14.3 kWp i Uppsala

classic Classic list List threaded Threaded
19 meddelanden Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

14.3 kWp i Uppsala

simon
Hej,

Jag planerar en anläggning om 14.3 kWp på mitt villatak utanför Uppsala. Vi förbrukar drygt 12000 kWh/år, hittills utan elbil. Jag har läst runt en del på forumet och hittat mycket matnyttigt, och nu hoppas jag få lite bra råd och kommentarer kring min egen installation. Jag planerar att göra monteringsarbetet i egen regi under våren, och givetvis ta in elektriker där det behövs.

Jag tänker mig köpa in följande:

52 st 275W-paneler – JA Solar JAP60S01 -275/SC
1 st Fronius Symo 12.5-3-M
1 st Fronius Smart Meter
Montagesystem från MAPAB. Har offert på ca 35000 kr – ett okej pris?

De 52 panelerna fördelas på tre olika tak: Hus, garage och uthus, som alla har en taklutning på 27 grader.

Taket består av Zandas betongpannor, lagda på endast kraftig bärläkt (ca 40x70mm). Undertaket på hus och garage är masoniteliknande skivor om 7 mm. Takstolarna sitter med omkring cc 120, medan de yttersta reglarna mot fasaden håller 141 cm mot närmaste takstol. Uthuset har 20 mm råspont där man ska kunna fästa krokar direkt.    



Bilden ovan visar en ritning som inkluderar tre strängar. Aa(20st) + Ab(20st) = MPPT1. B(12st) = MPPT2. De röda panelerna är frågetecken som tas upp under rubrik 2b.
Slingorna är uppritade som de är på grund av en skuggning som dröjer sig kvar en stund över husets östra sida på förmiddagen. På det här sättet borde jag få ut som mest. I övrigt tillkommer mer skugga på vår, höst och vinter, där jag i sämsta fall kring jul har helt skuggfritt bara mellan ca kl 10-12.
Anledningen till att både "Aa" och "Ab" är dragna till uthuset är att jag vill kunna koppla bort det taket utan att stänga ner hela anläggningen. Det kanske är onödigt, jag vet inte, men på vår- och höstkanten skuggas det taket något tidigare än övriga tak.

Nu till några frågetecken som jag är säker på att många av er kan hjälpa till att räta ut.

1) ADMINISTRATIVT
MAPAB vill ha 6-7 000 kr för en snö- och vindlastberäkning specifik för mitt tak. Det offererade systemet är dimensionerat för snölastzon 2.5, så det ska ju inte vara några konstigheter för mig som bor i zon 2. Men vad förlorar/vinner jag på att ha en beräkning som är gjord för mitt hus? Några garantier som är kopplade till en sådan? Försäkringar?


2) MONTAGE
2a) Understakskonstruktionen med masoniteskivor är gjord så att skivorna sviktar nedåt mellan takstolarna. Som jag förstår det ska detta göra att eventuellt vatten kan rinna under bärläkten. Är det då en bra eller dålig idé att som distans för takkroken använda en längre bräda som går över två eller fler takstolar? Ska denna distans vara av tryckimpregnerat virke, eller är det rentav bättre för skruvarna att använda något annat än tryckt?

2b) Ritningen ovan visar två rödmarkerade paneler. Jag vill få med åtminstone en av dessa.
Den uppe till höger börjar skuggas av skorstenen på eftermiddagen vid en solvinkel om 40 grader. Jag tänker att det kan vara smart att sätta en Tigo-optimerare på bara den, så att denna minimala skugga inte sinkar hela slinga "Ab"? Invändningar?
Den nere i mitten intill farstubron blir ett estetiskt problem. Skenan under skulle behöva fästas i en av de diagonala takstolarna till farstubron, 20cm ut från själva panelen. Detta skulle innebära att jag tvingas sätta en skruv rakt ner genom ränndalen av plåt. Det skulle gissningsvis bli ganska fult, och kanske medge en otäthet? Finns andra lösningar? Hur ska man väga det mot den ovanstående problempanelen? Det är väl subjektivt, antar jag, men jag hör gärna någon annans perspektiv.


3) EL – JORDNING
Det verkar råda delade meningar om det vettiga i att jorda aluminiumprofiler och panelramar samt att potentialutjämna profilerna. Vad är egentligen fördelarna och nackdelarna? Ledningarna i mitt område är nedgrävda i marken och det finns höga träd intill huset.
3a) Som jag förstår det kan man potentialutjämna profilerna genom att förbinda dem med en 6mm2-kabel, och sätta fast denna på ett sätt som gör att man tränger igenom aluminiumets oxideringsskydd, stämmer det? Räcker det med en kabel per ihopskarvad skena, eller måste varje profil ha sin egen kabel?

3b) Om man nu ska jorda paneler och profiler, gör man det då med en likadan grön-gul 6mm2-kabel?

3c) Såg någon som tyckte att det var en dålig idé att jorda panelerna i serie. Vad skulle alternativet vara, det verkar ju oerhört jobbigt med 52+ separata jordkablar som ska dras till elcentralen?

3d) Överspänningsskydd på DC-sidan, sätter man dem per sträng eller per MPPT?


4) EL – KABELAVSTÅND
Mitt försäkringsbolag är Länsförsäkringar. De verkar kräva (eller bara förorda?) att man drar plus- och minuskablarna med minst 10 cm avstånd. Samtidigt vill man, som jag förstår det, dra kablarna relativt nära varandra.

4a) Om man ska hålla 10 cm avstånd, hur gör man det rent praktiskt? Drar returkabeln längs den övre skenan, och panelernas snabbkopplingar längs ramarnas överkant? Många gånger måste det ändå bli svårt att undvika att de korsas?

4b) Jag behöver dessutom gräva ner totalt fyra kablar mellan hus och uthus. Bör jag alltså även här hålla 10 cm mellan plus och minus? Kan de två plus-kablarna åtminstone dras i samma flexrör, alt. samma dike, och minuskablarna ihop?


Svara gärna där ni känner er manade!
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Arne
Välkommen till forumet!

Jag undrar varför du valt paneler på bara 275 Wp? Är det polykristallina paneler? Nu är nästan standard ca 300 Wp och kostar inte särskilt mycket mer än 275 Wp paneler. Man ska titta på kr per Wp.

Du kan lägga TP plåt på byggnaden, blir lägre montagekostnad. Billigare takfästen kan väljas. Ta bort teglet.
37000 kr för 52 paneler är 711 kr/panel. Är mycket. På TP-plåt ca 300 kr/panel.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

simon
This post was updated on .
Tack, verkar vara ett bra forum.

Jag kan köpa de tilltänkta panelerna för 1205 kr/st, vilket ger 4,38 kr/W. JA Solars 300W-paneler (JAM60S02-300) kan jag köpa för 1463 kr/st, vilket ger 4,88 kr/W. Prisskillnaden per watt är ca 10 procent. Är det ändå motiverat? Dessutom måste jag då hoppa upp till Symo 15, vilket lägger på ytterligare 3000.

Tror jag behåller teglet ändå. Eller menar du att man lägger plåt bara under panelerna, och behåller teglet i övrigt?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Gunnar
Jag skulle välja 300 W paneler. Du kommer att få en mycket bättre årsproduktion. Du behöver inte gå upp till en större växelriktare. Symo 12,5 kan ta emot 18,8 kwp på ingången enligt databladet.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

simon
Enligt Fronius konfigurationssajt kan jag inte ha 52 st 300W-paneler till en Symo 12.5. Det blir en inverter ratio på 122%.  Eller är det jag som gör något galet? Fullt möjligt.

Produktionsökningen blir i teorin 9 procent, antar jag. Blir den det även i praktiken?

Edit: 18,8 kWpeak stämmer ju, som Gunnar säger. Men jag måste säga att jag inte vet hur man bedömer hur nära man kan lägga sig den gränsen.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Gunnar
This post was updated on .
Produktionsökningen blir troligen marginellt mindre än 9 % pga att växelriktaren kommer att strypa under mycket korta perioder med max effekt från panelerna. Det är inte ofta som panelerna levererar max.

Inverter ratio står som default 80-120 % i Fronius program vid uppstart men är inställbart så om du ökar värdet lite så kommer programmet att acceptera anslutning av 52 paneler med totalt 15,6 kwp till en Symo 12,5 som tål 18,8 kwp på ingången enligt databladet.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Arne
This post was updated on .
simon,

Om du menar i Fronius Solarconfigurator 4.0 quickmod att 122 % är för mycket?
Det är bara att ändra till 140, 150 eller 175 %. Då blir det grönt igen.
Som gunnar säger kan du lasta på upp till 18,8 kWp paneler på en Fronius Symo 12,5 kW. Det står i databladet också. Men man kan inte gör det hur som helst. Men måste beakta att max ingångsström inte överskrids på likströmingångarna A och B. Men de kollar Solarconfigurator 4.0, ju åt dig.

Simon du skriver:
Den uppe till höger börjar skuggas av skorstenen på eftermiddagen vid en solvinkel om 40 grader. Jag tänker att det kan vara smart att sätta en Tigo-optimerare på bara den, så att denna minimala skugga inte sinkar hela slinga "Ab"? Invändningar?

Saknar dina tilltänkta paneler by-passdioder? Saknar solcellspaneler by-passdioder då kan en enda skuggad paneler i en seriekopplad sträng av paneler, dra ner hela strängströmmen till den låga nivå som den skuggade har. Mycket stor effektförlust alltså.

Men i moderna paneler har man by-passdioder inbyggda i panelerna. De brukar sitta i panelboxen. I Heckert-panelerna på vårt tak sitter det 3 st by-passdioder på varje panel. Då blir det så att om en panel skuggas i en lång seriekopplad sträng av paneler, då kör strömmen förbi den skuggade panelen (strömmen leds då genom by-passdioderna). Alla de andra oskuggade panelerna i strängen producerat som vanligt. Man förlorar bara den skuggade panelens effekt, och effekten som uppstår i by-passdioderna spänningsfall i framriktningen. Men det är inte mycket, speciella Schottky-dioder används, som har lågt spänningsfall i framriktningen ca 0,4 V, jämfört en vanlig diod på ca 0,9 V. Effektförlusten vid märkström ca 9 A blir då väldigt blygsam bara 3 x 9 x 0,3 = 10,8 Watt. Dessa by-pass-dioder kan som all annan elektronik gå sönder, och då kan de inte längre släppa förbi strängtrömmen. Det är viktigt att by-pass-dioderna klarar hög ström, 20 A bör de klara. Det ska stå i databladet. kallas Reverse current feed.

Se till att panelerna har anti-reflexskikt på täckglasen. Då kommer mer ljus ner genom täckglaset och blir ström, och reflekteras inte bort och förloras.

Ja man kan lägga TPplåt på endast del av ett takfall. Man låter TPplåten löpa från nock till takfot. T.ex. göra en övergång(vertikal, dvs från taknock till takfot) mellan taktegel och TP-plåt. En vanlig vindskiveplåt kan nog användas, finns på byggvaruhus. Lättas är att göra övergång mellan TP-plåt och tegel i vertikal ledd. Inte så svårt att få tätt på som om man skulle göra övergång i horisontal ledd, men det går väl också. Man skruvar TPplåten med farmarskruv i bärläkten på vanligt sätt. Sedan skruvas fästen för paneler direkt i TPplåten. Fördel på TPplåt är också att man kan lägga paneler i landskap eller i porträtt, eller bådadera.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

magneten
In reply to this post by simon
Montagesystemet lät dyrt, snö/vinlastberäkning brukar normalt ingå vid köp av montagesystem, hat aldrig hört att någon försökt att ta extra betalt för detta!
Beräkningarna vrukar man även kunna göra själv i tillverkarens programvara på nätet där man anger hur tak och under konstruktion osv är dimensionerat....

Överspänningsskydd monteras till varje mppt ingång, en billig extra försäkring, finns DIN skena inuti Fronius växelriktare för detta!
Mer effekt till din Fronius 12,5kW riktare är heller inget problem utan snarare bra rent designmässigt pga snabbare start vid låg instrålning (vintertid/dåligt väder) och högre verkningsgrad när vädret är som sämst!

Plåt under panelerna kan absolut vara en bra och snygg lösning! Ger ett mer sommar och integrerat intryck samt betydligt enklare och billigare montage.

20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

simon
This post was updated on .
Nu börjar jag luta åt 300W-paneler. Dessutom har jag fått upp ögonen för secondsol.de.
Något som talar emot ytterligare effekt är att vi med ett system på 15,6 kWp eventuellt överskrider vår nuvarande årskonsumtion på drygt 12000 kWh. Elbilen dröjer nog ett par år. Hur ska man förhålla sig till det? Hur snabbt klassas man som icke-mikroproducent egentligen?

För övrigt anger JA Solar-panelernas datablad inget om bypassdioder, men det gör däremot manualen. Så det ska finnas.

Vad gäller takplåt så håller jag med om att det ofta är snyggt. I mitt fall har jag dock en farstubro som gör att panelerna inte kan monteras i en enkel fyrkant, utan det finns en massa hörn, vilket syns om man tittar på ritningen i första inlägget. Dessutom ligger teglet på farstubron kvar. Tvivlar på att det kan bli riktigt bra. Eller?

Edit: Saknades ett "inte kan".
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Gunnar
En lagändring är på gång som hindrar elbolagen att ta ut extra avgifter av den som producerar lite mer än han köper. Det enda som händer är att du inte får skattereduktion för det du eventuellt producerar för mycket.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

magneten
Är väl redan beslutat på EU nivå att man inte ska få betala extra avgifter vid överproduktion för privatpersoner som egenproducerat ex solel :)  den lilla risken som finns är väl mest att man får sämre betalt för de sista kWh som man matar ut samt ingen skattereduktion på de sista överskjutande kWh som man matar ut.

Jag själv har övwrproducerat ca 1000kWh utan att hamna i fängelse ;) så länge det handlar om små mängder såsom några tusen kWh tror jag många elbolag helt enkelt struntar i det då de ej vill ha en massa dålig publicitet för smågrejer....
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

mattiasc
In reply to this post by magneten
magneten wrote
Plåt under panelerna kan absolut vara en bra och snygg lösning! Ger ett mer sommar och integrerat intryck samt betydligt enklare och billigare montage.
Oh, det där var ju galet snyggt. Kan du berätta exakt vilka produkter som är monterat där?
Tätning mot nocken?
Hur mycket luft utrymme är det under och mot nocken?

/Mattias
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Arne
This post was updated on .
Som magenten visar ovan går det bra att ta bort tegelpannor och lägga TPplåt på bärläkten. Man har nog låtit TP-plåten sticka upp under nockpannorna precis som tegelpannorna gjorde som tidigare satt där. Det blir på köpet ett intryck som om solcellspanelerna vore inbyggda i taket. På lite längre avstånd ser det nog ännu bättre ut.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

magneten
In reply to this post by mattiasc
Är ej mitt montage, men plåten kan m8nteras på vanliga/befintliga bärläkten som ju ligger väldigt tätt o bra. Under plåten behöver det inte luftas något speciellt då det blir ganska svalt bakom plåten som ju skuggas AC panelerna.

Panelerna monteras med lite olika fästen beroende på om man vill ha stående eller liggande?

Fästena bygger normalt mellan 20-50 mm mellan plåttaket och panelen. Större avstånd här ger bättre kylning av panelerna och mindre avstånd ett något mer skummat utseende. Bla Renusol, Schletter och Novotegra har denna typ av fästen, vet att även Rofoto har ett prisvärt fäste för just plåttak.  

20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
12 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
Fronius symo 6kW


Batterilagring:
6kWh Nilar + Ferroamp Energyhub för fasbalanseringen och laddning av batteriet.

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

solis
magneten wrote
Är ej mitt montage, men plåten kan m8nteras på vanliga/befintliga bärläkten som ju ligger väldigt tätt o bra.
Ett litet tips vid ombyggnad om man haft pannor på taket tidigare och vill lägga plåt. Det kan vara bra att kontrollera ifall du har en kilplanka/takfotkil/kilbräda  monterad längst ner vid takfoten. (En diagonalsågad regel som ersätter nedersta bärläkten och som pannornas nederkant vilar på) I så fall kan det vara så att det blir svårt att få ett plåttak att "passera" över kilbrädan och man kan då behöva bygga på med en extra bärläkt ovanpå den befintliga (hela taket) samt använda 60 mm farmarskruv för att skruva fast plåten i den dubbla bärläkten.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

Arne
Takfotsläkten som är ca 20 mm högre än övriga bärläkten, kan man bort och ersätta av en vanlig bärläkt.
Inte sätter man igång och lägger dubbla läkt.

Ligger det en trekantlist under takpappen, givetvis irriterande i så fall, men då får man väl lyfta på takpappen och ta bort den, och lägga en smal remsa ny takpapp där och en vanlig bärläkt uppe på nya takpappremsan.

 

Bild är från Benders bruksanvisning.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

solis
Arne wrote
Takfotsläkten som är ca 20 mm högre än övriga bärläkten, kan man bort och ersätta av en vanlig bärläkt.
Inte sätter man igång och lägger dubbla läkt.
Låter rätt!

Arne wrote
Ligger det en trekantlist under takpappen, givetvis irriterande i så fall, men då får man väl lyfta på takpappen och ta bort den, och lägga en smal remsa ny takpapp där och en vanlig bärläkt uppe på nya takpappremsan.
Man ska tänka på dock tycker jag att river man bort kilplankan/takfotkilen/kilbrädan så måste man kanske beroende på hur det är byggt anpassa krokarna för hängrännan (Dessa är bockade för att passa lutningen av kilplankan/takfotkilen/kilbrädan) och man måste också vara medveten om att plåttaket blir ca 25 mm lägre än det tidigare betongpannetaket. Sänkningen kan i vissa fall göra att det blir svårt att få det tätt med befintliga vindskivor och nocktätningen kan även den försvåras. Man kanske även har en takfotsplåt som är lagd under pappen för att kunna ta hand om eventuellt kondensvatten som rinner på pappen och leda ned det i hängrännan. Kanske måste man köpa ny takfotsplåt om man börjar riva i befintliga konstruktionen. Mycket att tänka på ...  


Man får väl göra det som man bedömer blir minst ingrepp, kostar minst och ger bäst resultat för det aktuella taket. Vad det innebär kan varierar från fall till fall. Det skadar inte att man kollar upp detta inför att man överväger ett byte från takpannor till plåttak.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

simon
In reply to this post by simon
Nu är allt beställt, och jag behåller betongpannorna som det ser ut.

En fråga om potentialutjämning i mitt fall. Material och paneler på uthuset norr om huvudbyggnaden behöver ju också utjämnas. När allt material där förbundits, är det då bäst att dra ner en kabel till PEN-skenan i denna lilla byggnads egna elcentral, eller ska man i stället dra en kabel längsmed övriga kablar och förbinda med materialet på huvudbyggnaden, så att allt sedan dras ned till husets elcentral med en kabel?
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 14.3 kWp i Uppsala

alfrond
In reply to this post by simon
Hej! Trevlig tråd!
Jag har just monterat 146 paneler på tryckade ställningar på mark i värmland men övervägde ett uthustak under planeringen.
jag har monterat med skruvstift+mutter i befintliga panel-hål, ca 8:-/panel (fungerar utmärkt), och övervägde att göra detsamma på tak (asbestplattor): Vore inte en billig lösning att helt enkelt lägga 2 stående tryckade reglar per panelrad på takteglet och förankra uppe+nere. Det skulle landa på 52 paneler x 1,6 m x 2 st x 19:-/m = 3200:-. Därtill stift+mutter för ca 400:- och nån form av infästning uppe och nere då. Sammantaget en bra bit under 35000:- oavsett.
Kanske inte lika snyggt, men god luftning under paneler och enkel montering då man hade kunnat förmontera på marken.
Vad tror ni om denna lösning?