Hej,
Jag ska montera solpaneler på 3 olika tak på ekonomibyggnader på tomten. De vätter mot Ost,Syd, och Väst och ligger ganska tätt ihop. Den totala ytan är ca 70m2 men om jag räknar bort 30cm från kanterna och försöker sedan lava ut paneler på 1X1.7m som verkar standard får jag bara ut 44 m2 totalt, 10 paneler på Ost & väst samt 6 på sydtaket. Jag har begärt offert från EON och Sveasolar men osäker på om dom har annat än 1X1.7. Ska jag göra en investering så vill jag gärna maximera för om jag räknar rätt ger mina 26 paneler ca 8000kWh och det är ca 65% av årsförbrukning, jag gissar att det är i minsta laget.. Tips på hur ja gör detta mest lönsamt? |
This post was updated on .
Hej och välkommen till forumet!
När man har fler än två olika tak att lägga solcellspaneler på får man nog välja ett SolarEdge-system. Det är en växelriktare och dessutom uppe på taket effektoptimerare som varje solcellspanel kopplas till. Det brukar bli litet dyrare än med en vanlig växelriktare. Effektoptimerarna kostar kring 600 - 700 kr/st. Med olika tak menar jag att de alla har olika takvinkel, eller är i olika väderstreck. "Ekonomibyggnad", då tänker man sig ett jordbruk med jättebyggnader och stora takytor. Får du bara plats med 6 st paneler på sydtaket, kanske du ska skippa det, och bara lägga på öst- och västtaket då kan du nämligen använda en vanlig växelriktare. Jag tror EON inte själva installerar utan anlitar i sin tur en lokal solatör(solcellsfirma) som monterar. Troligen en extra fördyrande mellanhand? När det gäller panelstorlek finns idag tror jag som du säger ca 1,0 x ca 1,7 m, men även ca 1,0 x 2,0 meter. Den som vill komma ner i pris för sin anläggningen kan bygga en del själv och ha en elektriker som gör det elektriska. Det finns några trådar under "Solcellsanläggningar - Projekt" där genomförandet i detalj beskrivs i text och bild. Din årsförbrukning är alltså 12500 kWh. Vad har du för takbeläggning? Billigast är att montera på plåttak TP20 tak och korrugerat plåttak. Dyrast på eternittak, tror jag. Du kan lägga paneler längre ut än 300 mm från takgavelkanten, kanske ända ut. Får man in en panel ytterligare, då gör man det. Nere vid takfoten ska man lämna ca 150 mm naken takyta för vattenavrinningens skull, så den hamnar i hängrännan och inte utanför den. Ibland kan det vara trångt och man få tumma på det och kanske bara ha 50 mm naken takyta vid takfoten. Paneler kan läggas antingen i porträtt(stående) eller i landskap(liggande) eller både och på samma takyta. För att möblera in flest möjliga paneler kan man behöva lägga både i landskap och i porträtt. Det finns paneler som är "högeffekts-paneler" som ger högre effekt per m2 panel, men de är givetvis betydligt dyrare per Wp. Firma LG har högeffektspaneler och har ganska högt pris. De har en på 415 Wp med storlek 1024 x 2028 mm, 72-cellers. Det finns paneler uppåt ca 450 Wp. Storleken på en solcellspanel ser du på dess datablad, som man kan hitta på internet, annars ska väl solcellsfirman som lämnar dig offert skicka med det. När det står t.ex. att en panel har 300 Wp, då menas det Watt peak, dvs märkeffekt när den bestrålas med 1000 W/m2 och håller temperaturen 25 grader C. Det är en standardmetod för att mäta upp dess märkeffekt. Görs med blixtljus för att inte panelen ska hinna värmas upp. Hur stora är dina takytor, bredd och längd? Takvinkel? Som tumregel kan man säga att i Mellansverige ger paneler med installerad märkeffekt 1000 Wp(3 st à ca 340 Wp) mot söder och takvinkel ca 30 grader, ca 1000 kWh/år. Är det istället åt väster(eller åt öster) då ca 850 kWh/år. |
This post was updated on .
Hej och tack för svaren!
Uppskattas mycket. Mina "ekonomibyggnader" är ganska små - jag kallar dom så för min gamle far som var bonde brukade använda det uttrycket om det mesta som inte var bostadshus :) Det är två mindre uthus med 3 möjliga tak i fråga: Byggnad 1 Syd: 6,8 X 3,0 meter total takyta - ca45 grader Byggnad 2 Ost: 8,8 X 2,8 meter total takyta - ca45 grader Byggnad 2 Väst: 8,8 X 2,8 meter total takyta - ca45 grader Alla tak har Bender 2-kupiga betongpannor. Detta ger ca 70m2 totalt men med inpusslade paneler blir det nog betydligt mindre är jag rädd.. Kan så här funka? På byggnad 2 kanske man kan tänka sig 5st 1X1,7 landskap som skulle ge en längd på 8,5 meter och sedan 8st 1X1,7 porträtt ovanför med 7cm mellan varje så skulle kanterna bli jämna. Totalhöjd skulle då bli 2.7meter så det är väl så det blir tight.. Byggnad 1 så får 4 lanskap recis plats men då blir det ingen plats alls på sidorna (1,7X4 = 6,8). Skulle det gå kan jag ställa 6 moduler ovanpå med 16cm mellan. Jag vill helst undvika att det blir annat än raka rektanglar på taken för syn skull så det känns lite svårt att få ihop något vettigt med dessa mått och standardpaneler. Mht till att panelerna kommer täcka stora delar av taken och det finns inga kupor/skorstenar eller annat kanske det är bättre att ta bort pannorna och byta taket till solcellstak helt och hållet eller blir det mycket dyrare? Man kanske oxå kan tänka sig att ta bort takpannorna och lägga takpapp som yttertak och på så vis få ner höjden? Vad finns det för olika monteringsalternativ för GDS-jobb? Lite sugen på att göra själv om man kan spara in nämnvärt med pengar. Kanske någon kan länka till lämpliga paneler & annan teknisk utrustning? Mycket tacksam för tips! Edit: Är Benders sunwave ett alternativ för GDS? Verkar mycket enkelt att lägga och kan ju täcka hela taket - men frågan är om det ska ses som en bra och långsiktig investering... |
This post was updated on .
Har du betongpannetak då blir montagematerialet ganska kostsamt och svårare att ha paneler både i landskap och porträtt på samma takyta.
Enklast på ett betongpannetak är att ha panelerna enbart i porträtt, men montagematerialet kostar en hel del likväl. Smutsigt jobb också, se länk: http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Ny-anlaggn-15-6-kWp-betongpannetak-sodra-Sverige-foto-m-m-nov-2020-tp5018480.html Har du funderat på att plocka bort betongpannorna och lägga TP20 plåt på den befintliga bärläkten? Det ligger ju redan bärläkt under betongpannorna. Då blir det mindre kostnad för montagematerialet och blir ett enkelt och rent jobb att montera takfästena. Dessutom får du helt nytt tak. Det blir då även mycket enklare att lägga panelerna i landskap och porträtt på samma takyta. Takfästena skruvas nämligen direkt i TP20-takplåten och inte i takstolar eller i bärläkten. Här på forumet finns de som gjort så. Bl.a. solis se http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/M-ttanpassad-solpanel-for-att-tacka-en-glugg-tp5016778p5018672.html Solis till och med lät specialtillverka en panel i ett format som passade i "tandglugg" i panelfältet på taket. Lägger du TP20tak kan du passa på att förlänga takfallet en bit. Det bör gå om det är trångt och behövs för att kunna få in en rad paneler ytterligare. Panelklämmorna som monteras på panelernas långsidor bygger 20 mm. Vad menas med GDS-jobb? Du ska fundera på om du ska ha svarta paneler eller vanliga som är kritstrecksrandiga och blåsvarta. Svarta paneler kostar ca 15 % mer än vanliga men ger inga fler kWh än vanliga paneler. På dina ekonomibyggnader behöver det kanske inte tvungetvis vara svarta paneler? Måtten på paneler varierar litet mellan olika fabrikat. Bekanta och vi har använder tyska Heckert paneler och de är 1670 x 1006 mm och 38 mm tjocka och är på ca 325 Wp. Med 5 st i landskap och 8 st i porträtt med sådana paneler skulle det bli panelfält på. Bredd: 5x1670 + 4x20 = 8430 mm I takfallslängds-riktning: 1670 + 20 + 1006= 2696 mm Raden med panelerna i porträtt blir 242 mm kortare än de i landskap. Om man byter till TP20 takplåt på det takfall man ska ha paneler på, kan man behålla betongpannorna på det andra takfallet där det inte ska vara paneler. Får du plats med 13 st på osttaket och 13 st på västaket, då har du installerad paneleffekt ca 26x325 = 8450 Wp. I och med mot öst och väst och så hög lutning som 45 grader, ger det nog bara ca 6500 kWh/år. Men du behöver mer? Varför inte lägga på boningshusets tak? Troligen mycket större takytor? |
Hej,
Jag hade TP20-plåt tidigare men bytte till takpannor för syns skull och att byta tillbaka kan ju vara ett alternativ om det blir billigare och lättare. Jag hade tänkt mig svarta paneler för jag tycker det ser bäst ut och taken är i blickfånget från mitt boningshus. Om panelklämmot bygger som du säger så får jag problem med mina tighta mått så jag får nog tänka om. Jag kanske gör bäst i att låta firman komma hit och ge ett förslag, det är Sveasolar som jag kontaktat utöver Eon hittils, Eon har dock inte hört av sig. där ajg Vad är rekommenderad kapacitet på en installation? Jag förbrukar ca 13000kWh/år och med "vanliga paneler på mitt tak med marginal" hamnar kag på ce 8400kWh när jag räknar. Är det en dålig investering tror ni? Tack igen för all input! Edit: Avståndet mellan panelerna på 20mm är alltså konstant och det går inte att justera så att porträtt & landska blir samma mått? |
Hej igen -
på https://www.solcellskollen.se/blogg/sa-mycket-kan-du-fa-for-att-salja-din-overskottsel-och-sa-kan-priserna-utvecklas-framover ser jag ett hus som är helt täckt med solpaneler, det verkar alltså inte vara några vindskivsplåtar/nock alls - hur går ett sådant bygge till? Det skulle funka på mina byggnader skulle jag tro! |
This post was updated on .
Där på fotot går det inte att se hur de gjort när de täckt hela taket med paneler. Panelerna kanske sticker upp och över taknocken ett par decimeter? Det kan se fult ut, men om det inte finns nära grannar som kan klaga, då kanske man själv kan stå ut med det. Panelerna ligger alldeles säkert ovanpå ett tak av betongpannor, falsat plåttak, korrugerat plattak, TP20-plåtak eller eternittak. Att panelerna går ända ut till gavelkanten, kan vara att de har långa skenor under panelerna som går ända ut till gavelkanten + 50 mm.
Det ser ut som panelerna är heltäckade tätt, men det är det säkert inte utan 20 mm mellanrum kring varje panel. Alltså inte alls tätt. På avstånd ser man inte 20 mm spalten kring panelerna. Dina betongpannor är alltså svarta eftersom du tänker ha svarta paneler? Skulle de vara röda syns svarta paneler väldigt tydligt mot röd bakgrund. Har du idag årsförbrukning på 13000 kWh, då kan du lägga dig litet över det, säg 15000 - 16000 kWh/år. Då har du litet marginal för framtida ökad elenergiförbrukning t.ex. elbil osv. Ett par extra 1000 Kwh kostar i princip egentligen endast panelpriset. Det går inte att justera avståndet mellan två panelers långsidor med mittklämman, utan det blir 20 mm. Vad man kan göra är att göra ett uppehåll i en rad med paneler i porträtt och sätta en paneländklämma. Och göra ett uppehåll på valfritt avstånd, och börja med en paneländklämma igen. Om du läser igenom tråden där montage på betongpannetak beskrivs, länken anges i denna tråd ovan, så kan du nog inte undvika att lära dig ett och annat. Visst det tar kanske 2 h att noga läsa igen, men du lär dig nog en hel del. Men det är inte en massa frågor och utfransningar från andra forumsmedlemmar, utan en ren beskrivning. Titta i denna länk för hur montage av korta alu-takfäste på så kallade takpanneplåt(simulerar betongpannor) går till. Det är i princip samma montagematerial på TP20 takplåt, fast ännu enklare på TP20 takplåt. http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Anl-15-9-kWp-takpannepl-t-enfamiljshus-foto-m-m-klar-juni-2019-tp5016633.html Där ser du också att panelerna går långt ner vid takfoten, ja ända ner till ca 50 mm från hängränna. Men det var för att det var väldigt trångt. Panelerna går även där långt upp mot taknocken, men inte över den. När det gäller högeffektpaneler är deras märkeffekt kring ca 20 % mer än en vanlig, tror jag. Mer är det inte. Alltså får du ut säg 10000 kWh på en viss takyta med vanliga paneler, får du kanske ut ca 12000 med högeffektspaneler. Men panelkostnaden kan vara den dubbla. En betongnockpanna brukar vara ca 250 mm bred, alltså bygger ca 125 mm åt vart takfallshåll. Däremot byter du till TP20 då är nockplåten mycket lägre och panelerna kan tillåtas gå upp mot och över plåtnocken. Dvs man vinner litet i takfallslängd genom att byta till TP20 takplåt, men då får man byta till TP20 på båda takfallen, dvs på ömse sida om taknocken. Du kan givetvis istället lägga takpapp på takfallet du ska ha paneler på och använda korta alu-skenor(gummerade på undersidan) som i länken för montage på takpanneplåt. Men då behöver du ha råspont på takstolarna och det har du kanske inte? Takpapp kanske kostar mindre än TP20-takplåt? Hur blir och hur görs övergång betongnockpanna till takpapps-takfallet? Jag menar om endast byts till takpapp på takfallet som ska ha paneler. Titta på denna länk där forumsmedlemmen har stora paneler, ca 2 x 1 m http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Villa-och-carport-i-Uppland-m-l-ca-14kWp-tp5018224.html |
Hej och tack för mycket bra och värdefull information.
Jag har pratat med lite olika leverantörer och någon sa att med mina små tak kommer det inte att gå att installera i 3 olika väderstreck, men på andra sidor på nätet har hjag förstått att det går. 2 olika tak i olika väderstreck på samma tracker. Min tanke är att försöka hitta paneler som är av god kvalitet och helst 2400mm höga. Det borde kunne ge upp mot 500W. Dessa tänker jag mig ha stående på mina takpannor och får då ihop 6+8+8 = 22 paneler. Har någon tips på var man kan hitta paneler som är lite högre (eller andra dimensioner som jag kan gruppera bättre)? Även tips på växelriktare som kan klara av 3 väderstreck i denna lilla storlek på anlägning! Tacksam för tips! |
This post was updated on .
Det går att göra en seriekopplad sträng med panelerna på östertaket och en seriekopplad sträng med panelerna på västertaket. Dessa båda strängar parallellkopplas och ansluts till växelriktarens ena mppt-ingång. Det ska då vara lika antal, samma typ, samma märkeffekt, för de seriekopplade panelerna i varje delsträng. En vanlig trefas Fronius Symo kan då användas.
Det innebär att på morgonen då östertaket belyses mer, bidrar det till större del av totala effekten på den mppt-ingången. På kvällen bidrar västertaket mer. Då fås en ledig mppt-ingång på växelriktaren för de seriekopplade panelerna på södertaket. Vilken märkeffekt du ska välja på Froniusen beror på hur mycket paneleffekt du totalt anslutet till växelriktaren. Kanske en på 6,0 kW? Man får ha maximalt 12,0 kWp paneler på en sådan. Eller kanske en på 7 kW? Det behöver inte vara en Fronius utan kan vara annat fabrikat men den ska klara kortslutningsström ca 23 A på mppt-ingång, pga parallellkopplingen av strängar. Fronius symo 6.0 klarar på mppt-ingångarna max 24 A kortstslutningsström, och 16A ingångsström. En panels kortslutningström står i dess datablad. Jag undrar om det inte kan blir knepigt att få tag på jättepaneler och kan bli dyrt. Vanliga paneler är mer tillgängliga och ofta aceptabelt pris på. Allt special brukar vara dyrt. |
Hej och tack för förklaringen.
Om jag kopplar Ost-taket och syd-taket parallellt på en mppt-ingång och solen kommit upp en bit, kommer båda panelerna lämna energi (den ena mer än den andra) eller är det bara den som ger högst spänning som jobbar? Alltså man startar i öst, senda vid en viss punkte tar väst över hela produktionen eller jobbar panelerna ihop? Gällande stora paneler har jag förstått att det du säger är rätt och jag får hålla mig till standarsstorlekar. Hittils har jag sett dessa paneler: http://www.swedensol.se/produkter-solel/solceller/solcell370w De ska finnas i 400W och då med dessa kan jag få plats med 6+8+8 paneler där då 8+8 paneler skulle parallellkopplas. Det skulle alltså räcka med en 6.0kW som jag förstår. Kommer jag senare att komplettera ytterliogare med några paneler gissar jag att det är möjligt med microinverters. Dessa verkar för övrigt smidiga men dyra. |
This post was updated on .
Parallellkopling av en sträng paneler på östertak med en sträng paneler på västertak, och ansluten till en växelriktares ena MPPT-ingång. MPPT = maximal-effektpunkt-sökare. På morgonen säg kl. 09:00 kanske den totala strömmen från dessa parallellkopplade strängar är t.ex. 5 A, och då bidrar östertakssträngen med 4A och västertakssträngen med 1A. Mitt på dagen ger båda lika ström, t.ex. 5A varje, totalt 10A. På kvällen ger istället västertakssträngen då 4A och östertakssträngen 1A. Ungefär så blir det.
Men med vanliga paneler 1 x 1,7 m på ca 320 Wp får du då inte plats med 13 + 13 + 10 dvs 36 paneler? Installerad paneleffekt blir 11,5 kWp. Vanliga Heckert panel finns på https://www.rofoto.se/solcellsprodukter/ Mikroinverters eller mikroväxelriktare försökte introduceras ca 2012, men för solcellsanläggningar på vanliga villor där man har installerad paneleffekt ca 10 kWp, är det knappats någon som använder mikroväxelriktare. De är dyrare och har inte så bra verkningsgrad som en växelriktare. Går sönder också. |
Free forum by Nabble | Edit this page |