Ferroamp Energy Hub System för villa och carport?
Locked
 
|
Vi räknar med att under den närmste månaden eller så ta in offerter på en solcellsinstallation.
Några uppgifter om fastigheten • Bostadshuset värms med direktel. Bostadsytan är närmare 200 kvm. • Årsförbrukningen har under perioden 2011-2019 varierat mellan 21 200 kWh och 26 600 kWh. • Huvudsäkring 25 A. • Elskåpet sitter på garaget, cirka 50 meter från elcentralen i bostadshuset. • Vår lilla elbil (BMW i3) står bredvid garaget. • Den laddar vi med en 11 kW laddbox (trefas 16A), ansluten till elcentralen i garaget. Takytor på bostadshuset • Taket lades om år 2016, med nya svarta betongpannor. • Takets yta mot sydost är cirka 84 kvm, lutning cirka 30 grader. • Ett takfönster och tre huvar gör att det nog är svårt att utan risk för skuggor få plats med fler än 27 paneler 1,7x1 meter. Alltså cirka 9 000 Wp. • Inga träd eller annat som skymmer. Takyta på eventuell ny carport bredvid garaget • Takyta mot sydväst cirka 20 +/ 1 kvm, lutning cirka 12 grader. • Halvgenomskinliga paneler, 3 000 – 3 700 Wp. Våra prioriteringar Prioritet 1: Att en rejäl del av vår totala förbrukning ska klaras med egen produktion, till rimlig kostnad (med rimlig beräknad återbetalningstid). Övriga kriterier, utan rangordning: • Att inte ha störande ljud från växelriktare i bostadshuset. • Att ha en möjlighet till viss backup vid strömavbrott, i vart fall när solen skiner. • Att, när det blir tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, använda elbilens batteri som backup vid strömavbrott. • Att, när det blir tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, ladda elbilens batteri med likström, utan omvandlingsförluster som för närvarande uppgår till cirka 15 procent. Vårt förstahandsalternativ Vi kommer först att undersöka om en installation med Ferroamps Energy Hub system kan vara ett bra alternativ för oss. Med en Ferroamp Energy Hub 14 kW i garaget, två Ferroamp solsträngsoptimerare (SSO) för panelerna på bostadshuset, en SSO för panelerna på en nybyggd carport och en likströmskabel mellan huset och garaget tycker vi att vår prioritering och våra kriterier skulle tillgodoses bra. • Produktionen skulle kunna uppgå till 11 000-12 000 kWh/år. Av dessa skulle vi kanske förbruka ungefär hälften själva, och sälja resten. • Inget störande ljud från växelriktare i bostadshuset. • Förhoppningsvis möjligt att inom några år kunna utnyttja elbilens batteri som backup, och att ladda elbilens batteri med likström utan omvandlingsförluster. • Fasbalansering för all elförbrukning (hushållsel, uppvärmning, laddning av elbilens batteri), med eventuell möjlighet att sänka huvudsäkringen från nuvarande 25A. • Troligen enklare och billigare att bygga ut med solcellspaneler på ytterligare takytor om det skulle visa sig vettigt; bara en ny SSO och en likströmskabel till hubben, ingen ny växelriktare. Med tanke på att det kan det kan ta tid att få beslut om bygglov för ny carport, och att det kan ta tid att efter bygglovsbeslut få en ny carport på plats, kan vi tänka oss att en sådan installation genomförs i två steg. Frågor: • Erfarenheter av Ferroamp i ett litet likströmsnät av det här slaget? • Verkar Ferroamps system vettigt att pröva, förutsatt att det inte visar sig påtagligt dyrare än en installation med mera beprövad teknik, som i vårt fall bland annat skulle innebära en växelriktare i bostadshuset och en i garaget? • Om vi i stället skulle gå vidare med en installation med mera beprövad teknik, finns det någon mera växelriktare med ”nödström” -funktion som den på FRONIUS SYMO GEN24 Plus, som enligt uppgift ska börja säljas i sommar? |
|
|
This post was updated on .
Om ni monterar solcellspaneler på taket i lämpliga strängar, antar jag att ni i efterhand enkelt bara kan ersätta växelriktaren mot en annan växelriktare utan att behöva ändra några strängar eller paneler på taken. T.ex. om ni nu först väljer en Fronius Symo och när nya modellen Fronius Symo Plus Gen24 byter till den. T.ex. först vanlig växelriktare Fronius Symo och ev. om något år byta till Ferra-ampväxelriktare om sådan skulle vara bättre.
Något att tänka på angående Fronius Symo Plus Gen24 är att den största modellen är på blott 10 kW. Det är nog inget problem att bli av med en lätt beg. växelriktare. Tydligen kommer Fronius Symo Plus Gen24 ut på marknaden i hösten 2020, men man kan gissa kanske ännu senare pga Kina-virus och komponentbrist kan försena premiären. Synd ni inte tänkte på att ni skulle ha solcellspaneler på taket då ny lade om taket 2016, och då istället valt lämpligare takbeläggning(tänk TP20-plåt) än betongpannor för solcellspanelmontage. Skulle bli mycket enklare montage och mycket lägre kostnad för montagematerial. Jag tänker då på takfallet åt sydost, på det åt nordväst kan ni givetvis ha betongpannor eftersom där med den stora lutningen på 30 grader är det inte bra att lägga paneler då ger alltför låg strömproduktion. Ni kunde kanske även då ha flyttat de störande ventilationspiporna till nordväst-takfallet. Man kan seriekoppla ca max 21 st solcellsmoduler på 320 Wp i en sträng och inte överskrida max tillåten spänning in på växelriktaren, som ofta är max 1000 Volt. Vad det är för max tillåten DC-inspänning ferraamp-växelriktare vet jag inte, du får kolla! |
|
|
In reply to this post by chev22
Ett Ferroamp system är definitivt ett bra val. Tänk på att det just nu finns ett mycket förmånligt paketpris med Ferroamp energihubb 14kW och ett batteri från Nilar. När batteriet och växelriktaren köps i paket så kan bidraget för energilagring på 60% användas även till växelriktaren. Normalt får du endast 20% i bidrag till denna. Merkostnaden för att få ett batteri i anläggningen blir därmed låg.
En stor fördel med Ferroamps energihubb är att den kan utjämna faserna vilket ofta gör det möjligt att minska huvudsäkringarnas storlek ett steg om man har mer än 16A. Med ett batteri som hjälper till att kapa effekttopparna blir möjligheten till besparing ännu större. Det finns exempel där man har kunnat minska från 25A till 16A. Energihubben har termostatstyrd fläkt som är ganska tyst. Jag har min i ett förrådsutrymme inne i bostaden och den hörs inte alls när dörren är stängd. Ferroamps teknik kan numera anses vara etablerad. Företaget har vid det här laget hunnit bli 10år. En stor fördel är att det är svenskt vilket gör att det är enkelt att kontakta deras utmärkta support via telefon om man har några frågor. |
|
|
This post was updated on .
Det verkar som en ferreamp MPPT-tracker(de kallar den optimerare) klarar max 1000 Volt och max 9,5 A.
Det är alltså en enda MPP-tracker för en hel seriekopplad panelsträng, t.ex. 21 st seriekopplade paneler på vardera t.ex. 320 Wp. Drar man ner solarkablar för sådana strängar till teknikrummet, har man all frihet att i efterhand byta ut en ordinär växelriktare mot ferreamps MPP-trackrar och deras växelriktare(de kallar den hub) om man i framtiden skulle se behov av lagringsbatteri. Men lagringsbatteri är nog fortfarande alltför dyra. Eller tvärtom, byta ut ett först installerat ferreampsystem mot ordinär växelriktare. Skillnaden mellan en ett ferreamp-system och en vanlig växelriktare, verkar vara det att ferreamp har valt att ha MPP-trackrarna som separata burkar utanför växelriktaren, medan en ordinär växelriktare har dem(2 st) innanför apparatkåpan. I ferreampsystemet kan man ha fler än 2 st MPP-trackrar. Litet modultänkande alltså från ferreamp. Kanske inte så dumt. Men man kan ju även ha mer än en vanlig växelriktare, t.ex. två, det är också ett modultänkande. |
|
|
Ferroamp kommer i närtid att släppa en uppgraderad version av sin SSO som klarar 12,5A. Det går att ansluta ett mycket stort antal SSO till samma energihub.
Ferroamps patenterade system för fasutjämning gör det möjligt att tex. ladda en elbil med en-fas 32A även om man bara har 16A huvudsäkringar. Den som väljer att köpa till batteri från början får detta till mycket låg kostnad då bidragen för solcellsstöd och energilagring kan utnyttjas mycket förmånligt. Merkostnaden för batteriet blir då endast ca 6000 kr efter bidrag. Ett batteri som kapar effekttopparna blir guld värt när elbolagen i framtiden går över till effekttariffer. |
|
|
In reply to this post by Arne
Arne
Tack för synpunkter. Vi utesluter inte att vi kommer att installera en vanlig växelriktare om vi stannar för att montera paneler bara på huset. Men då bör vi väl placera växelriktaren bredvid elcentralen i huset, trots risk för störande ljud? För det är väl inte lyckat att placera växelriktaren i eller på garaget, vid elskåpet, eftersom det blir rätt långa kablar från panelerna. Avståndet mellan elskåpet på garaget och den panel som ligger längst bort är kanske 40 meter, kanske mer. Om vi skulle montera paneler både på huset och på en carport som vi funderar på att bygga skulle vi väl behöva två växelriktare, en i huset och en i garaget? Jag har inte kollat marknaden för lätt begagnade växelriktare, men ska kolla lite på Blocket. |
|
|
This post was updated on .
Det är nog inga problem att ha solarkablar 40 meter från solcellspanelfältet till växelriktaren. Då blir ju istället AC-kabeln från växelriktare till mätarskåpet kort. Är det verkligen så långt som 40 m? Du tänker på spänningsfallet pga långa solarkablar? Man använder 6mm2 solarkablar. Det är nog bra att ha växelriktaren i garaget där den kan få brumma och väsnas med sin kylfläkt.
En vanlig växelriktare har vanligen 2 oberoende MPPT-ingångar(DC-ingångar). Ditt panelfält på sydosttaket kan anslutas till den ena MPPT och panelfältet på nordosttaket till den andra MPPT. Du behöver inte 2 växelriktare, då blir dyrare elmontage och högre kostnad för växelriktare pga 2 st. Det finns växelriktare med 3 MPPT också Kostal Pico 15 kW, 17 kW och 20 kW. Då kan du ha 3 panelfält som är i olika väderstreck till växelriktaren. Att skaffa en begagnad växelriktare är nog ingen mening. De brukar ha standard 5 års garanti och kanske har löpt ut. |
|
|
In reply to this post by Gunnar
En SSO som klarar 12,5A kanske skulle vara bra för panelerna på huset. Annars skulle vi behöva två för huset.
Jag tycker att det bär lite emot att köpa ett batteri till - jag har ju redan ett ganska stort i elbilen, omkring 28 kWh max tillgängligt. Vi är pensionärer, kör inte jättemycket, har som regel gott om tid för att ladda. Vår laddbox ger 11 kW (trefas 16A) , och det är så mycket som bilens ombordladdare också klarar att omvandla till likström. Bra då och då att det går att ladda fullt eller snarare nästan-fullt på två-tre timmar, men omvandlingsförlusterna i ombordladdaren är cirka 15 procent. För det mesta skulle vi klara oss utmärkt med att ladda långsamt, med låg effekt. En laddbox som laddar med likström direkt till batteriet skulle passa oss utmärkt, gärna med möjlighet att ladda med så låg effekt att solelen skulle räcka för att ladda "fullt" på en eller ett par dagar även med bara lite sol. Vågar du gissa när Ferroamp eller någon/några andra kommer med en bra lösning för att ladda elbilens batteri direkt med solelen? Om det kan bli inom ett par år tycker jag inte att det finns skäl att köpa ett batteri. |
|
|
Om du ska ladda en elbil med likström ska väl elbilen ha Chademo-uttag eller CSS-uttag eftersom de just är till för att kunna ladda en elbil med likström.
Om dina 2 parallellkopplade strängar på stora taket med huvarna är parallellkopplade har de en kortslutningström på ca 20 A, och arbetsströmmen kanske ligger givetvis lägre. Man kan nog inte koppla till endast en enda färreamp SSO, då den bara kan hantera 9,5A, och den nya varanten 12,5 A. Du behöver nog 2 st SSO, men säljaren bör väl kunna säga något. |
|
|
Javisst, det har alla elbilar, eftersom högspänningsbatterierna i elbilar bara kan laddas med likström. När man laddar hemma med växelström, oavsett om det är från en laddbox med CCS/Chademo-kontakt eller från ett vanligt jordat uttag så ansluts laddkabeln till bilens CCS/Chademo-kontakt. Då är det bilens "ombordladdare" som omvandlar växelströmmen till likström, så då uppkommer laddförlusten i bilen. När man man snabbladdar på en allmän laddstation med 50 kW, den vanligaste effekten än så länge, omvandlas växelströmmen till likström redan i laddstolpen. Högspänningsbatteriet laddas därför direkt, alltså inte via bilens ombordladdare. Och laddförlusten uppkommer redan i laddstolpen, inte i bilen.
Det slår mig nu att "ombordladdare", som jag uppfattar är den benämning som används mest, inte är alldeles lyckad. Egentligen vore väl "ombordomvandlare" eller varför inte likriktare en mera korrekt benämning. Så länge Ferroamp fortfarande verkar vara ett intressant alternativ, är frågan om det kommer att behövas en eller två SSO självklart viktig, både för att installationen ska fungera som det är tänkt och som ett underlag i vår totalkalkyl för de närmaste 30 åren. När jag kanske fyller 106 år.... |
|
|
This post was updated on .
När man betraktar er elförbrukning på ca 25000 kWh/år och mätarsäkringar på 25 A(det är troligen maximalt vad ni kan ha i er elcentral) och att ni har elbilsladdare som laddar med hela 11 kW( 16A per fas), då uppenbarar sig litet möjligheter.
Varför inte: -installera en rejäl luft-luft-värmepump. Kostar inte mycket kring 30000 kr inkl. installation. Den blir då ett komplement till direktverkande elen. Den kommer att reducera kostnaden för uppvärmning. -kolla om inte laddboxen går att ställa ner till litet lägre laddeffekt. Inte behöver ni väl ladda med hela 11 kW? (Det finns ibland inne i väggladdboxar knappar eller vred, som man kan ställa ner laddströmmen till t.ex. 6, 8, 10, 12 eller maximalt 16A. Ställ på 6 A, motsvarar laddeffekten 4,2 kW). Då kan ni minska mätarsäkringarna till 20A och spara en peng i lägre elabonnemang. Vi har precis valt ut en väggladdbox för en Renault Zoé 41 kWh. Den är konstruerad för max 11 kW laddström(3 faser 16A). Nu laddas Zoén med laddkabel med "tegelsten" från vanligt vägguttag, tar ca 20 h att ladda fullt. Väggladdboxen har just inne under apparatkåpan ett vred som man kan ställa in laddströmmen. Den kan man givetvis inte ändra varje gång man ska ladda. Vi kommer att ställa på 6A, då tar det 10 h att ladda en Zoén från helt tomt till fullt, dvs under natten. Det räcker. Framtida kan man ju prova att öka laddströmmen till 8 A och se om det går. Det är en enkel väggladdbox, inget att ställa in, bara koppla till bilen och den startar själv. Vi har direktverkande el + värmepump och mätarsäkringar 16A och tänker behålla 16A mätarsäkringar. Det finns smarta laddboxar som kan övervaka effekförbrukning på andra förbrukare i hushållet och reglera och styra oerhört exakt så man laddar med maximalt möjlig ström. Men ju mer man komplicerar med mer elektronik, ju större risk elektroniken pajar i utrustningen och specialister måste anlitas, blir bara dyrt. Det man trodde man sparade, rinner snabbt iväg med tusenlapparna till elektriker och specialisterna. |
|
Enklare är det att skaffa laddbox som justerar sig efter huset. tex Zappi. Den är maximalt på 22kW. 3x32A Har 2 sådana den ena på 22kW och den andra bara 11kW. Dock så har jag bara 20A in men det fixar de. De justerar sig efter hur mycket huset drar. Startar någon tex en Vattenkokare på 10A så sjunker laddströmmen under någon minut med samma. Mycket praktiskt kostar lite mer än de enklaste boxarna men klart värt det. 6 mars 2020 12:56:47 +01:00, skrev Arne [via Solcellforum] <[hidden email]>:
|
«
Återgå till Frågor och svar
|
1 visa|%1 visningar
| Free forum by Nabble | Edit this page |