets böljande, då syns att taket är ojämnt.


Här visas solarkabeldragning. I undercentralen monterade elektrikern en 3-fas-automatsäkring C-karaktäristik för växelriktaren, med utlösningsström 16A. Litet klent kan man tycka, då växelriktaren är på 12,5 kW motsvarande 18 A, och lämpligare vore en på 20A. Denna automatsäkring på 16A riskerar alltså att lösa ut vid växelriktarens normaltdrift. Elnätsbolaget envisades med att de skulle ha en egen AC-brytare för att kunna bryta bort växelriktaren, placerad utomhus i olåst utrymme och åtkomlig för deras personal, så då fick det tyvärr bli en sådan. Det är inget man vill ha då obehöriga med den AC-brytaren kan stänga av solcellsanläggningen. Huset har inget fasadskåp med mätartavla.


Här närbild av inälvorna i DC-boxen. Det som ligger uppe på boxen är vredet till DC-brytaren.


Här visas elektriska kopplingen inne i DCboxen. Överspänningsskydden är Finder 7P.23.9.000.1015 av Typ 2.
Det tål en ständig spänning på upp till 1020 Volt mellan solarkablar plus och minus, och mellan plus och jord, och mellan minus och jord, utan att lösa ut. Det bästa man kan ha är överspänningsskydd med skydd Typ 1 och Typ 2. Detta i denna boxen är alltså inte det allra bästa skyddet, men räcker nog gott. Det klarar att mycket kortvarigt avleda 15000 A och stötström på 30000 A.
Lägg märke till att även om DC-brytaren är bruten, är solcellspanelfältet skyddat av överspänningsskydden.

Överspänningsskydd Fronius



Som framgår av bild ovan syns till höger en DIN-skena i växelriktaren. På den kan överspänningsskydd för 2 st MPPT monteras. Men sådant har vi inte här, utan överspänningsskydden är i en separat DC-box.

Fronius har så kallade retrofit-sats med överspänningsskydd som kan monteras av elektriker i efterhand på denna DIN-skena. Annars måste överspänningsskydd byggas in på Fronius fabrik och leverantören sa det skulle vara ca 6 månaders leveranstid då. Det går ju inte. Det finns två olika skyddstyper för de retrofit-överspänningsskydden nämligen Typ 2 eller Typ1 + Typ 2. De kan emellertid endast monteras i Fronius Symo 10.0-3-M tom 20.0-3-M, i de mindre får de nämligen inte plats.

De som kan byggas in i efterhand av elektriker heter:
retrofit DC SPD Typ 2
retrofit DC SPD Typ 1 + 2
Men som sagt här istället överspänningsskydd i en separat DC-box. Man ska tänka på att man behöver 2 st sådana retrofit-satser om man har två MPPT.


Jordning av solcellspanelramar och montageställ, övervägning och anledning
Montageställ är det arrangemang(ofta av metall) på vilket solcellspanelerna ligger på och är fastklämda mot. Montagestället är i sin tur fastskruvat i metalliska takplåten.

Det går inte att utesluta att smågnagare, fåglar eller tidens tand nöter bort isolering från solarkablar på taket och blottställer metalliska ledarna i solarkablarna.
Ligger då en blottställd solarkabel, plus eller minus, emot det metalliska montagestället då spänningssätts montagestället och med det spänningssätts även aluminiumramarna på solcellspanelerna. Berörs de spänningsatta solcellspanelramarna eller montagestället, då fås en elektrisk stöt. Om nu montagestället är jordat eller solcellspanelramarna är jordade, eller både och, då känner växelriktaren detta som jordfel och stänger ner sig. Det är detta som en anledning med att jorda montageställ och solcellspaneler.

En annan anledningen är för att solcellspanelerna utgör en väldigt stor yta och bildar en jättekondensator och kan därför kapacitivt laddas upp. Man får en elektrisk stöt vid beröring av någon aluminiumram eller montagestället, men troligen inte dödlig, men kan räcka för att man blir rädd och faller ner från taket, vilket kan vara dödligt. Om nu montagestället är jordat eller solcellspanelramarna är jordade, eller både och, då byggs någon sådan spänning inte upp på solcellspanelram eller montageställ. Detta är den andra vitsen med att jorda. Båda anledningarna är för att förebygga och förhindra personskada.

Dagens moderna växelriktar har ingen transformator för transformering av ström från DC-sida till AC-sida, utan är så kallade transformatorlösa. De har alltså ingen galvanisk skild DC- och AC-sida. Blir det fel i växelriktaren kan det inte utesluta att AC-spänning 400 V, 230 V leds över till DC-sidan dvs till solarkablarna. Ligger då naken solarkabel emot montageställ eller solcellerpanelramar, då spänningssätts dessa, vid beröring fås då dödlig elschock. Är emellertid  montagestället jordat eller solcellspanelramarna jordade, då löser automatsäkring ut eller husets mätarsäkringar ut och spänningssättningen försvinner. För att automatsäkring ska lösa ut tillräckligt snabbt krävs ganska grov jordningkabel, minst 6 mm2. Alltså en tredje anledningen att jorda. Ska man avstå från att förebygga och förhindra personskador?

Registrering växelriktare Fronius och välja garanti
Den 20 april 2019 anmäldes växelriktaren på Fronius  www.solarweb.com
Man ska ange sitt användarnamn(en epostadress) och ett lösenord samt adress för anläggningen.
Man gör även registreringen av växelriktaren med dess serienummer och väljer vilken garanti man vill ha.
5 års garanti är kostnadsfritt, men man kan välja mer än 5 år, men kostar då.
Den har nu Fronius Warranty Plus: 14/02/2021
Fronius-garanti: 14/02/2026


Färdigställning solcellsanläggningen och byte elmätare
Elektrikern färdiganmälde i slutet av maj 2019 anläggningen till elnätsbolaget.
Elnätsbolaget bytte ut elmätaren följande arbetsdag i maj 2019. Snabbt marcherat. Det kan man inte klaga på.

Servisledning
Servisledningen är en EKKJ 3 x 10 + 10 och det är TN-C system.
Alltså 3 st kablar à 10 m2 utgörande de tre faserna plus skärm på 10 m2 utgörande kombinerad nolla och jord, så kallad PEN.

Servisledningen är en markledning och var det redan på 1960-talet då huset byggdes. Risk för att överspänning kommer denna väg pga blixtnedslag elnätsbolagets tranformator får därför anses vara låg. Därför kommer inget överspänningsskydd installeras i mätaskåpet.

Mätarsäkringar
Sedan många år sitter det 16 A mätarsäkringar i elcentralen. De kommer att behållas även nu efter installation av solcellsanläggningen. Ev. kommer på växelriktaren att ställas in en maximal tillåten AC-uteffekt, i så fall ca 11,5 kW, för att inte överbelasta mätarsäkringarna maj-aug., då anläggningen kommer att producerar som mest. Men enligt beräkning ska anläggningen uppnå maximalt under året ca 13,5 kW DC-effekt från panelfälten. Sedan har växelriktaren inte 100 % verkningsgrad utan kanske bara 97 %. AC-uteffekt skulle då bli ca 13 kW. Sedan är det ju bara under någon enstaka timmar under ett år som  AC-uteffekt är så hög. Dessutom har huset en grundförbrukning då alltid apparater är i gång. Ut över mätarsäkringarna kanske därför endast går ca 12 kW.

Att öka mätarsäkringarna från 16 A till 20 A skulle innebära en merkostnad på 500 kr/år. Monopolelnätsbolaget EON är inte elnätsbolaget, de tvingar ut mycket mer från sina kunder. Anledning att öka mätarsäkringen är istället den att det skulle medge högre laddström för elbilen, än nuvarande ca 10 A utan att mätarsäkringar smälter av.

Behövs från elnätsbolaget
Man behöver elnätsbolagets Ediel-ID, som är ett nummer för att identifiera elnätsbolaget.
Sedan behövs Anläggnings-ID för produktionsanläggningen, dvs för solcellsanläggningen.
Dessa två saker behövs för att kunna fylla i anmälan till Energimyndigheten.
Man får kräva att få dessa av elnätsbolaget, då det inte är säkert de skickar utan att uppmanas.


Här syns nya elmätaren i husets elcentral. Lägg märke till varningsskylten för dubbelmatning.


Här ses hur AC-kabeln 5x6mm2 är ansluten till växelriktaren.


Här undercentralen i garaget. Jordfelsbrytaren är inte för växelriktaren, utan för utomhus 3-fas-uttaget.


Här ses undercentralen utan apparatkåpa med automatsäkringen för växelriktaren.


Här är kabeldragningen färdig. Varningsskyltarna syns också.


Växelriktaren startades 19 juni och går ju ganska bra, hela 11 kW.


Här effektkurva för varje MPPT för den 23 juni 2019, som det ser ut på Froniusportalen. Det är litet hackiga kurvor. Men den gör likväl 106 kWh den dagen. Det finns inget som kan skugga varken nordostpanelerna eller sydvästpanelerna. Blå kurva är för nordostpanelerna. Kanske är det ett och annat moln som farit förbi och skuggat. Man får vänta och se efter en helt molnfri dag, som förhoppningsvis kommer, hur kurvorna då ser ut.


Här är effektkurvor för nordosttaket,  sydvästtaket och totaleffekten för den 29 juni 2019, och ser skaplig ut. Det blev 101 kWh den dagen. Måste ha varit en solig dag utan moln.


Här antal kWh för olika dagar i juli 2019.


Här antal kWh per månad tom den 31 dec 2019, samt totalt 7160 kWh.
November var dålig månad som framgår.



Här är en perfekt effektkurva från den 26 mars 2020. Inte ett moln på himmeln. Inget som har skuggat och inga moln som farit förbi. Jag tror dock inte de minimala hacken på kuvorna är någon fågel som flygit förbi.
Det bådar gott inför solsäsongen.

Analys produktion en molnig dag

Analys effekt-tidkurva en mestadels molning dag, 25 april 2020.
Total produktion var 42,4 kWh.

Växelriktaren börjar jobba ca 05:50 och det verkar vara molnigt fram till ca 14:00. Efter det verkar det bli vissa hål i molntäcket och mer ljus komma till panelerna, till och med en spik på 11 kW kl.14:45.

T.ex. kl. 11:35 6,27 kW totalt varav MPPT2(2x15 st sydväst-paneler) gör 3,45 kW och MPPT1(2x12 st nordost-paneler) för 2,82 kW.
Det är fler paneler på sydvästtaket därför gör de 2 parallellkopplade strängarna mer. Men faktiskt är det så att en panel på sydvästtaket gör 3450/30= 115 kW och det gör även varje panel på nordosttaket 2820/24=117,5 W.
Är det molnigt, dvs diffust ljus, då får varje panel oavsett vilken riktning den är åt, ungefär samma bestrålning.
Den 22 april 2020, var helt molnfri och producerade 84,6 kWh.
Alltså en molnig dag produceras ca hälten av vad en molnfri dag ger. En oinvigd skulle tro att en molnig dag inte ger något alls, eftersom inga direkta solstrålar träffar panelerna.

Här är utfallet tom 31 juli 2024.


Data för produktion jan, feb och mars 2023 har förlorats pga växelriktaren inte hade internetåtkomst den tiden, men har kunnat skrapas fram och lagts in i tabellen ovan.

Total köp ström 2019:           8312 + 6186 = 14498 kWh
Total såld ström 2019:           5978 kWh
Total energiförbrukning 2019: 15677 kWh

Sedan växelriktaren kopplades in 19 juni 2019 till elnätet tom 31 dec 2019, har 6186 kWh köpts och 5978 kWh sålts.
Alltså, bör direkt skattereduktion fås med 0,60 x 5978 = 3586,8 kr.

År 2020 producerades 14325 kWh jämfört med beräknade 15040 kW, dvs ca 5 % lägre.

År 2021 producerades 13840 kWh jämfört med beräknade 15040 kW, dvs ca 8 % lägre.


En väggladdbox utomhus på garageväggen för elbil har tillkommit. Det är en holländsk Ratio Typ 35348 med Typ2 uttag som kan ladda en elbil med maximalt med 3-fas 32 A. Den har inbyggd likströmsfeldetektering 6 mA, så en vanlig jordfelsbrytare av Typ A kan användas och ingen dyr av Typ B krävs(ca 10 gånger dyrare än en TypA). När man ska ladda kan man välja 16, 24 eller 32A som maximal laddström.


Laddboxen inuti, silverramen är borttagen.

När solcellsanläggningen går på maximal effekt och växelriktaren matar ut sin maxeffekt på 12,5 kW, dvs 18 A, då går det i alla fall teoretiskt att ladda elbil med 32 A. Då får man öka mätarsäkringarna till maximala 25A. I praktiken går det inte att ladda med sådan hög ström som 32A, eftersom elbilsladdning sker på kväll/natten/morgonen och man får anta att växelriktaren inte alls bidrar då.
För att andra apparater t.ex. spis, dammsugare ska kunna köras samtidigt som elbilsladdning, kan i praktiken endast laddas med 16A. Mätarsäkringarna har ökats till de maximalt möjliga 25A, vilket utfördes av en elektriker som kom enbart därför och bytte säkringarna vilket kostade 650 kr, inkl. moms, acceptabelt kostnad. Fasta kostnaden för 25 A mätarsäkringar är 2615 kr/år, inkl. moms, alltså 1185 kr mer per år.

Bredvid sitter ett vanligt CEE-3-fasuttag 400 V 16A, för den händelse att väggladdboxen skulle strejka, vilket kan hända då den innehåller elektronik. Elbilen kan då laddas med laddkabel 230 V, max 16 A med "tegelsten" på.

Det har kommit en Ratio Home Box Smart Typ 37612 för maximal 3-fas-elbilsladdning 32 A. Den levereras med 3 st strömsensorer, som knäpps på varje fas, som mäter enfamiljshusets effektuttag från allmänna elnätet(alltså via servisen) och kan då reglera så att det går att ladda med maximalt möjligt hög laddström. Den stegar upp eller ner laddström i steg om 2 A beroende på hur mycket andra förbrukare i hushållet tar. Den ser likadan ut och är lika stor, men hade varit ännu bättre att ha.

Strömsensorer till Ratio väggladdboxen 37612 kan visserligen mätar strömmen som flyter genom dem, men vet tyvärr inte vilket håll strömmen flyter, om från fastigheten och ut på allmänna elnätet eller om det är fastigheten som förbrukar. Litet dumt. Det går alltså inte att ladda elbil med högre ström än mätarsäkringarnas ampère. Alltså inte ladda elbil med högre ström än mätarsäkringarna med hjälp av solcellsanläggningens produktion, och vara säker på att mätarsäkringarna håller.

På fråga säger Ratio att man då ska montera strömsensorerna att mäta hushållets förbrukning. Då ska man kunna klara att ha 16 A mätarsäkringar och kunna ladda elbil med upp till 16A. Då ska väggladdboxen steppa ner laddströmmen när man startar t.ex. spisen. Det kanske räcker för det mesta.

Men litet tokigt är det. En Nissan Leaf tar laddström enbart från 1 fas, säg att det är Fas L1. Om man då startar kaffebryggare på Fas L3, och drar 8 A. Då steppar väggladboxen tydligen ner på alla faserna, dvs L1, L2 och L3, även om L1 endast är belastat med elbiladdning 16A.

Byråkratisk gång
1.   Ansökan om solcellstöd hos Länsstyrelsen (gjordes jan. 2018)
2.   Ansökan om bygglov för solceller på fastighet(kravet slopat from 1 aug. 2018, tror jag det var*)
3.   Beslut om stöd enl. förordning (2009:689) statligt stöd 30 % till solceller(ficks i slutet nov. 2018)
4.   När anläggning klar, be genast elnätsbolaget om intyg att produktionsanläggning kopplats in på fastigheten.
5.   Mitten juni 2019 ansökan tilldelning av ursprungsgarantier skickades till Energimyndigheten.
6.   Mitten juni 2019 ansökan godkännande av anläggning för elcertifikat skickades till Energimyndigheten.
7.   Mitten juni 2019 anmälan om certifikatkonto Cesar-konto skickades till Energimyndigheten **
8.   Teckna avtal med elhandelsbolag som köper solströmmen och teckna avtal att köpa nödvändig ström.
9.  Momsregistrering privatperson hos skattemyndigheten pga solceller(behövs ej om intäkt lägre än 30000 kr/år)
10.  Skicka in produktionsuppgift(kWh) separat för varje år till Länsstyrelsen under 3 år.(slopat from 1 jan. 2019)
11.  Begäran "utbetalning av statligt solcellstöd"+ alla kvitton skickades mitten juni 2019 till Länsstyrelsen.
12.  Energimyndigheten meddelar slutet juli 2019 att anläggningen är godkänd för elcertifikat och ursprungsgarantier. Det tog alltså för dem hela 1,5 månad, kanske pga semestertid.
13.  Utbetalning av solcellstödet gjordes mitten av aug. 2019.

* så länge solcellspanelerna har samma vinkel som takfallet och inte är högre upp än ca 150 mm från takhuden, och inte sticker ut utanför taket.

** behövs endast om man även vill ge annan än elcertifikatinnehavaren administrationsrätt av elcertifikatkontot. T.ex. att se saldo och ev. överföra elcertifikaten till annan elcertifikatinnehavare.

Elcertifikat och ursprungsgarantier
Ursprungsgarantier är i stort sett värdelösa, är värda bara ca 1 öre/kWh och förfaller efter ett år, så man kan inte spara dem på Cesar-kontot längre än så.

Däremot är elcertifikat värda mer, nu den 30 maj 2019 visserligen bara ca 0,050 kr/kWh. De kan man spara på Cesarkontot i upp till 15 år, tror jag. Men var uppe i 0,27 kr/kWh i augusti 2018. För elcertifikatpris se http://www.skm.se/priceinfo/history/
OBS priset är per 1000 kWh, dvs 1 MWh.

Vi har här inte installerat någon extra elcertifikat-energimätare för att även få elcertifikat för egenförbrukade kWh. Det är helt enkelt för dyr utrustning för denna lilla anläggning(sett ur industrisynpunkt). Egenförbrukning blir troligen ca 20 à 30 % av total producerade kWh, dvs ca 3000 till 4500 kWh per år. Om elcertifikatpriset är 0,20 kr/kWh, gås miste om 600 till 900 kr/år i intäkt. Men man ska betala den certifierade administrör som hanterar dessa extra elcertifikat ca 20 % av denna intäkt. En extra elcertifikatmätare och dess installation kan nog kosta kring 5000 kr. Det går inte att ha vilken energimätare som helst som elcertifikatmätare, utan måste vara godkänd av Energimyndigheten och kalibrerad.
För den som likväl vill ha extra elcertifikatmätare, se  emulsionen.org
Men den hemsidan verkar vara nersläckt? Men se ETC
https://www.etcel.se/energi/elcertifikatmataren-kan-nu-fas-tradlos
Kan ev. vara gammal info? Oj, där är sidan där elcertifikatmätaren kunde köpas, borta.

Elcertifikat kan vara svåra att bli av med, dvs att sälja. Inte alla elhandelsbolag köper dem, utan bara vissa. Anledningen till att många inte är villiga att köpa dem är att det är väldigt litet antal man får per år från en solcellsanläggning på en enfamiljsvilla, kanske bara ca 10 st. Det blir då mycket besvär för så få att elhandelsbolagen inte tycker det är lönt, kostar mer än det smakar för dem. Ofta kan man dessutom endast sälja dem till det elhandelsbolag man säljer sin solström till.

Driftskalkyl
Huset har vissa fasta kostnader nämligen:

Nät, elabonnemangsavgift 16 A, 1430 kr/år, inkl. moms
Elabonnemang, elhandel, 0 kr/år  inkl. moms (1:a året med vattenplask)
Soptömningsavgift, 2800 kr/år, inkl. moms
Vatten och avloppsavgift, 4415 kr/år, inkl. moms

Dvs 8645 kr/år, inkl. moms kostar det att få äran att vara ansluten till allmänna elnätet och kommunens vatten- och avloppssystem samt att soporna hämtas.

Vattnet kostar 27,7 kr/m3 och det åtgår ca 66 m3/år, dvs 1828 kr/år.

Antaganden:
kostnad att köpa el inkl. allt även inkl. moms: ca 1,50 kr/kWh, inkl. moms
Nätnyttoersättning: ca 0,03 kr/kWh
Ersättning elcertifikat: ca 0,20 kr/kWh (men säljs ej utan läggs på hög på Cesarkontot)
Ersättning för såld solel: antas spottmedelpris ca 0,25 kr/kWh + 0,40 kr/kWh (vattenplask)
25 % av solelproduktionen på 15000 kWh/år egenförbrukas, dvs 3750 kWh/år och 11250 kWh/år säljs.
Då behöver köpas 13100 - 3750 = 9350 kWh/år

Kostnader(köpt el): 9350 x 1,5 = 14025 kr/år

Intäkt såld solel: 11250 x 0,65 = 7312 kr/år
Intäkt nätnyttoersättning: 11250 x 0,03 = 338 kr/år
Intäkt elcertifikat: 11250 x 0,20 = 2250 kr/år
Intäkt skattereduktion: 9350 x 0,60 = 5610 kr/år
Intäkter pga solcellsanläggning: 15510 kr/år

Total intäkt per år: 15510 - 14025 = 1485 kr/år

Drivmedel(elström) till en elbil ingår då som körs ca 1800 mil/år, men el-tankas bara halva året vid denna fastighet. Den drar ca 1,7 kWh/mil. Bensin för 900 mil skulle ha kostat ca 0,7 L/mil x 900 mil x 16 kr/L = 10080 kr/år.

Hade man inte solcellsanläggningen blev totalkostnaden istället hela 13100x1,5 = 19650 kr/år

Med solcellsanläggningen blir kostnaden per år alltså 19650 + 1485 = 21135 kr/år lägre.
Därmed har den tidigare årliga kostnaden för strömköp + elabonenmang helt eliminerats. Alltid något.

Investeringskostnad
material från https://rofoto.se/solcellsprodukter/

Totalt har allt kostat:
paneler, växelriktare, montagematerial, solarkabel, DC- och AC-brytare 125700 kr
plaströr, skruv, rostfri klammer, plugg ca 2700 kr
Elektrikerkostnad 12000 kr
Totalt 140400 kr, inkl. moms

Solcellstödet ficks med 30% av total investeringskostnad, då ut egen ficka 98280 kr.
Det är 7071 kr/kWp installerad effekt.

Montagematerialet kostade ca 265 kr/panel. Skulle långa alu-skenor ha används kostade det betydligt mer, uppåt ca 500 - 700 kr/panel.

Återbetalningstid
Återbetalningstiden bör bli ca 98280 / 21135 = 4,7 år.
Givetvis kan politiker omkullkasta kalkylen.

Förenkling av byråkratibörda
Det är verkligen inte mycket som politikerna gjort för att minska byråkratin för den som väljer att skaffa solcellsanläggning. Mycket förenkling kan göras. Det är inte det att ett byråkratiskt steg ska göras via epost eller e-tjänst, utan istället helt tas bort, först då är det en förenkling.

Senast redigerat 1 juli 2021:  produktion tom 30 juni 2021 inlagt i tabell.

[magneten]

Bra beskrivning av projektet samt kul med paneler mot norr, har själv paneler på ett  nordösttak vilket fungwrar helt ok med dagens låga panelpriser :)

[Perwis]

Bra beskrivning.

Du skriver att ni tänker kanske låta elektrikern koppla in växelriktaren först innan ni sätter upp panelerna. Tänk då bara på att fronius Symo inte har några MC4-kontakter eller liknande utan man skruvar fast solarkablarna direkt i växelriktaren. Min elektriker gjorde det i samband med att han kopplade in växelriktaren.

[TommyE]

På min Fronius, gjorde vi korta kablar dit vi satte MC4 kontakter, tror att kabeln finns / fanns att köpa som tillbehör.

[Arne]

CONTENTS DELETED

The author has deleted this message.

[ilPadrino]

Väldigt intressant och kul att se!
Jag har exakt samma material på ingång och hoppas kunna montera på garagetaket inom de närmaste veckorna.

[Arne]

Nu är nog projektet ganska väl beskrivet i detalj. Hoppas någon kan ha glädje av det.
Är det något som bör tilläggas, kan det göras.

[Magnus]

Om du säljer mer kWh än du köper, debiterar inte ditt nätbolag dig ytterligare en huvudsäkringskostnad?
Väldigt bra och detaljerad beskrivning över din installation.

Mvh

[Arne]

Elnätsbolaget är kommunalt och har visserligen rätt att bestraffa (men de har ingen skyldighet att bestraffa) sina kommuninnevånare för att de är alltför miljövänliga och producerar allt för mycket förnyelsebar energi. Men gör de det skulle det se väldigt illa ut och rimma väldigt illa mot vad de säger på sin hemsida om att förnyelsebar energi är bra och att de främjar sådan.

Det kommunala elnätsbolaget riskerar alltså att "hängas ut" om det skulle bestraffa sina kunder och kräva betalt för så kallat inmatningsabonnemang. Det finns ju inget som hindrar dem från att avstå från sådan bestraffning av sina kunder.  De privata monopol-elnätsbolagen EON, Ellvio riskerara givetvis på samma sätt också att hängas ut i pressen om de skulle bestraffa sina kunder.

Sedan är det också så att om en kund till monopol-elnätsbolag skulle överproducera solel, måste det rimligen bedömas över en längre period, inte endast under ett kalenderår, utan kanske 3 à 5 år. Det finns ju goda år med mycket solljus och andra år med färre soltimmar. Det kan skilja ca +10% och -10 % jämfört ett normalår beräknat på medelvärde de senaste 40 åren.

Tilläggas kan att det inte rimligen uppstår någon ekonomik skada hos elnätsbolaget enbart för att en privatperson skulle under en så långt tid som ett år råka mata ut säg 1000 à 3000 kWh fler än han köper. I och med elnätsbolaget har godkänt växelriktaren och dess märkeffekt, vilket de gör redan innan någon anläggning har installerats, då har de redan accepterat att den kan köra ut en viss maximaleffekt på elnätet.

Inmatningsabonnemangen, är nog tänkt för stora elproducenter, MW-effekter, vindkraftverk och liknande. Inte för privatpersoner med blygsam installerad effekt på kanske 10-30 kW.

[vampyren]

Snygg jobbat och mycket bra info. Önskar jag var så händig som du :)
Själv letar jag efter en leverantör som tar helhetsansvar och kan göra ett bra jobb.
Köper definitivt Fronius symo. Siktar på att producera runt 16kW.

[gripen]

Tittade på din anläggning på jobbet. Vem utförde den åt dig? Eller gjorde du den själv? Snygg layout. Är nämligen inne på att göra något liknande vid ett vattenkraftverk som jag äger norrut.

[happe]

CONTENTS DELETED

The author has deleted this message.

[Arne]

Att montera de korta alu-blecken på takpanneplåttaket gick nog på ca 2 dagar, en man. Man ska mäta upp på taket var blecken ska sitta.
Man behöver inte vara två man, då inga långa skenor ska hanteras. Ett rent jobb till skillnad från montage på betongpannetak med dammig urslipning av spår för takkrok i pannor. Att lägga upp moduler på taket och spänna fast dem, kanske 1,5 dagar 2 man. Då ska man var 2 man. Kanske tog det 2 dagar att skruva upp växelriktaren och montera installationsrören(plast) där solarkablarna ska dras. Man kan småpula när man gör på eget hus, som du nog tänker göra. När man har ett par timmar över kan man pula med sådant. Man kan även kosta på sig och vara bekväm och bara jobba när det är trevligt väder. En firma som installerar en anläggning där måste montörerna jobba i alla väder.

Du kan lägga hur många timmar du vill på noggrann planering och möblering av paneler på taket, göra mm-noggranna ritningar CAD-program osv, och förlora en massa tid på sådant. En del har nöje med det kanske. Nog bättre att mäta taket och göra grov skiss och se att får plats. Ska tid räknas in när man talar i telefon med elfirma, myndigheter, elnätsbolag. Möten osv. Solcellsfirman tar fram åt dig vad du behöver för att du ska kunna montera en anläggning och så att det passar ihop.

Vad är det för pappersarbete som menas? Föranmälan till ditt elnätsbolag gör din elektriker, du skriver endast på föranmälan.
Eg. inte så mycket pappersarbete, bara en del anmälningar du ska göra hit och dit. Men de anges i texten ovan. Blanketter finns, bara att fylla i. Allt kan inte göras på en gång utan är utspritt över ca 2 till 3 månader.

Givetvis har den egenförbrukade egenproducerade strömmen värde. Värdet är ca nu nov. 2020 grovt ca 1,50 kr/kWh. Det är en kostnad man inte har, när man själv producerat den strömmen. Den egenproducerade strömmen är ännu skattfri(men man vet hur giriga vissa politiker är). Den är beaktad i kalkylen ovan vid jämförelsen om man inte skulle ha haft solcellsanläggning.  Anläggningen har nu den 30 nov. 2020 gjort 21482 kWh sedan start.

[Arne]

Kompletterat i tabellen med produktion fram tom 30 sept 2021, hittills 34487 kWh, inte så illa.

[Arne]

Nu 13 aug. 2022 har anläggningen byggts ut från 15,93 kWp med 15 st Heckert NeMo 3.0 120M 380 Wp paneler till totalt 21,63 kWp. Den ska nu öka från 15000 till ca 20800 kWh/år. Hittills per 31 juli 2022 har den producerat 46400 kWh.



Det finns ett altantak med trapetsformad plasttak med taklutning ca 10 grader, mot sydväst. Tryckimpregnerade reglar 28x70 lades horisontellt direkt på plasttaket och skruvades med rostfri skruv ca 5 x 75 mm genom plasten och ner i underliggande takstolar. På detta lades sedan vertikalt tryckimpregnerad regel 22x95 som skruvades i 28x70 reglarna med rostfri skruv ca 5x45 mm. Sedan lades kort trapetsbleckskena längd ca 200 mm på 22x95 reglarna och skruvades med rostfri skruv ca 5 x 25 mm. Se foto. Rostfri skruv valdes för att undvika rostfläckar på plasttaket.


Altantaket orört. Det gällde att inte ta snesteg på altantaket och trampa igenom plasttaket.


Här har reglarna kommit dit.


Här har de 9 st 380 Wp panelerna kommit på plats.

Det finns också ett garagetak med taklutning ca 10 grader och mot sydväst där även några paneler kunde läggas, blev 6 st 380 Wp.


Här har korta alu-skenor skruvats fast i TP20-takplåten.


De 6 st 380 wp panelerna monterades.
I och med att det är halvcellspaneler ser en panel ut som om de vore två paneler.


En extra DC-brytare monterades och befintliga DC-boxen byttes ut mot en något större.
De två överspänningsskydden som var monterade i DC-boxen flyttades in under växelriktarkåpan.
Den nya DC-boxen har 3 st strängsäkringar à 15 A.
Det blir ju nu parallellkoppling av de tre strängar som vätter mot sydväst, de blir MPPT 1 nämligen:
1x15 st 295 Wp (tomgångsspänning 15 x 39,75 = 592,5 Volt)
1x15 st 295 W (tomgångsspänning 15 x 39,75 = 592,5 Volt)
1x15 st 380 Wp (tomgångsspänning 15 x  41,47 =  622,05 Volt)

När tre eller fler strängar parallellkopplas ska man ha en strängsäkring för varje delsträng för att skydda mot höga bakströmar.


Här då litet tillsnyggat kring DC-box och växelriktare.


Här drift 13 aug 2022, en solig dag. Kurvan ser litet klippt ut i toppen, men inte mycket. Någon kWh förlorades nog. Hacket ca 13:30 är nog molnighet som kommit in och sedan försvunnit.

Nu utbyggd gör anläggningen ca 105 kWh/dag en solig dag jämfört med solig dag ca 80 kWh/dag före.
Växelriktaren har märkeffekten 12,5 kW, men är uppe i ca 12,6 kW när den "går i taket".
Egentligen skulle växelriktaren bytas till snäppet större 15 kW, men innebär stor kostnad så det avvaktas med det. Nu börjar det bli mindre dagsljus den klarar sig fram till våren 2023. Men i maj nästa år kanske mer effekt klipps bort om inte växelriktaren byts ut.

Det finns plats för fler paneler på garagetaket för ytterligare 380 Wp paneler. Man förlänger helt enkelt strängen med 15 st 380 Wp paneler med 2 st till totalt 17 st. Men är det bra?
Det blir ju då parallellkoppling av seriekopplade strängar med olika antal paneler seriekopplade.
För att undersöka detta beräknade jag strängeffekt mot strängspänning för varje delsträng, se diagram.

Här diagram med högre upplösning, strängeffektenStörre.jpg

Det antas då för enkelhets skull att modulerna bestrålas lika med 1000 W/m2. Alla panelerna i delsträngarna är åt samma väderstreck, men har olika uppvinkling två delsträngar har 20 grader den andra 10 grader. Det innebär att den med 10 graders uppvinkling kommer att bestrålas med lägre effekt än den på 20 graders uppvinkling. Men i beräkningen bortses från detta.

Det framgår i diagrammet att då växelriktaren belastar ner de parallelkopplade strängarna(om 2x15 st 295 Wp och 1 x 15 st 380 Wp, alltså som byggt nu) ner till 596 Volt, då ger 380 Wp delsträngen ca 3800 W, medan 2x15 295 Wp inte ger någonting alls. Växelriktarens effektsökfunktion(MMPT) letar efter den strängsspänning som ger högst effekt och parkerar där. Den punkten är vid ca 530 Volt, kan man uppskatta från diagrammet.

295 Wp delsträngen har sitt effektmax vid 484 Volt som ger ca 4480 W medan 380 Wp delsträngen har sin maxeffekt vid 525 Volt och ger 5720 W.

Man ser att det blir inte bra med fler paneler än 15 st i 380 Wp delsträngen.
T.ex. om 1 x 18 st 380 Wp paneler, och vid strängspänning 540 Volt, ger 295 Wp delsträngarna ca 2 x 4100 = 8200 W och 380 Wp delsträngen 6200 W, dvs totalt 14400 W.  Vid strängspänning 520 Volt blir  totaleffekten 14600 W. Det blir alltså inte högre totaleffekt trots ytterligare 3 st 380 Wp paneler.

Alltså det är inte bra och ger ingen högre produktion med ytterligare 380 Wp paneler genom förlängning av 380 Wp delsträngen. Det trodde man inte innan man tittat närmare på det hela.

Utbyte av de 15 st 380 Wp mot 21 st 395 Wp paneler.
För att öka produktionen på anläggningen kan däremot de 15 st Heckert Nemo 3.0 120M 380 Wp bytas ut mot 21 st Heckert nya NeMo 4.1 80M 395 Wp. Enligt diagrammet ovan är nämligen maxeffektpunkten för en sträng med 21 st 395 Wp paneler 489 V nära maxeffektpunkten 484 V för 15 st 295 Wp moduler. Ja, de sammanfaller i stort sett.
Alltså en seriekopplad sträng görs med 395 Wp moduler. De har lägre tomgångsspänning men istället högre strängström. Det skulle ge en installerad paneleffekt på 24,2 kWp och en produktion på ca 23500 kWh/år. Men då behöver växelriktaren bytas ut mot en på ca 17,5 kW, annars klipps för mycket effekt bort.

Ekvation för beräkning av kurva ström-spänning för solcell
Strömsolcell= Isc - Is * (Exp(U / (m * Ut)) - 1)    ekv. (5.37)
enl. sidan 191 boken "Regenerative Energiesysteme", V. Quaschning, 2013
Man får i den anpassa Is och m så att ekvationen stämmer med just den solcell man är intresserad av.

För Heckert NeMo 80M 395 Wp blir följande Is och m bra
Is = 0,000000429
m = 1,546

där
Isc=kortslutningsström, A
Is=mättnadsström, A, ligger på i storleksordning ca 10E-10 A.
U=cellspänning, V
m=diodfaktor, dimlös. Är för en ideal diod =1. Med m=1 till 5, beskrivs en solcell bättre.
Ut=temperaturspänning, V. Vid 25 grader C är Ut = 0,0257 V

[Arne]

De 15 st 380 Wp panelerna byttes ut mot 21 st 395 Wp paneler, närmare bestämt:

Heckert NeMo 4.1 80M 395 Wp.
Anledning till att dessa valdes för utbyggnaden är för att endast ca 21 paneler fick plats på altantak och garagetak, utan att skuggas alltför mycket. Dessa 395 Wp paneler har låg tomgångsspänning(27,9 V) och istället hög strängström(ca 17 A), vilket gör att dessa 21 st seriekopplade kan parallkopplas med befintliga 15 st seriekopplade 295 Wp paneler.

Det ser nu ut som i skissen nedan.

Produktionen har ökat rejält, som förväntat. Maj 2022 gav 2348 kWh, nu maj 2023 hela 3286 kWh.
Beräknat för maj var 3290 kWh, blev alltså bättre, men vädret kanske var bättre maj 2023 än ett normal maj. Så utbygganden kan sägas blev bra.



MPPT 1: 2x15 Heckert NeMo 60M 295 Wp + 21 st Heckert NeMo 4.1 395 Wp.

MPPT 2: 2x12  Heckert NeMo 60M 295 Wp.

Eftersom MPPT1 har 3 strängar parallellkopplade har varje sträng försetts med strängsäkring.
De 2 strängarna med 15 st 295 Wp har 15A strängsäkring och strängen med 21 st 395 Wp har 20 A.

Total installerad paneleffekt 24225 Wp.
Beräknad årsproduktion 22500 kWh.

Växelriktaren har bytts till en större Fronius Symo nämligen en 17.5-3-M.

Altantaket har lutning ca 10 grader.
Garagetaket har lutning ca 5 grader.
Hustaket har lutning 20 grader både åt nordost och sydväst.


Här syns träkonstruktionen(tryckimpregnerat) på altantaket(plast) och korta alu-skenor.


Alu-kortskenan är 260 mm lång och 40 mm hög och 90 mm bred, och har 1 mm EPDM-gummi på undersidan.
EPDM-gummit tjänar till att inte aluminiumet ligger direkt mot tryckimpregnerat trä. Aluminium direkt mot tryckimpregnerat virke kan orsaka korrosion av aluminiumet.

Tryckimpregnerade reglar 28 x 70 mm och 22 x 95 mm användes och rostfri skruv.
Första lagret regel 28 x 70 lades tvärs över altantakets plaståsar. Rostfria skruven sattes i mitten på plaståsarna(för att det inte ska läcka in vatten) och går ner in i regeln som altanplasttaket vilar på, lång skruv alltså, ca 75 mm lång skruv.


Panelerna monterade på altantaket.


Panelerna monterade på garagetaket. S:flex trapetsbleckskena AK 395 mm, som har 2 mm gummerad undersida och är 25+2 mm hög, användes. S:flex rostfri tunnplåtskruv bimetall 6,0x25 användes.

[Arne]

Tabellen för produktionsdata har förnyats tom 31 juli 2024.
Tyvärr upptäcktes inte att växelriktarens automatsäkring hade löst ut, och därför stod växelriktaren still i 9 dagar i juni och 2 dagar i juli. Den kan vara defekt och ska bytas ut. Den löste inte ut på hög ström, utan då strömmen vara ca 16A, litet konstigt.