Panelers höjd över underlaget

[calle]

Hej

Hittade denna information om hur mycket luftspalten mellan taket och modulen gör på panel temperaturen.

0-13mm           +33grader
13-90mm         +22grader
90-300mm       +17grader
300-900mm     +14grader


På ett normalt tak så borde man hamna i intervallet 13-90mm och en temp höjning av panelen med 22grader. Bra information att ha om man vill ha bättre siffror på hur mycket man får av en panel.

Man ser också att det inte hjälper så mycket att lyfta upp högre ifrån taket. Däremot så att lägga dem direkt emot så blir det mycket högre temperatur.

På normala paneler så ändras effekten med ca -0,4% per grad ifrån normal värdet på 20grader.
Dvs på sommaren 30grader ute blir det ca 52 på taket och 250W paneler ger bara 250*(1-0,004)^32=220W
Och samma på vintern i februari -20grader ute blir på taket på morgonen innan de blivit varma:
250*(1+0,004)^40=293W!  och 270W mitt på dagen

kan vara bra att tänka på när man dimensionerar sin anläggening!

[DrivMedEl]

Intressant information, nämndes det inget om temperaturen i förhållande till lutningen? Mer lutning i förhållande till horisontalplanet måste väl ge bättre temperatur förhållanden om man bortser från solvinkeln.

[calle]

Jag skulle gissa att du har rätt med att mer lutning borde ge mer “sug” och därmed bättre kylning.

 

 

Jag har bett en kollega som är kylningsexpert att räkna lite på tex hur lutningen påverkar men också hur lång sträcka luften skall passera.

 

Han skulle kolla hur mycket “skorstenseffekten” påverkas om man tex har 2, 3 eller 4 panelrader. Det borde bli mycket mera sug när det blir ett längre avstånd. Högre luftflöde ger mer kyleffekt och då också lägre temperatur.

 

En annan följdfråga blir förstås vad händer om man tex har 10cm mellanrum mellan raderna. “Dödar” det suget eller kommer ny sval luft in och gammal var ut eller vad händer. Finns det kanske en optimal spalt som ger den bästa effekten. Som förstås är beroende på lutningen.. Kul frågeställning eller hur?

 

Får se om ett tag om han kommer fram till något intressant svar.

 

/Calle

 

From: [hidden email]

Sent: Tuesday, September 18, 2012 8:40 AM

To: [hidden email]

Subject: Re: Panelers höjd över underlaget

 

Intressant information, nämndes det inget om temperaturen i förhållande till lutningen? Mer lutning i förhållande till horisontalplanet måste väl ge bättre temperatur förhållanden om man bortser från solvinkeln.

---

Om du svarar på detta e-postmeddelande kommer ditt meddelande att läggas till i diskussionen nedan:

http://solcellforum.18852.n6.nabble.com/Panelers-hojd-over-underlaget-tp5001096p5001100.html

To start a new topic under Solcellforum, email [hidden email]
To unsubscribe from Solcellforum, click here.
NAML

[Micke]

Jag flyttade den här tråden hit till "Kunskapsbanken".

/Micke

[jansimon]

Finns det mer info om detta? Intressant fråga är det!

/Janne

[callec]

Är det tak nedanför panelerna så bör det övermålas med en reflekterande färg

[callec]

Skulle vara kul att se vilken skillnad det skulle bli med en vattenspray över panelerna som även rinner under vid hög värme.
Om det funkar så är det lätt att lösa

[nelos]

Ett intressant experiment vore att ta en vattenslang med sig upp på taket och sedan låta vatten rinna över panelerna för att se effektskillnaden.

Lämplig tidpunkt är mitt i sommaren när det är mycket solinstrålning, men också varma solceller, t ex under juli månad.
Det borde kunna bli en stor effektökning när man släpper på vattnet.

Nästa fråga är sedan om det skulle löna sig att låta vatten rinna över panelerna för att kyla ned dem?

Har man egen brunn är vatten inte speciellt dyrt...

[DrivMedEl]

För att det ska vara lönsamt måste energi ökningen vara större än pumpenergin, alternativt vatten kostnaden.

[Micke]

Det är nog bättre / billigare att skaffa ett par paneler till. Då får man dessutom en effektökning hela året, inte bara när panelerna är varma.

Om man sprutar vatten på panelerna är det nog risk för kalkavlagringar eller liknande på panelerna samt att det börjar växa mossa där man inte vill.

Men som experiment är det intressant. Man kan ju testa en varm sommardag, genom att ta fram vattenslangen och lägga en vattendimma över panelerna och se vad som händer med effekten.

[jansimon]

Väntar in två termometrar som skall monteras under panelerna inom kort. En vid nedre kanten och en vid den övre. Dock ingen loggning utan enbart visuell avläsning. Då skulle man kunna göra en del experiment.

Tror dock att om man skall få ner temperaturen på panelerna väsentligt behövs det en hel del vatten. Panelerna blir så varma att det inte får vara för tunn vattendimma, då hinner det dunsta innan någon effekt nås...

[callec]

Det är avdunstningen som kyler.
Bäst vore litet spraymunstycke i överkant så att vatten kommer både på panelen och under.
Ex. Magnetventil som öppnar 1minut då temperaturen är x-grader med en paus på ca 10-15 minuter och sprayar då åter en minut om temp överstiger x-grader.
Kalkavlagringar behöver inte vara ett problem, det finns RO-vatten, oranda.se.
Det behövs inga mängder av vatten och kommunalt vattentryck räcker.

[nelos]

Här är en solcellsinstallation som använder vattenkylning:

http://tlug.webs.bailey.homelinux.net/solar/

Några filmer med vattenkylning av solpaneler:
https://www.youtube.com/watch?v=XW5cUVfLlIk

https://www.youtube.com/watch?v=1bDPjJG1LJY

[Pär]

Visserligen något gammal tråd....men jag kan bekräfta att det är lätt att öka effekten med 5-10% vid ett "normalt" takmontage en varm sommardag genom att spreja lite vatten på panelerna. Troligen går det att optimera kylningen ytterligare och på så sätt kanske höja effekten kanske 5% ytterligare. Dessvärre så kostar ju det ju att få till en automatisk sprejutrustning dessutom så är det ju en driftkostnad. Misstänker att det är väldigt svårt att få någon ekonomi i detta åtminstone när man talar om anläggningar i normal "villastorlek"

[Norrlandssol.]

Vatten är kallt och billigt, men 5-10% är mycket liten ökning av verkningsgraden, är lite sugen, men lite för dålig effekt, men annars vattnar vi ganska mycket, så vattnet går annars använda för det ändamålet.